- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Elektroteknik /
124

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1931 - Föreningsmeddelanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

124

TEKNISK TIDSKRIFT

6 JUNI 1931

Efter att ha något behandlat spänningsvariationernas
betydelse för olika slag av förbrukningsobjekt angav
talaren några allmänna riktlinjer för
spänningsregleringens anordnande.

Näste inledare var byråingenjör E. ERIKSON, som
talade om "Spänningsreglering i större städer". I en
större stad föreligga ojämförligt gynnsammare
förhållanden för upprätthållandet av god spänningsreglering
än på landsbygden, men å andra sidan ställas avsevärt
större fordringar pä spänningens konstans. Talaren
särskilde i sitt anförande mellan spänningsvariationens
"grundton", vilken motsvarar den normala
dygnsvariationen hos belastningen, och å andra sidan "övertoner",
motsvarande tillfälliga periodiska eller icke periodiska
störningar, såsom från kolvmaskiner, startning av
motorer etc. En tabell uppställdes över de amplituder hos
dessa övertoner, som motsvara märkbara resp. störande
ljusvariationer hos glödlampor, varefter lämnades en
kortfattad redogörelse för huru motstånd och reaktanser
äro fördelade inom Stockholms elektricitetsverks
50-periodiga nät samt enligt vilka grunder
spänningsreg-leringen därstädes är ordnad.

Tredje inledare var tekn. dr I. HERLITZ, som
behandlade "Moderna hjälpmedel för spänningsreglering inom
fördelningsnäten".

Talaren indelade de ifrågavarande hjälpmedlen l
trenne klasser, nämligen dels medel för reglering av
generatorspänningen, dels medel för generering av reaktiv
effekt i olika delar av nätet och slutligen medel för
inkoppling av tillsatsspänningar ute i nätet, erkannerligen
medelst induktionsregulatorer, tillsatstransformatorer
eller krafttransformatorer med lindningskopplare. De
stora fördelarna hos de enligt den tredje av ovannämnda
punkter angivna medlen framhöllos, varefter lämnades
en mera detaljerad redogörelse för
tillsatstransformatorer och lindningskopplare enligt modernt utförande.

Efter föredragen vidtog en livlig diskussion med
inlägg av herrar LANDQVIST, BORGQUIST, S. VELANDER, E.
VELANDER, WENNERBERG, HERLITZ och MATELL.

Föredragen komma att inflyta i Elektroteknik,
ävensom ett referat av den förda diskussionen.

Sedan ordföranden framfört föreningens tack till
samtliga, som genom föredrag eller diskussionsinlägg
bidragit till deri i hög grad givande diskussionen,
avslutades det av ett 90-tal medlemmar besökta sammanträdet
kl. 22,30, varefter vidtog supé och samkväm. Vid
sam-kvärnet visades i samband med ett förklarande anförande
av tekn. dr R. LUNDHOLM en på föranstaltande av Kungl,
vattenfallsstyrelsen upptagen synnerligen lyckad och
instruktiv ultra-rapid-film över ljusbågar på med
Petersenspole skyddade anläggningar för 132 kV.

F. Dn.

Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, höll ordinarie sammanträde
i Restaurant Gillets festvåning fredagen den 24 april
1931 kl. 19,30.

Sammanträdet öppnades av föreningens ordförande,
överdirektör W. BORGQUIST, som ägnade några
minnesord åt föreningens nyligen bortgångna framstående
medlemmar, direktör K. G. SJÖBERG och arbetschef IVAR
FOGELSTRÖM.

Härefter upplästes och godkändes protokoll från
sammanträdet den 20 mars, varefter ordföranden i ett kort
anförande hälsade dem av Svenska
elektricitetsverksför-eningens medlemmar, som hörsammat en inbjudan att
närvara vid dagens sammanträde, välkomna.

