Teknisk Tidskrift / 1931. Elektroteknik / 147 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1931 - S. Velander: Spänningsvariationernas inflytande på energiens värde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

belysning är för handen vid normal spänning. Allt
efter förhållandet mellan arbetskostnad och
belysningskostnad ligger denna optimala belysning på
olika delar av den kurva, som anger sambandet
mellan relativ belysning och relativ arbetseffekt, fig. 2.
I det följande undersökes förhållandena vid en
relation mellan arbetskostnad och belysningskostnad vid
optimum på dels l och dels 15. Optimum kommer då
att ligga på 25 resp. 120 belysningsenheter.

När spänningen avviker från normalvärdet, som
förutsattes ligga vid optimum ifråga om livslängd
och specifik energiförbrukning för lamporna, så
varierar ljusstyrkan och således också belysningen
efter [beta]-kurvan i fig. 1 och kostn,aden per lumentimme
enligt [kappa]-kurvan i samma figur. Med ledning av fig.
1 och 2 kan man nu bedöma spänningsvariationens
ekonomiska betydelse.

Sjunker spänningen exempelvis 6 % minskas
ljusstyrkan och därmed lumentimmarna och belysningen
till 80 % enligt fig. 1. Lumentimmarna äro
emellertid dyrare eller 104 % av priset vid normal spänning.
Således är belysningskostnaden 83,5 % av den
normala. Enär arbetskostnaden är lika med
belysningskostnaden vid normal spänning, har
totalproduktionskostnaden minskat till (100 + 83,5)/2 = 92 %. Var
belysningsstyrkan vid normalspänning 25, så är den
endast 20 efter 6 % spänningssänkning och då har
arbetseffekten och därmed produktionsmängden
sjunkit från 81 till 70, dvs. reducerats till 86,5 %.
Produktionsresultatet är således sämre. Då detta är den
sämre belysningens skuld, kan man säga att
belysningsenergiens värde är minskat och borde sänkas
så mycket att produktionskostnaden vore icke 92
utan 86,5 % av den normala. Då bör
belysningskostnaden X i % av normalvärdet erhållas ur
ekvationen

(100 + X)2 = 86,5 ’.’ X = 73%

Värdet av den elektriska energien vid 94 %
av normalspänning bör därför icke vara mera än
(100 . 73)83,5 = 88 % av energikostnaden vid
normalspänning för att icke resultatet skall bli sämre än vid
normal spänning.

På analogt sätt har energiens värde beräknats för
olika spänningar över och under normalvärdet dels
för relativvärdet 25 å belysningen, varvid
arbetskostnaden är liten i förhållande till belysningskostnaden,



Fig. 3. Spänningsvariationernas inflytande på energiens värde vid
elektriska glödlampor, a) vid en relativ belysning av 120,
motsvarande arbetskostnad 15 ggr belysningskostnaden vid optimum.
b) vid en relativ belysning av 25, motsvarande arbetskostnad lika
med belysningskostnaden vid optimum.

dels relativvärdet 120, där arbetskostnaden är stor.
Dessa värden äro angivna i fig. 3.

Då icke endast arbetslöner utan även arbetslokaler,
maskiner m. m. ingå i arbetskostnaden, så blir
arbetskostnaden i regel hög i förhållande till
belysningskostnaden. I de flesta fall torde därför den
ekonomiskt lämpliga belysningen falla inom den del av
kurvan, där arbetseffekten tillväxer med logaritmen
för belysningsstyrkan.

För de flesta av näringslivets områden torde man
därför kunna räkna med den övre av de båda
kurvorna i fig. 3. Den procentuella värdesänkningen
blir således där bortåt 20 % vid 10 %
spänningsändring men endast 5 % vid 5 % spänningsändring. Den
undre kurvan i fig. 3 är i hög grad osymmetrisk,
vilket i huvudsak får tillskrivas det förhållande, att
en spänningssänkning snabbt för ned belysningen
mot det område, där arbetseffekten blir 0. Om man
vid varierande spänning förutsätter, att spänningen
avviker ungefär likformigt på ömse sidor om
normalvärdet, så är det tydligen vid relativt låga
belysningsstyrkor ekonomiskt att gå något över det
optimum, som gäller för konstant spänning.

Trots att de bägge kurvorna i fig. 3 avse så olika
värden på belysningskostnaden relativt
arbetskostnaden som 1 och 1/15, så skilja sig kurvorna i
genomsnitt icke mycket. Man bör därför kunna lägga dessa
kurvor till grund för beräkning av den fördyring man
kan bestå anläggningen för att minska
spänningsvariationerna för lamporna. I varje fall kan man
tydligen icke kosta på något nämnvärt för att
minsk,a spänningsvariationerna under ± 5 eller ± 6 %.
Detta isynnerhet om man beaktar, att i ett
fördelningssystem det ofta endast är ett mindre antal
abonnenter, nämligen de som ligga ogynnsamt till,
som få sin energikvalitet och därmed energiens värde
märkbart förbättrat även vid rätt dyra åtgärder.

Dessutom måste beaktas, att det i regeln endast är
en del, kanske en ringa del, av energien som uttages
vid den lägsta eller högsta spänningen. För en
väsentlig del råder måhända normalspänning, medan
den uttages, och för denna del av energileveransen
inträder givetvis ingen värdeminskning.

Det är ju emellertid möjligt, att även annan
förbrukning än belysningen lider av
spänningsvariationerna och därför kan bidraga till att ekonomiskt
motivera åtgärder för spänningsreglering. Vi skola
därför övergå till beräkningarna rörande motorer
och värmeapparater.

Elektriska motorer.

För motorerna ligga förhållandena så till som
angives i fig. 4, som gäller trefas induktionsmotorer.
Här visas spänningsvariationernas inverkan på de
aktiva och reaktiva förlusterna samt
vridnings-momentet vid tre olika belastningar. För den
fullbe-lastade motorn är det gynnsammast med full spänning,
men ju lägre belastade motorerna gå, dess större vinst
gör man genom att sänka spänningen. I den mån
motorerna således äro överdimensionerade, och detta
är ofta nog fallet, är en sänkning av spänningen icke
endast oskadlig utan direkt fördelaktig. Man bör
emellertid i första hand se till de förhållanden, där
motorerna äro väl avpassade för sitt ändamål, dvs.
arbeta vid minimipunkten på förlustkurvorna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>