Teknisk Tidskrift / 1931. Elektroteknik / 62 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1931 - E. T. Glas: Television. En översikt av grundläggande fakta, apparatur och resultat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 9. En stor analysatorskiva med dess båda
drivmotorer, närmast skivan likströmsmotorn med det 2-poliga
växelströmsuttaget för 17,7 per /sek., i axelns ände den
240-poliga synkronmotorn för 2125 per./sek. Dessa båda motorer
ombesörja tillsammans synkroniserandet, som närmare
beskrives i texten.

kommer in, alstras i synfältet, som begränsas av en
rektangulär ram, något mindre än elektrodytan,
figurer, vilka då de båda analysatorskivorna
justerats till exakt synkronism, ordna sig till bilden.
Synkronism kan inställas för hand i mottagningsänden
genom reglering av deri skivan drivande motorns
varvtal. Så sker i flertalet för mera amatörmässigt
bruk byggda televisionsmottagare, sådana som under
de båda sista åren i stort antal sett dagen i Förenta
staterna. En ständig kontroll är emellertid
nödvändig, om bilden med någorlunda skärpa skall kunna
hållas inne i synfältet. Då större fordringar ställas,
måste synkronism inställas med mera exakta
hjälpmedel.

Synkroniseringen innebär uppfyllandet av två
skilda fordringar: dels skola de båda
analysatorskivorna rotera precis lika fort, dels skall deras
utgångsläge eller, om man så vill, fas överensstämma.
Bell Telephone använde sålunda två olika
synkroniseringsfrekvenser, dels en om 2 125 p/s för drift av
två 240-poliga synkronmotorer, på vilkas axlar
analysatorskivorna anbragts, dels en lägre frekvens 17,7
p/s (bildfrekvensen) som överfördes mellan
lindningarna till tvenne likströmsmotorer, monterade på
samma axel som de mera högfrekventa
synkronmotorerna. Synkroniseringen innebär två steg: först
tillslag av 17,7 p/s samt justering av fältet hos
lik-strömsmotorn i mottagningsänden, tills motorn faller
i fas, vilket endast kan ske på ett enda sätt, enär
växelströmsuttagen anbragts 2-poligt (proceduren
kallas "framing", emedan den garanterar, att bilden
kommer in på rätt sätt i synfältet), sedan tillslag av
2 125 p/s, då de flerpoliga synkronmotorerna så att
säga finjustera synkronismen under driften. Fasen
kan ej inställas av dem, emedan de såsom varande
240-poliga tillåta ej mindre än 120 utgångslägen.
Den konstanta belastningen under drift upptages
av likströmsmotorerna. Synkroniseringssekvenserna
överföras antingen på separata ledningar såsom vid
Bell Telephone’s ursprungliga demonstration eller
lockså på samma ledning som televisionssignalen
enligt från högfrekvenstelefonien känt sätt eller
slutligen per radio. Fasen mellan skivorna bör hållas
konstant på ett halvt bildelement när, vilket vid
50-linjers analys motsvarar ca 4 gradminuter, en siffra
som ger en god uppfattning om de fordringar, som
ställas.

Ett liknande fasproblem uppträder i samband med
själva televisionssignalen; vi ha förut sett, att det
är nödvändigt att de väsentliga frekvenserna i det
ekvivalenta spektrum ej dämpas olika. De skola
emellertid också nå mottagningsänden vid samma tid.
Om detta villkor uppfyllts, fortplantas signalen utan
fasdistortion, så att den suddiga bild, som skulle
erhållas, om olika frekvenser uppbyggdes vid olika tid.
klarnar. Bell Telephone lyckades också att konstruera
fasutjämnare i form av filter.[1]

Gäller det televisionsdemonstration inför en större
publik kan den beskrivna mottagningsanordningen
ej med fördel bibehållas i oförändrad form. Man
använder då ofta ej analysatorskiva, utan låter ögat
självt göra syntesen av ett stort antal i rätt läge
upplysta punkter. Sålunda användes ett långt
neonrör, fört fram och tillbaka i ett enda plan, så att
rörets krökar tillsammans ge ett antal parallella
belysningslinjer över synfältet, "bildskärmen", lika
många som antalet analyseringslinjer i
sändningsänden. Enligt Bell Telephone’s system av detta slag
föres genom det böjda röret en gemensam elektrod
i form av en sammanhängande spiral. Utmed rörets
yttersida fördelas lika många motsatta elektroder
som kvadraten på antalet analyseringslinjer
(kvadratisk bild). Envar av dessa ytterelektroder
sättes av en speciell strömfördelare under spänning just
i det rätta ögonblicket. Summa verkan av alla dessa
blinkningar ger den av ögat uppfattade bilden, vars
format nu ej är så strängt begränsat, men som också
är kvalitativt mycket enkel. För alla enkla
televisionsmottagare, som kunna tänkas distribuerade
bland en större allmänhet, är den förut beskrivna
mekaniska syntesen given.

5. Televisionens utveckling, speciella problem.

Televisionsproblemets lösning hade under år 1927
kommit ungefär så långt, att med den av teknici
använda apparatuppsättningen någorlunda hyggliga
bilder med mjuka övergångar i svart och vitt kunde
överföras i begränsat format. Sedan dess har
utvecklingen följt två olika linjer: dels tillämpning av
den monokromatiska televisionen även för
utomhusscener på mindre avstånd och för duplextelevision
som ett komplement till en telefonförbindelse samt
realiserandet av television i naturliga färger, dels
förenkling av mottagningsapparaturen så mycket
som möjligt under mindre hänsynstagande till
bildkvaliteten, m. a. o. utveckling av amatörtelevision,
företrädesvis i Förenta staterna men på sista tiden
även i Europa. Då vanliga rundradiomottagare
användas, hos vilka frekvensavskärningen är betydlig,
torde det nuvarande "rundradioseendet" ha
huvudsakligen tekniskt intresse. Det är också svårt att
föreställa sig en sådan utveckling, att publikens
intresse skulle kunna hållas uppe efter den första
övergående nyhetsfebern, om man förutsätter begagnan-

i Appendix 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>