Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1931 - Einar Sjögren: Rätlinig eller kvadratisk likriktning vid rundradiomottagning?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 OKT. 1931
ELEKTROTEKNIK
175
får kurvan över den avgivna strömmen 7 det
utseende, som visas i fig. 3. Matematiskt uttryckt blir
f or E > O; / = (l + m - cos pt) cos qt\
/. . . ( ÖJ
J
och för #<0; 7 = 0
För att få reda på frekvenser och amplituder hos
de i 7-kurvan ingående växelströmmarna måste vi
utveckla denna kurva i en Fouriers serie. Vi antaga
då, att perioden för serien är pt = 2 n, ett antagande,
som är berättigat, så snart som bärvågsfrekvensen
är stor i förhållande till moduleringsfrekvensen. Mest
7 =
L
-j- ni/ . v
"° v*> l^t ^ ~2
+
a/ i
pf\C 9
1
fy-f- PACt ’
w 11.
3
Uv _^ L>Uö
3 . 5
eller
1
m
/ _ __
_| ___
. cos pt
-f- (1 -f- m . cos
n
n
2/1
1
j_
p.ns 9. (
>/ ____ PAft -d ,
cos qt
?*)[.
- cos qt
u
...... (9)
C050 X
^ A /
Fig. 4.
Fig. 5.
Fig. 6.
intresserar det oss att se, om komposanten med
vinkelfrekvensen p blir proportionell mot
modulerings-graden m, om några övertoner till denna frekvens
finnas och i så fall huru starka. Att direkt beräkna
koefficienterna för denna kurva är emellertid ett
mödosamt företag och dessutom otacksamt, då de
därigenom erhållna värdena bliva föga överskådliga.
En metod, som är bättre och som har meddelats mig
av fil. dr BRUNO ROLF, är att utveckla i Fouriers
serie en funktion, som jag har kallat cosö x (= "övre"
hälften av funktionen cos #), definierad av villkoren
(f^ 4):
Produkten
=cos#; för – ö-<
cosöz=0; för
(4)
Bestämmas koefficienterna för termerna i denna
serie på vanligt sätt (se Appendix l, a), får man:
cosö x =––f - cos x +
n £
2
n
f l
\T
- -.– cos 2 x -
cos
±...... (5)
3 3-5
På samma sätt kan man i Fouriers serie utveckla
en funktion cosu x (= "undre" hälften av funktionen
cos #), definierad av villkoren (fig. 5):
cosu x = O ;
för – - < x < -
u ’ ’ u
cosu #-cos #: för -<x<
2 = =
och får då (Appendix l, b):
l l
cosu x - –––\- - cos x -
71 2
-
2
(6)
2/ l
~ n U7
- cos 2 x - –- cos 4 x
O ö . ö
Jämföra vi nu uttrycket för 7 i ekvationen 3 med
definitionen på cosö x i ekv. 4, se vi, att
7 = (l -f m . cos pt} cosö qt............ (8)
för varje värde på qt. Insätta vi värdet av cosö qt
från ekv. 5, få vi:
(l + m . cos pt) - cos qt
L 2
-f
ger frekvenser av bärvågsfrekvensens
storleksordning, av vilka den minsta är - q - p. Yi se alltså av
uttrycket på 7 i ekv. 9:
l:o) att amplituden för moduleringsfrekvensen p
är proportionell mot moduleringsgraden m]
2:o) att inga övertoner till
moduleringsfrekvensen p finnas inom hörbarhetsområdet.
Karakteristiken för de anodliknande
rördetekto-rerna i våra radioapparater kan, när amplituden för
inkommande spänning är liten, vilket vanligen är
fallet, approximativt betraktas som enkelverkande
kvadratisk (se fig. 6), och sambandet mellan
påtryckt spänning E och avgiven ström 7 därför i sin
enklaste form definieras av:
för £>0; I = E*\
för #<0; 7 - 0 J............ tlu)
Inkommer nu på denna detektor spänningen
E - (l + m - cospt) eosqt ......... (1)
blir alltså strömmen 7:
för #>0; 7 = (l + m . cos pt? cos2 qt\
för E< 0; 7-0 / (n)
Om vi här åter införa cosö qt (ekv. 4), blir
/==(! + m . cos pt)2 cosö2 qt......... (12)
Av Appendix 2 framgår, att vi i detta fall kunna
skriva:
l / m2\ m i m
~4~ ^ ~r -^J + ~2~ \^cos P i -|-
-f högfrekventa komposanter av 7...... (14)
Den minsta frekvensen hos dessa komposanter är
= q - 2 p. Av ekv. 14 framgår alltså, att vid denna
detektortyp uppkommer en 2:dra överton till den
modulerande frekvensen p: vars amplitud är = -
av grundtonens amplitud.
7 =
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
