Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1931 - Stig K. M. Billman: Teori för Birkaregulatorn såsom tidrelä och periodiskt arbetande relä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 MARS 1931
ELEKTROTEKNIK
49
Fig. 10. Medel-värmeöverföringskoefficienten a1 vid
olika brytningswattal för spiralbrytare. (Kurvan för
W % - 1,35 deformerad av den låga
inställningstemperaturen.)
Fig. 11. En termostatisk brytares inre motstånd
(kontaktmotstånd) som »funktion av
brytningshastigheten.
massor, som fordra ett större värde på Cb än som
anges av enbart bimetallens massa.
ay erhålles enkelt ur konstantwatt-talet. Däremot
måste a direkt experimentellt bestämmas.
Man kan med grov approximation anta, att
anlopps-ekvationen kan skrivas
a’ är här en procentuell värmeöverföringskonstant,
som uttrycker huru många procent av det uppbådade
wattalet Wb, som kontinuerligt kommer bimetallen
till godo. Försummas 7 fås
a’ = ^~L^^J:^1 (41)
TWb ~ ...............
Det visar sig, att vid i praktiken förekommande W b
a håller sig ungefär konstant med någon tendens till
maximum vid ett visst wattal. I närheten av
Wb = WK faller a mycket hastigt och blir noll för
exakt detta värde. Fig. 10 visar en typisk kurva
över a’ = / (Wb).
Med af som ledning kan man sedan genom passning
bestämma a ur ekvationen
a f (#,-$,). dt
- ............ (42)
a =
W* T
där uttrycket för ($r/-#6) erhålles ur ekv. (30).
Beräkningen av denna
integral möter inga teoretiska
svårigheter, men denna
metod att bestämma a är
dock tidsödande. Därför
är det bäst att först
approximativt bestämma a
ur
värmeöverföringsekva-tionerna med kännedom om
ledningsvägen genom
glaset och gasen, ytan samt
resp.
värmeledningsförmågor.
I det föregående har
fiRil2 försummats. Detta
är ej längre tillåtet vid
brytare för högre ström-
styrkor och med icke försumbart inre motstånd.
Beträffande konstanten fi måste man i ekvationerna
skilja på dess värde i anlopps- och
periodekvationerna. Vid anlopp ligger den vid 2-3 %, men i
periodisk drift måste man räkna med i det närmaste
100 %.
Det inre strömvärmet ger sig till känna därigenom,
att brytarens strömperioder bli kortare i förhållande
till avsvalningsperioden, dvs. brytarens procenttal P
sjunker. På grund av vissa elektriska
kontaktmot-ståndsfenomen, på vilka här dock icke skall ingås,
stiger emellertid strömperiodens absoluta längd med
strömstyrkan och desto hastigare, ju långsammare
brytningsrörelsen försiggår. Det inre strömvärmet
kommer att ge ett tillskott till brytarens bestämda
manövreringsvärme Wko. Detta värme erhålles alltså
från två håll, och vi få i förenklad form med
bibehållande av förutvarande beteckningar
t,
U
- W ko
(43)
EI kan alltså direkt beräknas ur en brytares
periodiska tidsförlopp, då man förut känner Wko. Man får
(44)
Man skulle tycka, att det inre motståndet R{ ej
M-^^’ t»
£
I
Fig. 12.
cwr
Oscillogram utvisande kontaktspänningens (kontaktmotståndets) variation under en
inkopplingsperiod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
