Teknisk Tidskrift / 1931. Elektroteknik / 203 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1931 - H. Thunell: Om automatiseringen av Stockholms telefonnät

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

då och styr denna i vridnings- och radialled till det
önskade abonnentnumret på precis samma sätt, som
visades vid 500-stationen. Kopplingen är fullbordad,
och samtalet begynner.

Insätter man alla tjugofem multipelmattorna i
gruppväljarestativen, kan man uppnå en maximal
nummerkapacitet om 25 X 500 = 12 500 nummer,
men sedan är det slut. Längre kunna vi för
tillfället inte nå på denna väg. För att komma över
denna gräns, lägga vi resonemanget på samma bog
som vi gjorde, då vi funno gruppväljaren och
10 000-stationen. Alltså, låt oss sammanställa flera
10 000-grupper och låt oss ordna trunkning mellan dem.
Den förra metoden med gruppväljare var ju enkel
och smidig och förde oss ett gott stycke fram. Vi
upprepa manövern och införa ännu en gruppväljare
framför den förra. Med denna välja vi då
10 000-grupp i vridningsled och i radialled en gruppväljare
därinom. Fig. 12 föreställer ett sådant system med
två gruppväljare. Dessa kallas första gruppväljare
(GV.I) och andra gruppväljare (GV.II). Varje
GV.I-stativ är försett med 25 multipelmattor, var
och en med ett visst antal förbindelseledningar till
andra gruppväljare. GV.II-stativen ha 20
multipelmattor med ledningar till ledningsväljare i
respektive 500-tal på samma sätt som visades vid
10000-stationen. I varje GV.II-stativ äro alltså fem
mattor uteslutna och kunna i allmänhet icke komma till
användning, då man med hänsyn till registren måste
ha 10 000-tals gruppering i GV.I. Koppling av ett
samtal och väljarnas manövrering är fullt analog
med vad förut visats. Registret startar och vrider
GV.I till den 10 000-talsmatta, som svarar mot det
önskade numrets 10 000-tal. GV.I-armen skjutes
automatiskt in i mattan och uppsöker ledig GV.ll.
Registret får signal, när så skett och startar då
GV.II i vridningsled osv. som förut.

Genom det resonemang, vi förde, då vi bildade en
10 000-station av 20 stycken 500-grupper och
ordnade förbindelsetrafik dem emellan samt en 250
000-station av 25 stycken 10 000-grupper i överensstäm-



Fig. 12. System med två gruppväljare. (250 000 nummer.)

melse härmed, kunna vi omedelbart inse, att det
icke är nödvändigt förlägga alla grupperna inom
samma lokal; de kunna åtskiljas och sålunda utgöra
ett flertal stationer, t. e. 25 st. 10 000-stationer
inom samma telefonnät. Det är just härigenom man
kan ernå den smidiga anpassning till lokala
förhållanden, varom tidigare nämndes. Elektriskt
fungerar ett dylikt system av stationer som en station.
Nästa bild fig. 13 åskådliggör detta med ett exempel
från Stockholm. Från GV.I å Centralen utgå
trafikvägar: till GV.II med efterföljande LV på
Centralen (för den interna trafiken), till Kungsholmen,
till Söder m. m. GV.I på de andra stationerna,
Kungsholmen, Söder osv. äro indelade på samma
sätt. Trafikvägarna utgå därifrån analogt. Det



Fig. 13. Principen för centralens utgående trunkning.

skulle föra för långt att nu lämna en fullständig bild
av sambandet mellan stockholmsnätets samtliga
stationer. Vi kunna dock föreställa oss, hur detta
gestaltar sig. Fig. 14 lämnar en fullständig bild av
Stockholms GV.I-multiplars indelning och
numrering. På de två första mattorna ha vi
förbindelseledningar till Centralens två tiotusental 100000-
109 999 och 110 000-119 999. Till Norr kommer
man via tredje, fjärde, och femte mattorna. Dess
nummer ligga på 200 000-talet osv. Tjugofjärde
och tjugofemte mattorna äro icke disponerade för
närvarande.

Stockholmsnätets nuvarande utseende.

Vi erinra oss från det föregående, att
automatstationen Norra Vasa var färdigmonterad och sattes i
trafik i början av år 1924. Stationen omfattade då
5 000 abonnentnummer. Sedermera utökades den till
10 000 nummer, som voro klara 1926. Då det nu
visat sig, att denna station höll vad den lovat, och
en liknande station, som fabrikanten levererat till



Fig. 14. Nummerseriernas fördelning på multipelmattorna i första
gruppväljarestativen å Stockholms automatstationer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>