- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Elektroteknik /
141

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1931 - Fritz Jacobsson: Spännigsreglering i växelströmsnät på landsbygden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1 AUG. 1931


ELEKTROTEKNIK

illustration placeholder


Fig. 5. Experimentellt varaktighetsdiagram över spänningens
variationer hos landsbygdskonsumenter.

stora spänningsfall mellan den högst belastade fasen
och nollan samt spänningsstegringar mellan nollan
och de övriga faserna. Om nollan därtill är av järn,
bli förhållandena rent olidliga.

Slutligen må nämnas, att
"tvåspänningsabonnenterna" hava avsevärt lägre spänningsfall, eftersom
tertiärlinjen, kvartärtransformatorn och kvartärlinjen
bortgå. Vid fullast hava dessa konsumenter sålunda
ca 20 % lägre spänningsfall än
trespänningsabonnenterna. Vid sekundärlinjens början är
spänningsvariationen på linjen 18 %, medan
"tvåspänningsabonnentens" spänningsfall vid fullast är ca 6 %.
Variationen blir sålunda ca ± 6 %. Vid sekundärlinjens
slut bliva förhållandena utjämnade tack vare linjens
spänningsfall, som ju är uppskattat till 8 %.
Tvåspänningsabonnent vid nämnda punkt får sålunda
tämligen god spänning.

Resultaten.

För elektricitetsverksföreningens
glödlampskommitté gjordes förra vintern medelst registrerande
voltmetrar en undersökning angående de verkliga
spänningsvariationerna hos sammanlagt 28 av
vattenfallsstyrelsens landsbygdsabonnenter. Voltmetrarna
inkopplades i belysningskontakter i själva
installationerna.

Resultatet av denna undersökning framgår av fig.
5, som utgör ett resulterande varaktighetsdiagram
för spänningen. Diagrammet är hopsummerat från
28 deldiagram, ett för varje undersökt abonnent. I
de fall, där spänningen hela tiden låg på oriktig höjd
på grund av olämpligt val av omsättningstal, har
dock omräkning skett, så att den lämpligaste
omsättningen i stället tankes vald. Vid granskning av
diagrammet finner man, att spänningen varierar mellan
gränserna +10 och -9 % under belysningstid och
att variationen är något litet större för hela dygnet.
Det är av intresse att jämföra denna verkliga
variation på 19 % med den variation på 12 %, som
framräknats för ideala förhållanden. I de
anläggningar, där spänningsregistreringen skett, förekomma
även underdimensionerade eller på annat sätt
olämpliga nät. Om näten rationaliseras, erhålles sålunda
en förbättring av spänningsregleringen. Sannolikt
kan man genom dylikt uppordnande av näten
inskränka variationerna inom en marginal av ca 15 %.
Nämnda marginal torde utgöra gränsen för vad som
kan presteras vid central reglering och vid normalt
dimensionerade nät för glesare bebyggda områden.
Om fordringarna på spänningen ställas högre, måste
i flertalet fall lokal spänningsreglering användas.

Vilka fordringar bör man under nuvarande
förhållanden ställa på spänningens konstans?


Det bereder alltid viss tillfredsställelse att fullända
tekniska alster, så att de fungera exakt. Helt
spontant eftersträvar man sålunda att hålla spänningen
så konstant som möjligt är. Man får emellertid icke
förbise kostnaden för regleringsorganen, ty annars
kan det hända, att den elektriska kraften visserligen
blir av hög kvalitet men samtidigt alltför dyr för en
del ändamål.

Man bör sålunda icke fordra precision för
precisionens egen skull utan kallt och sakligt söka
bestämma de gränser, inom vilka spänningen kan få
variera för de olika apparater, som äro anslutna till
nätet.

I fråga om glödlamporna har jag för
glödlampskommittén gjort en utredning som visar, att de
konstaterade variationerna mellan + 10 och - 9 % icke
nämnvärt påverka belysningens ekonomi.

Fig. 6 återger några kurvor, som utvisa, hur den
mest ekonomiska spänningen är beroende av lam-

illustration placeholder


Fig. 6. Belysningskostnaden som funktion av spänningen vid olika
energipris.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:12:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931e/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free