Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1931 - Insänt - Notiser - Litteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TEKNISK TIDSKRIFT

4 APRIL 1931

För aktiv och reaktiv energi användas analoga
måttenheter, benämningar och beteckningar.

Stockholm i februari 19.31. Fritz Jacobsson.

Till redaktionen av Elektroteknik.

Som byrådirektör Fritz Jacobsson nämner, har frågan
om särskilda enheter för reaktiv effekt och reaktiv energi
nu avgjorts genom det av I. E. C. fattade beslutet. Det
är med stort intresse jag ser, att Jacobsson förutsätter
lojalitet mot detta beslut, trots vissa brister hos
enheternas namn och beteckningar.

Diskussionen om enheternas existensberättigande har
genom beslutet mist sin praktiska betydelse. Den
teoretiska sidan av saken har ju alltid sitt intresse, och
jag vill därför, ehuru helt kort, uppehålla mig vid vissa
uttalanden av Jacobsson.

Vad själva storheten reaktiv effekt beträffar, har jag
tydligt definierat den som produkten av den reaktiva
strömmens effektivvärde och spänningens effektivvärde.
Dessutom har jag påpekat det kända sakförhållandet,
att denna storhet fysikaliskt sett visat sig vara den
magnetiska effektens amplitud, "som alltså kan kallas den
karakteristiska mätföremålet för reaktiv effekt. Det är
klart att den sistnämnda synpunkten har intresse för
fysikern eller den som söker efter storhetens fysikaliska
dimension o. d., men knappast för teknikern såsom så
dän. Jacobsson menar att vi äro av olika åsikt. Jag
tycker vi äro överens.

Orden "konstant värde" har jag tydligen på något
ställe använt, där jag borde skrivit "medelvärde". Ingen
torde ha missförstått min mening på grund av detta
språkfel, utom Jacobsson som därpå grundar ett bevis
för min subjektiva uppfattning.

Om en storhet vid vektorräkning multipliceras med j,
ändras naturligtvis icke dess fysikaliska dimension, utan
blott dess riktning i rummet (verklig eller bildlik).
Jacobsson tycks förväxla dessa begrepp. Två mot
varandra vinkelräta längder l₁ och l<sub>2</sub ge resultanten
l₁ + jl₂ = l. Menar verkligen Jacobsson att l₁, l₂?2 och l
hava olika fysikalisk dimension, inlägga han och jag i
detta uttryck så helt olika mening, att all diskussion
omedelbart omöjliggöres. Jag har, för min del, i min
sista artikel uttryckligen på flera ställen framhållit, att
riktning inverkar på dimensionsuttrycket endast i fall
av inre riktningsskillnad mellan föremål, vilkas storlek
multipliceras eller divideras.

Jacobsson talar om min "högre addition". Jag vet
mig varken ha använt detta något anspråksfulla uttryck
eller i mina diskussionsinlägg ha utfört någon speciellt
hög addition. Missförstånd?

Beträffande mitt i viss mån motsatta uttryck, "att vi,
bildlikt talat, få stiga en trappa ned", vars vidhållande
av mig Jacobsson ifrågasätter, får jag meddela, att på
denna front intet nytt inträffat. Jag kan nu också, med
i min sista artikel använda termer, förtydliga detta så,
att man övergår från diskussion om enheter till
diskussion om enhetstillämpningar. Och denna senare
ligger förvisso på ett annat plan.

I slutet av min artikel står, att "ett krav på en
särskild enhetstillämpning för storhetstillämpningen reaktiv
effekt framträtt med allt större styrka och nyligen lett
till internationellt beslut". Det är enligt min mening
denna frågas facit.

Västerås den 14 febr. 1931. John Wennerberg.

Diskussionen i denna fråga förklaras härmed avslutad.

Red.

NOTISER

Internationella elektrotekniska kommissionens (I. E.
C.) publikationer. Nedannämnda normer, hava nyligen
utgivits och Jkunna erhållas genom Svenska
elektrotekniska kommittén, Kommerskollegium eller direkt från
I. E. C. sekretariatet 28 Victoria Street, Westminster
S. W. 1, London. Texten är franska och engelska.

