Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1931 - Siffer Lemoine: CCIR-Konferensen 1931
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 NOV. 1931
ELEKTROTEKNIK
195
Frekvens. Slag av trafik.
Tolerans att tillämpas omedelbart
±
Tolerans att tillämpas framdeles1 +
c) Rörliga stationer, som
nyttja frekvenser inom , i
visst band, under tiden j j
för pågående utsänd- i
ning ................................ 0,5 % | 0,5 %
C. 1500-6000 kclsek. (200 \ l
-50 m) l l
a) Fasta stationer............ 0,05% j 0,03% i
b) Landstationer................ 0,1 % i 0,04 % j
c) Rörliga stationer, som j j
nyttja viss angiven | j
frekvens ........................ 0,1 % l 0,1 % i
d) Rörliga stationer, som j |
nyttja frekvenser inom j !
visst band, under tiden l
för pågående utsänd- |
ning ................................ 5 kc/sek. | * 3 kc/sek. j
e) Fasta stationer och j j
landstationer av svag j
effekt (högst 250 watt), j
vilka nyttja frekvenser !
inom band, gemensam- !
ma för fast och rörlig l |
trafik, under tiden för ! j
____pågående utsändning.. 5 kc/sek. i 3 kc/sek. [
D 6000-23000 kclsek. (50\ l \
-13 m) \ \ |
a) Fasta stationer............j 0,05% j 0,02% j
b) Landstationer................j 0,1 % ! 0,04 % j
c) Rörliga stationer, som j j
nyttja viss angiven j |
frekvens ........................j 0,1 % j 0,1 %
! l (0,04 % inom
| |
gemensam-__________________i_______ | ma band) j
d) Rörliga stationer, som j
nyttja frekvenser inom
visst band, under tiden
för pågående utsändning! 0,1 % 0,05 %
e) Rundradiostationer............ 0,03 % 0,01 %
f) Fasta stationer och
landstationer av svag effekt i
(högst 250 watt), vilka j
nyttja frekvenser inom
band, gemensamma för !
fast och rörlig trafik, un- j
der tiden för pågående
utsändning ........................ 0,1 % 0,05 %
Toleransgränserna behandlades jämväl beträffande
ö ver moduler ing vid rundradiostationer. Härvid
alstras nämligen komposanter, som dels verka
störande på grund av större bredd å
sidobandsfrekven-sen, dels alstra försämrad utsändningskvalitet.
CCIR beslöt härom
a) att telefonisändar e skola konstrueras och drivas
så, att amplituden hos moduleringskomposanter,
liggande utanför det nyttiga frekvensbandsområdet,
reduceras till sådant värde, att komposanterna ifråga
icke verka störande vid normal mottagning av
stationer, som arbeta på närgränsande frekvensband:
b) att moduleringsgraden hos telefonisändare skall
begränsas till sådant värde, att vid användning av
maximal effekt och vid modulering med godtycklig
hörfrekvens totala amplituden av samtliga störande
i Härmed avses, att bestämmelserna förslagsvis skola
träda i kraft för nya sändare från och med 1933 samt
generellt från och med 1938.
moduleringskomposanter icke överstiger ett visst
procenttal av den modulerade bärvågen, nämligen:
vid rundradiostationer 4 % (motsvarande 28
de-cibel),
vid övriga telefonistationer 10 % (motsvarande
20 decibel).
Beträffande ovan föreskrivna toleranser må
anmärkas, att fordringarna för rundradiostationernas
vidkommande ställts vida större och gränserna gjorts
snävare än för stationer i kommersiell radiotrafik.
5. Undertryckande av utstrålning av störande
bifrekvenser.
De viktigaste slagen av bifrekvenser, som
förekomma vid utsändning och vilka kunna förorsaka
störningar, äro följande:
a) ö ver svängningar;
b) bifrekvenser vid frekvensmultiplicering;
c) bifrekvenser härrörande från övermodulering;
d) kompenseringsfrekvenser vid ljusbågssändare;
e) kompenseringsfrekvenser vid andra slag av
sändare, vilka nyttja tvenne frekvenser (en frekvens
vid nedtryckt nyckel, en annan då nyckeln är i
viloläge);
f) bifrekvenser vid frekvensmodulering.
Rörande översvängningars förekomst
konstaterades, att även förstklassigt konstruerade sändare
- sålunda också andra än de, som nyttjas för rörlig
trafik - kunna alstra översvängningar, som inverka
störande. I fråga om stationer, som använda
frekvenser högre än 3000 kc/sek, inträder viss
svårighet att bestämma översvängningarnas storlek och
störande inflytande, alldenstund faktorer, sådana som
strålningsvinkel och strålningsförlopp, härvid komma
i betraktande. Med tillhjälp av skilda metoder är
dock möjligt åstadkomma nöjaktig reduktion av
förekommande översvängningar.
Konferensen betonade ’ nödvändigheten av att
varje slag av trafik skyddas mot störningar,
härrörande från bifrekvensers strålning, framför allt
översvängningar av sådan styrka och karaktär, att
störningar alstras vid normal mottagning. Å andra
sidan låter sig för närvarande ej göra att fixera
gränser för tillåten fältstyrka hos ö ver svängningarna
eller bifrekvenserna i varje särskilt fall. Önskvärt
vore dock, att dylika gränser kunde fastställas, vilka
voro oberoende av sändningseffekt och endast
uttryckta som funktion av mottagningsförhållandena
å den störande frekvensen. Detta avser i första
hand bifrekvenser under a) och b) ovan.
Bifrekvenser härrörande från övermodulering har
förut behandlats under Toleranser (se sid. 194).
I fråga om ljusbågssändare, vilka nyttja
kompen-seringsvåg, rekommenderas av CCIR, att mått och
steg vidtagas i och för undertryckande eller
reduktion i största möjliga utsträckning av strålningen
av sådana frekvenser, ävensom att alla
ljusbågssändare skola inom loppet av cirka två år ändras
i ifrågavarande hänseende. ’Telegrafering med
kom-penseringsfrekvens bör för övrigt ej användas, för
så vitt icke båda bärfrekvenserna befinna sig inom
toleransgränserna för frekvensen ifråga eller eljest
trafikens art och intensitet berättigar till nyttjande
av tvenne skilda frekvenser.
Vid sändning med frekvensmodulering slutligen
bör amplituden hos störande frekvenskomposanter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
