Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1931 - H. Fransén, E. Velander: Kraftverksmannens synpunkter på problemet om fjärrmätning och fjärrkontroll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
objekt. Vid det härigenom inträdda nya skedet
regleras frekvensen på en lägre, i samkörningsplanen
fastlagd nivå. Sjunker belastningen åter, så att
supplementstationen mister sin last och ej längre
kan hålla ner frekvensen, går driften ånyo tillbaka
till det förut beskrivna läget, och
supplementstationen avställes.
Genom att på detta sätt gå ut ifrån den egna
driftfrekvensen, har man så att säga gratis fått en
fjärröverföring. En olägenhet är dock, att denna icke
är entydig. Särskilda säkerhetsåtgärder måste
vidtagas för att undvika missförstånd i fall, då
frekvensens variation icke beror på de orsaker, som
förutsatts vid samkörningsplanens uppgörande. Det
är därför ett avgjort framsteg att gå över till
samköming på basis av fjärrindikerade mätvärden.
Särskilt må framhållas, att detta möjliggör ett mera
ekonomiskt avpassande av beredskapen därigenom att
en annalkande belastningsökning redan på förhand
kan följas från supplementstationen.
Kanalfrågan vid stora avstånd.
Eftersom vinsterna vid samköming dock till sist
härröra endast från en finjustering och smidigare
anpassning av den förut uppgjorda
samkörningsplanen, måste man uppställa kravet att det tekniska
systemet vid fjärröverföring blir så billigt som
möjligt. Särskilt i vårt land, där avstånden äro mycket
stora i förhållande till de överförda kraftbeloppen
och därmed också till de ekonomiska vinster, som
kunna göras, blir kostnaden för överföringskanalerna
av alldeles grundläggande betydelse. Man får
därför inte utan vidare jämföra förhållandena i
utlandet med dem, som råda här. Det är mycket, som
man vid de höga effektbeloppen och korta avstånden
i Mellaneuropa kan tillåta sig, som här i landet skulle
vara omöjligt att försvara ur ekonomisk synpunkt.
Kanalkostnadens betydelse ger anledning till en del
fundamentala krav. Kanalen kan bestå av en
trådförbindelse i egen eller förhyrd ledning, den kan
bestå av en på kraftledningen framförd
högfrekvens-kanal eller den kan i undantagsfall bestå av en ren
radioöverföring. Man kommer då fram till kravet
att signalsystemet bör vara oberoende av
överföringskanalen, så att man för varje särskilt fall på
varje särskild delsträcka kan välja den typ av
överföringskanal, som blir billigast.
En annan fordran är, att när man skaffat sig
en förbindelsekanal, denna bör kunna utnyttjas för
alla eller åtminstone ett flertal av de olika
kommunikationsbehoven. Systemet bör vidare på stora
avstånd fungera på blott en kanal för varje riktning.
Om man utnyttjar en kanal för flera
signaleringsändamål, är det tydligt, att varje överföring endast
får disponera kanalen under vissa återkommande
tidsperioder. Detta innebär en viss fördröjning. Om
en brytare faller ut i en fjärran station, dröjer det
en stund, innan signalen kommer fram. Likaså
komma de fjärröverförda mätvärdena att ligga en
smula fasförskjutna i tiden. Men tidsförlusten är i
alla fall så ofantligt mycket mindre än den, som
skulle uppstå vid telefonisk överföring av rapporten,
att man ej behöver fästa sig så mycket därvid. Det
är viktigare att pressa ner kanalkostnaden.
Å andra sidan är det i regel icke nödvändigt för
fjärrövervakningen att ha absolut driftsäkerhet för
överföringen. Man kan t. e. utnyttja en telefonkanal
för fjärröverföringen och kan då finna sig i att
indikeringen avkopplas, medan telefonsamtal pågå.
Om man har en särskild indikeringskanal, bör man i
varje fall räkna med att denna utnyttjas som reserv
för telefonförbindelsen.
I och med att det svenska telefonnätet nått allt
större teknisk fulländning, särskilt genom
kablifieringen, blir det för den interna telefoneringen mera
ekonomiskt och lika bra ur driftsynpunkt att avstå
från egna högfrekvensförbindelser över
kraftledningarna och egna telefonlinjer och i stället utnyttja
rikskablarna. Ur samma synpunkt förefaller det som
om det vore riktigt att gå ett steg längre. Det
ifrågasattes, om icke telegrafverket skulle kunna
uthyra kanaler även för fjärrkontroll. Detta lärer
redan förekomma som en reguliär sak både i Tyskland
och U. S. A. Det är givet, att ett samarbete på denna
punkt lägger vissa ytterligare krav och begränsningar
på det tekniska systemet vid fjärrkontrollen, framför
allt att signalerna ej få störa andra ledningar i
kablarna.
För att en förhyrd kanal skall kunna bära sig
ekonomiskt måste den naturligtvis utnyttjas intensivt.
När kraftverken skaffa sig egna fjärrförbindelser,
kunna dessa genom lämpliga kopplingar utnyttjas
både för telefonering och för fjärrkontroll. Man
måste alltså undersöka, om en förhyrd förbindelse
erbjuder samma möjligheter i detta fall som en egen,
eller eljest ta hänsyn till en eventuell begränsning
härutinnan vid bedömning av ekonomien.
Vid de relativt korta avstånd, som man har att
räkna med, t. e. mellan understationerna i en stad
eller mellan huvudstation och närliggande
drabantverk, lönar det sig nog i regel för kraftverket att
skaffa sig egna trådförbindelser. Det finns nog å
andra sidan många specialfall, då
högfrekvensförbindelser på kraftledningarna över stora avstånd kunna
åstadkommas billigare än man kan hyra en
telefonförbindelse. Till och med när telefoneringen sker
över rikskablarna, finns det nog fall, då kraftverket
bör skaffa sig egna kanaler för fjärrkontroll, t. e.
då man endast behöver överföra en eller kanske två
väsentliga mätstorheter, t. e. effekten vid en
sammankopplingspunkt, och när kraftverket förfogar
över en lämplig högpänningsledning, som är relativt
fri från avgreningar och mellanstationer, så att man
för ringa kostnad kan anordna en högfr ek
vensförbindelse över kraftledningen. Men man måste komma
ihåg, att anläggningskostnad och driftsäkerhet stå i
motsatsförhållande till varandra och att
högfrekvens-anläggningar kräva ett visst mått av högkvalificerat
underhållsarbete. Dylika speciella
fjärrmätningsförbindelser ha därför störst utsikt att slå väl ut, då de
ej ligga alltför långt bort från sakkunskapens hemvist
och då de mera äro till för bekvämlighets skull, så att
det icke blir nödvändigt att till varje pris
omedelbart sätta förbindelsen i stånd vid en inträffad
störning. Det är rätt besvärligt för kraftverken att hålla
sig med signalspecialister och ur driftsynpunkt alltid
motbjudande att bliva beroende av anordningar som
kräva speciell personal för sin skötsel. Detta är ett
ytterligare skäl varför man tycker det vore mera
rationellt om telegrafverket kunde åtaga sig att
tillhandahålla fjärrkontrollkanaler åt kraftverken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