Publ. 34 I. E. C. Rules for Electrical Machinery, 3 rd.
revised edition 1930, price 4 s. Materialet är uppdelat på
tre avdelningar, I Definitioner och allmänna regler,
II Generatorer-motorer-synkrona omformare, III
Transformatorer. En blivande 4: de avd. avseende banmotorer
är ännu icke slutförd.

Publ. 35 International Symbols, II Graphical Symbols
for Heavy-Current Systems, 2 rd. revised edition 1930,
price 4 s. De tre sektioner, vari det stora antalet
symboler grupperats, äro: I Allmänna beteckningar l-17,
II Planer och distributionsnät 100-182, III Diagram för
generator- och fördelningsstationer med sju
underavdelningar, A ledningar 201-285, B brytare m. m. 301-399,
C reläer o. d. 400-4>99, D transformatorer 500-573, E
roterande maskiner 600-695, F likriktare 700-753 och G
mätinstrument 800-895.

Publ. 43 I. E. C. Recommendations for Alternating
Current Watt-Hour Meters, 1931, price 2 s. Anvisningarna
omfatta en- och flerfasmätare, vilka uppdelas i två
klasser A -och B med feltoleranser av respektive 0,2 % och
0,5 %. För de olika klasserna äro stipulerade tillåtna
förluster samt missvisningar vid skilda belastningar och
variationer i spänning, frekvens, temperatur m. m.

Publ. 44 I. E. C. Recommendations for Instrument
Transformers, 1931, price 2 s. Här lämnade
specifikationer för ström- och spänningstransformatorer avse sådana
lämpliga till mätare för allmän distribution och
industriellt bruk. Transformatorerna delas i två klasser,
benämnda 0,5 och l, efter tillåtet omsättningsfel.
Precisionsapparater skola behandlas framdeles.

LITTERATUR

Tidskrifter.

Elektrotechnische Zeitschrift. Jan. 1. Fachberichte zur
VDE- Jahresversammlung. Neuerungen bei elektrischen
Ausrüstungen von Hebezeugen und Transportmaschinen
(Schiebeier), über die Messung hoher Spannungen in
der Brücke nach Schering (Jeuss). Die Verteilung der
konstanten Kosten auf die einzelnen Abnehmer eines
Elektrizitätswerkes (Punga). Die topographische
Darstellung des Belastungsgebirges (Ascher).
Untersuchungen in Hochspannungsnetzen mit dem
Kathodenoszillographen (Flegler, Wolff, Röhrig, Klemperer). -
Jan. 8. Reinhold von Sydow. Neuerungen bei
elektrischen Ausrüstungen von Hebezeugen und
Transportmaschinen OSchiebeler). Rechnerische Bestimmung der
Strom-Zeit-Kurve und des Grenzstromes (Vollhardt).
Zur Festigkeitsberechnimg massiver Wicklungskappen
elektrischer Maschinen (Schwerin). Die Ausbildung
von Prüfelektronen nach Rogowski (Stoerk). - Jan.
15. Ein gasgefüllter Kleingleichrichter mit
Oxydglühkathode (Knoll). Organisation und Aufgaben der
massgebenden Elektroverbände in Deutschland (Meyer),
Über den Unterschied in der Blitzgefahr für hart und
für weich gedeckte Gebäude (Walter). Die Berechnung
geeigneter Nutenformen für Stromverdrängungsläufer
(Krämer). Vereinfachtes Kipprelais für synchrone
Zeitablenkung einer Braunschen Röhre mit Glühkathode
(Kammerloher). - Jan. 22. Durchdringende
Höhenstrahlung (Ultrastrahlung) und kosmisches Geschehen
(Regener). Das Wechsel-Telegraphiesystem für 85 Baud
bei einem Trägerfrequenzabstand von f = 120 Hertz
(Wedler). Der Spannungsverlauf bei der Stossprüfung
nach Aufnahmen mit dem
Kathodenstrahl-Oszillographen (Schilling u. Lenz). Das "Haus des Rundfunks"
in Berlin. Der Entwurf des britischen
Hochspannungsnetzes. - Jan. 29. Der Blitzschlag in Hochspannungs-

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Dec 12 02:12:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/tektid/1931e/0078.html

		Teknisk Tidskrift / 1931. Elektroteknik / 74 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|