- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Elektroteknik /
159

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1931 - K. Küpfmüller: Utjämningsförlopp inom telegraf- och telefontekniken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5 SEPT. 1931
A

ELEKTROTEKNIK

159

O Q O Q

Fig. 26. Amplitudspek- Fig. 27. Ideellt
band-trum för en plötsligt filter,

påtryckt växelström.

Fig. 28. Insvängningsförlopp i bandfilter.

av och därmed till multipelutnyttning av
överföringsledningarna ger som bekant bandfiltret. För
insvängningsförloppet gäller på samma sätt som ovan

l

w

2 n

se fig. 28. För insvängningstiden gäller då r - -

w

Vid samma frekvensbredd är denna tid alltså
dubbelt så stor som vid likströmstelegrafering.

Av detta enkla sammanhang mellan
insvängningstid och överföringsområde kan dragas en viktig
slutsats, som senare ännu en gång skall närmare
formuleras. Om man önskar telegrafera med en viss
hastighet, får insvängningstiden ej överskrida ett
bestämt värde, Härav erhålles det minsta
frekvensområdet w, som måste överföras för att
insvängningstiden skall kunna hållas under maximivärdet.
Frekvensområdet är omvänt proportionellt mot
insvängningstiden, varför frekvensområdet måste
fördubblas, om telegraferingshastigheten skall höjas till
den dubbla. Men på det dubbla frekvensområdet
kunna inläggas två kanaler med halva hastigheten.
Verkningsgraden hos ett visst givet system vid
fler-kanalig utnyttning blir därför ej större än för en
enkanalig förbindelse med motsvarande största
möjliga hastighet. Ett undantag utgör
likströmstelegra-feringen, som kan ge dubbelt så stor utnyttning som
bärvågstelegrafi.

Avtrubbningen av telegraftecknen på grund av
insvängningsförloppen kan uppfattas i hörtelefonen, i
det att tecknen klinga mjukare. Det är ett
förhållande, som är välbekant i den trådlösa telegrafien,
att ju selektivare mottagningskretsen är, desto
mju–kare ljuda tecknen. (Demonstration.)

Sidobandens betydelse för bärvågstelegrafi.

Inom telefonibärfrekvenstekniken användes
stundom en metod att överföra endast ena sidobandet.
Det tillgår på så sätt, att bärfrekvensen lägges på
ena sidan av överföringsområdet. På detta sätt
erfordras endast halva frekvensområdet. Man skulle
kunna förmoda, att något liknande skulle kunna
till-lämpas inx)m bärvågstelegrafien. En enkel
undersökning enligt ovan angivna metod visar dock, att
insvängningstiden blir större, då man förskjuter

W

w* \

1

O Q5 f,0

Fig 29. Inverkan av osymmetrisk bärvåg.

bärvågen mot ena sidan av det överförda
frekvensbandet. Detta framgår närmare av fig. 29. Här är

X –––––– ett mått på läget av bärfrekvensen i

0)2 - (DI

frekvensbandet, r är insvängningstiden och TO är
insvängningstiden för X - 0,5, dvs. det fall, att
bärfrekvensen ligger mitt i överförda frekvensbandet.
Vid telegrafering måste alltså båda sidobanden
överföras, varvid dock små avvikningar icke göra större
skada.

Insvängningsförloppens betydelse inom telefonien.

Insvängningsförloppen ha inom telefonien en lika
stor betydelse som inom telegrafien. De vid tal
uppstående ljudvågorna, vilkas elektriska avbild
utgöres av den från mikrofonen härrörande
växelströmmen, ha ett mycket komplicerat tidsförlopp.
Enligt Fourier innehåller den därför alla frekvenser
från de lägsta till de högsta. Den av HELMHOLTZ
grundade kännedomen om språkljudens natur giver
ett ganska likartat resultat som den Fourierska
uppdelningen i spektrum. Därav förklaras, att man inom
telefonien i motsats till förhållandet inom telegrafien
redan tidigt ansett dämpnings- och
vinkelexponenterna kännetecknande för överföringsförmågan. Man
må blott erinra sig BREISIGS och FRANKES
grundläggande undersökningar. Man föreställer sig
härvid talströmmen som en blandning av enkla
växelströmmar, som utfylla ett brett frekvensområde, vars
olika delar dock ha olika betydelse. Betydelsen av
de olika delarna ha på senast»; tiden ganska
noggrant klarlagts med tillhjälp av uppfattbarhetsprov.
Det har härvid bl. a. visat sig, att man kan
inskränka frekvensområdet för talströmmen från
mikrofonen till 300-2 400 per/sek., utan att uppta
tt-barheten nämnvärt minskas. I enlighet med vad som
förut anförts, står en sådan inskränkning i
oskiljaktigt sammanhang med insvängningsförhållandena.
Insvängrimgstiden för frekvenser med de nämnda
gränserna överskrider ej 0,5 millisekunder.
Uppgiften att ett frekvensområde på 300-2 400 per/sek, är
tillräckligt, betyder därför också, att
insvängnings-tider under 0,,5 millisek. äro oskadliga.

De första iakttagelserna av hastighetsdistorsionen inom
praktisk telefoni.

Vid långa pupinledningar utrustade med
telefonöverdrag visar det sig nu, att trots det att ett till-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:43 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1931e/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free