Man övergick nu till behandling av ett föreliggande
"Förslag till normer för mättransformatorer". Förslaget,
som på förhand utsänts till föreningens medlemmar,
hade utarbetats av föreningens
mättransformatorkommitté och presenterades nu i ett kort
inledningsanförande av kommitténs ordförande, professor E. ALM.
Förslaget, som till väsentliga delar var baserat på de i
Kungl, vattenfallsstyrelsens bestämmelser av år 1919
följd grundlinjerna, innebar väsentliga avvikelser från
ae av International Electrical Commission i dess nyligen
utkomna publikation nr 44 angivna fordringarna, men
kommittén ansåg sig stå väl till svars med denna
avvikelse och avsåg att i en skrivelse till IEC föreslå en
omarbetning av det nyssnämnda förslaget till
internationella bestämmelser i den riktning, som det svenska
förslaget angiver.

Efter inledningsanförandet uppstod en kortare
diskussion med anföranden av herrar ALM, HERLITZ, S.
VELANDER, NORBERG och TENGSTRAND. Föreningen beslöt
härefter att återremittera normförslaget till kommittén
med uppdrag till densamma att i samarbete med
föreningens överströmskommitté samt under iakttagande av
de synpunkter, som under diskussionen framkommit och
eventuellt genom korrespondens ytterligare framkomma,
slutredigera normförslaget, varjämte föreningens
styrelse erhöll i uppdrag att, sedan kommittén fullgjort
detta uppdrag, slutgiltigt stadfästa och utfärda
normerna.

Ordföranden framförde härefter föreningens tack till
mättransformatorkommittén och dess ordförande,
professor Alm, för det gedigna arbete, som utförts inom
aetta svåra men betydelsefulla normeringsområde.

Härefter lämnades ordet till aftonens
föredragshållare, civilingenjör G. THIELERS, som åtagit sig
inledningsanförandet till en diskussion över ämnet "Konkurrensen
mellan motorgeneratorer, enankaromformare och
kvicksilverlikriktare
". Talaren lämnade en synnerligen klar
och objektiv framställning av omformningsförloppet och
de väsentliga egenskaperna hos de tre nämnda medlen
för omformning från växelström till likström.
Apparaterna skärskådades härvid väsentligen med hänsyn till
spänningsreglering, parallelldrift, förhållande vid
spänningssänkningar, kortslutssäkerhet, verkningsgrad och
anskaffningskostnad.

Föredraget, som mottogs med mycket stort intresse
och efter vilket föredragshållaren i hjärtliga ordalag
avtackades av ordföranden, kommer att inflyta i
Elektroteknik.

Efter föredraget utspann sig en synnerligen livlig och
givande diskussion med inlägg av herrar STENKVIST,
LILJEBLAD, ÅNGSTRÖM, ANDREASON, LAMM, S. VELANDER,
E. VELANDER, ALM, B. G:SON BERG, A. HOLMGREN,
WIJKBORN, BIGNER och LINDBLAD samt inledaren.

Under diskussionen framhöllos en mångfald
synpunkter till för- och nackdel för de respektive
omform-ningsmedlen, men som sammanfattning av det hela torde
kunna konstateras en utpräglad optimism i fråga om
kvicksilverlikriktarens utvecklingsmöjligheter och
alltmer ökade användning inom skilda områden. Särskilt
intresse tilldrog sig ett med ljusbilder illustrerat
anförande av överingenjör N. Lindblad, som demonstrerade
vissa nya och ännu på laboratoriestadiet stående
konstruktioner av kvicksilverlikriktare med styrgaller,
medelst vilka kan erhållas såväl kontinuerlig
spänningsreglering inom vidsträckt område som energireversering
och frekvensomformning.

Sedan det av ett 80-tal medlemmar besökta
sammanträdet avslutats kl. 22,30, intogs gemensam supé, varpå
under ciceronskap av civilingenjör P. Bigner och vid
pianomusik av civilingenjör S. Öberg visades en särdeles
instruktiv film, upptagen av firman Brown, Boveri & Cie
och åskådliggörande kvicksilverlikriktarens principiella
arbetssätt, fabrikation och praktiska drift.

F. Dn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:12:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931e/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free