- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Elektroteknik /
174

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1931 - W. Kuhl: Den elektriska sektionsdriften vid yankeemaskiner - Einar Sjögren: Rätlinig eller kvadratisk likriktning vid rundradiomottagning?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

då ombyggnaden ofta avser att öka produktionen
och maskinen därför måste förses med ny
transmission för det ökade kraftbehovet samt ny drivmotor.
Kostnaden för dessa ändringar är naturligtvis mindre
än anskaffandet av en sektionsdrift, men differensen
kan inbesparas på några år.

De förut skildrade nackdelarna hos
transmissionsdriften, nämligen stor kraftförbrukning till följd av
remslirning och för tidig slitning av överfilten till
följd av användning som kraftöverföringsmedel
mellan valsarna, ha redan visat sektionsdriftens
räntabilitet, men även de kostnader måste
medräknas, som uppstå genom störningarna vid remdrift.
Dessa störningar och de därigenom uppkommande
omkostnaderna bortfalla helt vid sektionsdrift, och
man erhåller därigenom en högre årsproduktion.
Redan år 1924 finner man i Papermaker, vol. 69,
sid. 47, att på 21/2 år eller 17 160 drifttimmar
endast 2 timmars störningar antecknades vid en
pappersmaskin, som var utrustad med sektionsdrift.
Gent emot detta måste beaktas, hur mycket oftare
driftstörningar uppträda vid transmissioner, och
vilken tid som går förlorad genom reparationer, om en
rem försättes ur tjänst eller ett transmissionslager
går varmt. Härtill kommer även att de avbrott, som
erfordras för insättande av vira och filtar, minskas
genom deras förlängda livslängd, varigenom
produktionstiden och därigenom även produktionen ökas.

En produktionssteging genom minskade utskott
medför även en vinst, uppgående till priset för varje
ton papper, som på detta sätt vinnes. Antages att
vid transmissionsdrift utskottet utgör ca 12 % av
totalproduktionen, så minskas denna procentsats vid
sektionsdrift till endast 6-7 %.

Transmissionsdriften tar betydligt större plats än
sektionsdriften; framför allt vid nybyggnader kunna
tomtkostnader sparas. Byggnadskostnaderna bliva
mindre, då de kraftiga konstruktioner, som erfordras
för uppbärandet av de högt liggande lagren för
transmissionsaxlarna bortfalla, vilka antingen kräva någon
sorts järnkonstruktion med betongfundament eller
ock förstärkt vägg för hela maskinsalen.
Kostnaderna för fundament för motorerna äro även mindre
än för transmissionslagren.

Som en kort sammanfattning av ovanstående kan
sägas, att den elektriska sektionsdriften av
Yankeemaskiner uppvisar en mängd tekniska och
ekonomiska fördelar gent emot det gamla utförandet med
transmissionsdrift. Den elektriska sektionsdriften
uppfyller ej endast pappersfabrikantens fordringar i
pappers- och maskintekniskt hänseende utan är även
så enkel i fråga om betjäning och övervakning, att
den kan anförtros t. o. m. oskolad personal.
Driftsäkerheten hos de ingående motorerna och
apparaterna förhindra utskott och driftavbrott.

RÄTLINIG ELLER KVADRATISK LIKRIKTNING VID
RUNDRADIOMOTTAGNING?



Av EINAR SJÖGREN.

Under de senaste åren har moduleringsgraderi hos
den från rundradiostationer utsända bärvågen
kraftigt ökats, och på grund därav har den frågan blivit
allt mer aktuell, hur rundradiomottagarens detektor
lämpligast bör vara beskaffad för att distorsionsfritt
demodulera den inkommande vågen. Somliga anse,
att detektorns karakteristik bör vara rätlinig, andra
åter, att den bör vara kvadratisk. (Med detektorns
karakteristik menar jag den kurva, som anger
sambandet mellan till detektorn inkommande spänning
och från detektorn avgiven ström.) Då frågan
även berördes under diskussionen efter linjeingenjör
MAGNUSSONS föredrag om Stockholms
rundradiostationer vid Elektroingenjörsföreningens sammanträde
den 6 mars 1931, kan en matematisk behandling av
de båda detektortyperna och de slutsatser, som
därav kunna dragas, för tidskriftens läsare måhända
vara av intresse.

Vi införa följande beteckningar:
E = den till detektorn inkommande spänningen,
I = den från detektorn avgivna strömmen,
q = bärvågsvinkelfrekvensen,
p = moduleringsvinkelfrekvensen och
m = moduleringsgraden.

Sätta vi spänningen E:s medelamplitud = 1, få vi
alltså (fig. 1):

E = (1 + m cos pt) cos qt............ (1)

Den enkelverkande lineära detektorn har en sådan
karakteristik (fig. 2), att

för E >= 0; <i></i>I är prop. mot E
och för E =< 0; I = 0 . ...... (2)

Vi sätta för enkelhets skull
proportionalitetskon-stanten mellan E och I = 1. Inkommer på denna
detektor spänningen

E = (1 + m cos pt) cos qt............ (1)

illustration placeholder


Fig. 1.

illustration placeholder


Fig. 2.

illustration placeholder


Fig. 3.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:12:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931e/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free