Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1931 - H. Thunell: Om automatiseringen av Stockholms telefonnät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
givna numrets trunkjack. Härmed äro de båda
abonnenterna sammankopplade.
Expeditionsförfarandet kallas trunkning. Trunk- och talledningarna
äro i allmänhet tretrådiga; två taltrådar och en
manövertråd för vissa reläer, som tillhöra
ledningarnas utrustning. En trunkledning av
stockholmstyp innehåller 5 à 6 reläer med diverse uppgifter,
som vi icke här kunna gå in på. Antalet
trunkledningar i en B-telefonists expeditionsfält varierar
mellan 30 och 40.
Det torde utan vidare vara tydligt, att
trunkningsexpeditionen måste bliva dyrbarare än vanlig
expedition, där koppling kan ske inom eget
växelbord. Dels krävas ju dessa B-telefonister extra,
dels är själva trunkningsförfarandet mer
arbetsbetungande än vanlig expediering. Skola därför
telefonisterna trunka en stor del av anropen,
medhinnas icke samma antal kopplingar per timme som
vid vanlig expedition. Antalet A-telefonister ökas.
Vi skola med ett par enkla exempel belysa detta.
Vi antaga, att vi ha ett telefonnät med endast en
station. Abonnentantalet är 15 000. Varje abonnent
antages göra i genomsnitt en påringning per bråd
timme. Det är således 15 000 samtal, som skola
kopplas under denna timme. Av fig. 3 framgår
närmare, vad som menas med bråd timme. Kurvan
anger antalet samtal under dygnets olika timmar och
är typisk för svenska förhållanden. Samtalsantalet
kulminerar alltid under en av förmiddagstimmarna,
den s. k. bråda timmen. Kurvan är i detta fallet
anpassad efter vårt nyss gjorda antagande, att 15000
samtal skola expedieras under bråda timmen.
Antages nu vidare, att en telefonist kan utföra 250
kopplingar per timme, så erfordras å denna station
15 000/250 =60 telefonister under bråd timme. Antalet
tjänstgörande telefonister anpassas givetvis efter i
fig. 3 visade samtalskurva. Vi antagas på så sätt
veta, att antalet telefonister per dygn är 65 % mer
än under bråda timmen. Vid stationen erfordras
således 1,65 X 15 000 = 99 telefonister för att trafiken
skall kunna avvecklas. Vi tänka oss nu, att denna
station om 15 000 abonnenter är en av flera i ett
stort telefonnät. Dessutom tillägga vi antagandet,
att 65 % av alla samtal skola trunkas. Således:
Antal trunkade samtal = 0,65 X 15 000 = 9 750;
" vanliga " = 0,35 X 15 000 = 5 250.
Vi omvärdera nu de trunkade samtalen till vanliga
samtal genom att antaga, att ett trunkat samtal tar
70 % mer tid att verkställa än ett vanligt samtal.
9 750 trunkade samtal ta alltså lika mycket tid
som 1,7 X 9 750 = 16 575 vanliga samtal.
Samtalsbelastningen under bråd timme är således lika med
16 575 + 5 250 = 21 825 vanliga samtal. Erforderligt
antal telefonister per bråd timme = 21 825/250 = 87,3
och per dygn = 1,65 X 87,3 = 2 144.
Stationen erfordrar sålunda nu 144 A-telefonister.
En ökning alltså med 144 - 99 = 45 telefonister,
som orsakats av trunkningen. Men vi ha även
B-telefonister på de andra stationerna, som tjänstgöra
för vår 15 000-stations räkning. Antalet samtal, som
gingo dit, voro ju 9 750. En B-telefonist kan på
grund av sitt arbetes något enklare natur utföra 300
uppkopplingar per timme. Således är erforderligt
antal B-telefonister = 9 750/300 = 32,5 per bråd timme.
Pr dygn således = 1,65 X 32,5 = 54 telefonister.
Sammanlagt erfordras alltså: 144 + 54 = 198 telefonister.
I första fallet erfordrades 99 telefonister; i andra fallet
jämnt dubbelt så många. Årslönen för en telefonist
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
