Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Feb. 1931 - G. Swedenborg: Undersökningar beträffande ömsesidiga induktionen mellan parallella, i ändpunkterna jordade ledningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 FEBR. 1931
ELEKTROTEKNIK
19
Tab. L
Beräkning av ömsesidiga induktionskoefficienten mellan tvenne parallella ledningar
enligt Pollaczek. p <
Beteckningar: O, Y\ = koordinater för den primära ledningen^
x, y - " " " sekundära " J ’ ’/s
k = e 4 \/4yraco; o = jordens ledningsförmåga; ^- l,78it... (den Bessel’ska konstanten)
a) för små avstånd:
.m ={2 log
^-’i-*1**,
10 9 H/cm; Villkor: | Å
b) för medelstora avstånd:
_J 4 //!<
Villkor:
.,
0""’T’
c) för stora avstånd:
-
Villkor: k
3,5;
Anm.: Tabeller för funktionerna Teer1 och /cez1 återfinnas i ’’Report of the British Association for the
Advan-cement of Science", 1915, s. 36.
mande resultat. Teorien benämnes därför ofta
Pollac-zek-Carsons metod.
Beräkningar ha sedermera utförts av andra
forskare, av vilka en del (t. e. MAYR) antagit, att endast
ett visst skikt i jordskorpan är ledande.
I en rätt nyligen framlagd avhandling har Pleijel
påvisat, att resistansen i den inducerande ledningen,
multiplicerad med strömstyrkan, bör vara väsentligen
bestämmande för induktionsverkan.
Det ansågs vara av stort intresse få Pollaczeks
beräkningar praktiskt verifierade. I Tyskland utfördes
1928 två stora mätserier, den ena i en mosstrakt i
Oldenburg, den andra i en kalkstenstrakt vid
Munsingen nära Ulm i Wurtemberg. På bägge ställena
byggdes 5 km långa provledningar med varierande
ledningsavstånd (upp till 3 km). Mätningar gjordes,
liksom vid Döberitz, med periodtal, varierande mellan
162/3 och 2000. Med hjälp av utmärkta, i speciella
mätvagnar installerade apparater och anordningar,
mättes ömsesidiga induktionen till såväl amplitud som
fasvinkel. Mätutrustningen iordningställdes av den
tyska telefonförvaltningen i samarbete med Siemens
& Halske. Samma anordningar begagnades sedermera
vid Skillingarydproven och beskrivas närmare i det
följande.
Proven vid Miinsingen utfördes som led i det
arbetsprogram, Comrnission Mixte Internationale (CMI)
fullföljer. Kommittén ifråga bildades 1926 i syfte att
få till stånd en allsidig experimentell utredning av ett
antal olika störningsproblem under medverkan från
såväl de internationella telefon- och
telegrafkommittéerna (CCI och CCIT) som ett antal internationella
starkströmssammanslutningar (UIC, UIPD m. fi.) och
dessutom från enskilda elektriska industriföretag.
De i Tyskland erhållna resultaten visade, att om
man för verifiering av Pollaczeks formler
räknade ut ledningsförmågan enligt de uppmätta
induk-tionsvärdena erhöllos ej konstanta värden.
Ledningsförmågan visade sig visserligen vara ungefärligen lika
för en och samma mätfrekvens och varierande
ledningsavstånd. Men vid varierande frekvens och
konstant ledningsavstånd framgick det, att
ledningsförmågan väsentligen minskades med stigande
periodtal. Man trodde sig finna en förklaring däri, att vid
högre frekvenser tvingas strömmarna i jorden att gå
närmare ytan, där ledningsförmågan kan tänkas vara
sämre än på större djup. För att taga hänsyn tiF
detta föreslogs, att ledningsförmågan skulle väljas
såsom funktion av periodtalet, och man fann härvid,
att bästa överensstämmelse erhölls vid antagande av
omvänd proportionalitet mot kvadratroten ur
frekvensen:
c
Vv
CCI har nyligen provisoriskt accepterat, att jordens
ledningsförmåga angives på dylikt sätt. Man har
härvid bestämt sig för att välja funktionen
-^
och har härmed fått fram de kurvor å ömsesidiga
induktionen, som ses å fig. 15 (de heldragna kurvorna).
Koefficienten i uttrycket har valts på grundval av
mätresultaten i Tyskland.
Vid kontrollräkning av svenska mätvärden enligt
Pollaczeks formler har erhållit påfallande liten
ledningsförmåga hos jorden. Ömsesidiga induktionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
