Teknisk Tidskrift / 1931. Elektroteknik / 58 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1931 - S. Lemoine, E. Magnusson: Stockholms nya rundradiostation

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 1. Fältstyrkans storlek i Stockholms periferi från den förutvarande
sändarestationen vid Brunkebergstorg.

ningen kostnadsberäknades till, var av sidordnad
betydelse.

Efter verkställda mätningar och utredningar,
varunder olika alternativ i Stockholms omgivningar
voro föremål för undersökning, stannade
telegrafstyrelsen för en 12 km från den gamla stationen
fågelvägen räknat, invid Spånga villasamhälle
belägen plats, varest genom välvilligt tillmötesgående
från Östra arméfördelningen uppläts ett område av
cirka 12 tunnland av statens inom Järvafältet
liggande mark.

Att finna en sådan förläggning, att inga klagomål
skulle efter stationens färdigställande ge sig till
känna, har naturligtvis varit ogörligt. Å ena sidan
måste lyssnare, bosatta i den förutvarande stationens
omedelbara närhet, oundvikligen få en mindre
fältstyrka ån de förut haft, å andra sidan komma sådana
lyssnare, som råkat bliva närmsta grannar med den
nya stationen, i ett vid utlandsmottagning mindre
gynnsamt läge. För den förra kategorien har
telegrafstyrelsen haft personal i beredskap, som efter
påringning gjort besök hos vederbörande och mestadels
genom att rätta till bristfälliga
avstämningsanordningar eller liknande hos mottagaranläggningen
avklarat påtalade svårigheter. Antalet dylika klagande
har varit anmärkningsvärt ringa, samtidigt som
antalet licenser inom Stockholms med omnejd
redovisningsområde företett en starkt fortgående ökning.
Beträffande den senare kategorien kan
telegrafstyrelsen av förutanförda skäl icke ingripa i enskilda
fall, utan måste de lyssnare, som fortfarande önska
att under pågående lokalutsändning avhöra
utländska program, hänvisas till att aptera av industrien
tillhandahållna vågfällor eller andra anordningar.
Enligt de undersökningar, som av radiobyrån utförts,
låter sig vid förstklassiga mottagare saken också
arrangeras med tillhjälp av relativt enkla medel.

        Antenn och master.

Förutberäkning av en stations fältstyrka är
betingad av tvenne faktorer, nämligen strålningsstyrka
och dämpning. Värdet å den senare har för
huvudstadens del kunnat utan vidare tagas ur de i
omvänd riktning verkställda mätningarna och direkt
tillämpas med för praktiska ändamål tillräcklig
noggrannhet. Den förra faktorn åter är bestämd av
effektens storlek samt nyttjade antennanordningar.
Det jämförelsevis höga effektbelopp av 75 kW, som
stationen utbyggts för, vore självfallet i och för sig
ej erforderligt för att vid fritt val av förläggning
ge mottagningsmöjligheter från lokalstationen inom
Stockholm med närmsta omnejd utan har jämväl
tillkommit i syfte att över längre distanser betjäna den
bebyggelse, som finnes i Mälardalens landskap och
som tidigare varit relativt ogynnsamt lottad.

För att i bästa möjliga mån utnyttja tillgänglig
effekt som strålning beslöts att gå in för det vid
denna tidpunkt mer än någonsin förut modernt
blivna systemet med halvvågs- eller starkt förkortad
antenn, dvs. med användning av så höga
mastkonstruktioner, att antennens egenvåglängd är större
än den arbetsvåglängd, vartill avstämning sker.
Denna anordning har både sina fördelar och
nackdelar, vilka i detta sammanhang icke skola upptagas
till diskussion. Den vinst, som i bästa fall ernås,
torde emellertid uppvägas av ökade kostnader för
mast- och antennanläggning och blir som sådan i
regel ganska dyrköpt.

De vid Spånga uppförda masterna äro av fristående
typ med kvadratisk sektion och med en höjd av 150
meter. De äro konstruerade för en i toppen anbragt
horisontalkraft av 8 ton förutom vindtryck samt
väga vardera cirka 150 ton. Till följd av markens
mindre gynnsamma beskaffenhet för grundernas
utförande har vid södra masten pålning måst utföras
för dess fyra betongfundament. Masternas inbördes
avstånd är 240 meter. Antennen utgöres av trenne
vertikala wirar, uppburna av en mellan masterna
spänd, i sektioner isolerad bärlina. Wirarna äro sins-



Fig. 2. Skiss å mast- och antennanordning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>