Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Feb. 1931 - G. Swedenborg: Undersökningar beträffande ömsesidiga induktionen mellan parallella, i ändpunkterna jordade ledningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
TEKNISK TIDSKRIFT
10
20
2oo
Soo
/ooo
&e
Fig. 14. ömsesidiga induktionskoefficienten mellan parallella ledningar vid Skillingaryd.
tionsspänningarna. Att så är fallet avspeglas tydligt i
tabell 4 för de uppmätta fasvinklarna mellan inducerad
spänning och inducerande ström. I stället för att
liksom i tabell 7 (vilken är uträknad enligt Pollaczeks
teori) närma sig 90°, stiger f as vinkeln avsevärt vid
sjunkande frekvens. För att få bevis på att
jordpotentialen för återgångsströmmen medför dylik inverkan
gjordes en särskild mätning, varvid uppmättes den
inducerade spänningen i en rektangulär slinga,
bestående av 1-meterslinjen (sJ, l OOO-meterslinjen
(iS’iooo) ocn vinkelrätt mot dessa linjer framdragna
tvärlinjer för slingans slutning vid ändpunkterna
(speciellt för detta ändamål utlades vid norra änden
en l km lång t j ärtråd genom terrängen). Denna
slinga var således isolerad från jord. Vore nu
potentialskillnaden mellan jordarna för vardera ledningen
s1 och 51000 utan betydelse, skulle ett
spänningsvek-tordiagram för de i s15 i s1000 och i slingan uppmätta
värdena bilda en triangel. Detta var emellertid ej
förhållandet, såsom framgår av fig, 16. där vektor-
7 FEBR. 1931
diagram (volt/ampere) angivas
för spänningarna vid de fyra
lägsta mätfrekvenserna. De tre
vektorerna ge en resultant, som
måste härröra från
jordpoten-tialskillnaden. Påfallande är att
resultanterna ha i det närmaste
samma storlek och riktning som
den med likström mätta
sammanlagda potentialskillnaden för
de båda tvärledningarna.
Man kan med hänsyn härtill
antaga, att de i fig. 14 heldragna
kurvorna ge en bild av den
verkliga induktionen även för låga
periodtal. Det visar sig f. ö.
vid uppritning av vektordiagram
för de på så sätt erhållna
spänningarna med enligt teorien
beräknade fasvinklar (tabell 7),
att de tre vektorerna för resp.
51? $3000 och slingan sluta sig till
trianglar, vilket ju bestyrker
extrapolationens användbarhet.
Ett medelvärde på
jordledningsförmågan uträknades för
de fem ledningsavstånden.
Härvid korrigerades emellertid först
värdena för 3 OOO-meterslinjen
med hänsyn till att
ledningsavståndet i detta fall ej är litet
relativt ledningslängden.
Pollac-zek har angivit den erforderliga
korrektionen såsom kvoten
mellan diagonalen i
parallellism-rektangeln och parallellismens
längd. Efter korrektionens
vidtagande för 3 OOO-meterslinjen
uträknades ledningsförmågan på
nytt och därefter bestämdes det
slutliga. medelvärdet för alla
fem linjerna. Detta värde blev
4,4 . 10~~15 c. g. s. Å fig. 14
anges med prickade kurvor de
in-duktionskoefficienter man får
för de olika avstånden vid
användning av denna enhetliga ledningsförmåga. Som
man ser. ligga de resp. prickade kurvorna mycket
nära de heldragna.
Vid uppritning av de prickade kurvorna å fig. 15
har använts det enhetliga värdet å
jordledningsförmågan. På samma kurvblad ha C. C. I:s kurvor
inritats för jämförelsens skull.
I ögonen fallande är den stora divergensen mellan
Skillingarydkurvorna och CCI-kurvorna. Vid t. e.
162/3 per. och 3 km ledningsavstånd är den hos oss
konstaterade induktionen c:a 20 ggr större än i
Central-Europa. Jordens ledningsförmåga torde alltså
vara speciellt låg i Sverige. Detta betyder i sin tur,
att man måste vid parallellismer räkna med betydligt
större störningsverkan än i slättländerna på
kontinenten. För ernående av lika grad av
störningsfrihet erfordras alltså hos oss rigorösare åtgärder.
Denna omständighet, som ej kan frånkommas, är
givetvis i och för sig ekonomiskt ogynnsam.
Skillingarydmätningarna visa dessutom, att Pollac-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
