Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1931 - Stig K. M. Billman: Teori för Birkaregulatorn såsom tidrelä och periodiskt arbetande relä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 MARS 1931
ELEKTROTEKNIK
45
i., och i2. Detaljen b är bimetallen, som vid
upphettning från värmeelementet w utanpå glaset böjer sig
i pilens riktning, varvid kontaktfjädern a fjädrar
efter till en viss punkt, där kontakterna skiljas åt,
brytande den över kontakterna passerande strömmen.
Bimetallen har därvid uppnått sin
brytningstempera-tur betecknad med $d5.
Av en del orsaker finnes för högre effekter ett så
enkelt utförande blott på papperet. De Birka-brytare,
av vilka fabrikation nu har upptagits, äro av mera
invecklad konstruktion. Det värmekänsliga organet
består av bimetallspiral, bimetallplattor, direkt eller
indirekt av strömmen upphettade utvidgningstrådar.
Fig. 2-5 visa fotografier av olika konstruktioner.
Teorien för dem alla är dock densamma, under
förutsättning att lämpliga konstanter användas.
Genom att koppla brytarens manövrerande
värme-lindning så, att värmeströmmen bryts samtidigt som
Fig. 1. Bimetallbrytarens principiella konstruktion.
Fig. 2. Bimetallbrytare. Den kraftiga kortare fjädern i mitten är
bi-metallen. Brytkapacitet 600 watt.
Fig. 3. Brytare av spiralbimetallkonstruktion. Spiralen vrider sig vid
upphettning; en denna medföljande trissa stöter mot ett anslag och
skiljer kontakterna. Brytkapacitet 1,5 kW.
Fig. 4. Brytare av^bimetall^- -jäkivkonstruktion. Vid upphettning kröka
sig de cirkulära skivorna sfäriskt lyftande kontakten. Brytkapacitet 1,5 kW.
strömmen genom brytaren, erhålles en fullt automatisk
periodisk in- och urkoppling av strömmen (fig. 6).
B är brytaren, som vid upphettning genom
värme-lindningen W^ bryter totala strömmen. Efter
brytningen svalnar brytaren - strömmen kopplas in för
att åter brytas. Detsamma upprepas periodiskt.
Vi anta, att en brytare, vars brytningsmekanism
träder i funktion vid temperaturen $&&, ligger
placerad i omgivningstemperaturen $0. För att det
värmekänsliga organet skall verka, bör det således
tillföras energien
- #o) wattsek.
(1)
Fig. 6. Birkaregulatorns normala koppling vid periodisk drift.
där Cb ,är bimetallens specifika värmekapacitet
uttryckt i wattsek./°C. Cb beräknas ur bimetallens vikt
Gb gr. och dess specifika värme cb gr. cal/gr. °C
sålunda
l
wattsek/°C...... (2)
0,239
Uppvärmnings- och det därpå följande periodiska
förloppet framställes i fig. 7, där glastemperaturens
ftg och bimetalltemperaturens $6 variation med tiden
t framställes.
Förloppet börjar vid t - o. Vid upphettningen
kommer glastemperaturen att beroende på
värmeöverföringen skilja sig mer eller mindre från ftb. Då $6
har stigit till &bb, bryter brytaren. Glastemperaturen
är å &ffm&x. På grund av att $^max ligger avsevärt
över $66, stiger bimetallens temperatur vidare, fastän
glastemperaturen sjunker. Bimetallen svalnar ånyo,
Fig. 5. Brytare av snabbverkande typ, 0,5-3 sek." Den längsgående
tråden i brytarens övre del uppvärmes av en reläström på ca 30
milliamp., varvid tråden utvidgar sig, och sluter kontakterna i nedre
vänstra hörnet. Brytkapacitet 2 kW.
Fig. 7. Glas- och bimetalltemperaturens variation under anloppstiden
och det därpå följande periodiska förloppet. (Obs. att
glastemperaturen vid första brytningen når ett maximivärde, till vilket
den aldrig sedan återkommer.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
