Teknisk Tidskrift / 1931. Elektroteknik / 180 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1931 - K. Küpfmüller: Utjämningsförlopp inom telegraf- och telefontekniken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

39. Fig. 40 är en fotografi av utjämningsanordningen
för 140 km kabelledning.

I pupinledningen ankomma svängningarna med
högre frekvens senare än de med lägre frekvens.
Förhållandet är omvänt i hastighetsutjämnarna.
Påtryc-kes på de senare en plötslig likströmsspänning, så er-



Fig. 39. Hastighetsutjämningselement.

hållas först de höga frekvenserna, sedan de låga som
oscillogrammet i fig. 41 visar. Kopplar man uttaget
av en sådan konstledning till en hörtelefon, så hör
man ej ett knackljud, som närmast motsvarar den
påtryckta likströmsspänningen, utan en ton, som
genomlöper alla frekvenser uppifrån och ned, det blir
ett "io"-ljud. Det omvända förhållandet vid
pupin-ledningen resulterar i ett "oi"-ljud, i det att de låga
delsvängningarna först göra sig hörda på
mottagaresidan.

Oscillogrammen i fig. 42 och 43 åskådliggöra
tidsförskjutningen hos en sammansatt växelström samt
hastighetsutjämningens inverkan.

Om lämpligaste pupiniseringsgrad.

Svaret på frågan, hur långt hastighetsutjämningen
skall drivas på starkare pupiniserade ledningar och
när svagt pupiniserade ledningar böra införas,
beror på ekonomiska hänsyn och driftförhållanden.
Det visar sig, att hastighetsutjämnande ledningar
bliva billigare för
samma överförda
frekvensområde, varjämte ett
mindre antal överdrag
skulle erfordras.
Däremot hava svagt
pupiniserade ledningar den
fördelen, att
fortplantningstiden är mindre,
vilket är av särskild
betydelse vid långa
telefoneringsavstånd. Vid
kortare avstånd får
man dessutom ett
bredare överfört
frekvensband vid svag
pupinisering. Sålunda synes
för vanlig telefonering
på korta och
medellånga avstånd en
pupinisering med icke
alltför ringa gränsfrekvens
vara lämplig, under
det att för de stora
telef oneringsdistanserna
fr. o. m. 3000-4000
km en särskilt svag




Fig. 40. Hastighetsutjämnarens utförande.

pupinisering ungefär som i metod II enl. C.C.I.
är ändamålsenlig. Hastighetsutjämning erfordras då
icke annat än undantagsvis. Detta gäller vanlig
telefonering. Annorlunda förhåller det sig, om högre
fordringar måste ställas på kvaliteten, t. e. vid
musik-överföring, vid överföring av rundradioprogram eller
dylikt. Här utgöra hastighetsutjämnarna viktiga



Fig. 41. Insvängningsförlopp för likström i en hastighetsutjämnare.

hjälpmedel. Likadant är förhållandet vid.
bildtelegrafering, som även i korthet skall beröras.

Tillämpning på bildtelegraferingstekniken.

Vid alla nu i bruk befintliga system för
bildtelegrafi omvandlas som bekant bildschatteringarna i
strömimpulser, som överföras på telefonledningar och
sedan åter omformas till schatteringar i mottagaren.
Helt naturligt bliva då de minsta oregelbundenheter
hos överföringen skönjbara. Insvängningsförloppen
ha särskilt stor betydelse för bildtelegraferingen, då
de förstöra bildskärpan, när insvängningstiden
överskrider vissa värden.

Den tillåtliga insvängningstiden bestämmes vid en
viss bestämd telegraferingshastighet av bredden på
de tunnaste linjer, som man önskar återgivna, dvs.
rastrets finhet. Härav erhålles genom en enkel om-



Fig. 42. Verkan av hastighetsutjämning på ett sammansatt tecken
innehållande vinkelfrekvenserna [omega] = 4 000 och 11 000.



Fig. 43. Verkan av hastighetsutjämning på 3000 km kabelledning
hos en sammansatt växelström, innehållande frekvenserna r = 700
och 1 650 Hertz.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>