Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 12. Dec. 1931
- H. Thunell: Om automatiseringen av Stockholms telefonnät
- Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fig. 21. Stationernas underhållskostnader pr år.
Kostnaderna för stationernas underhåll, fig. 21, ha
under åren 1923 - 1930 varit i stort sett konstanta,
trots ökat abonnent- och samtalsantal. Antalet fel
är procentuellt avsevärt mindre å de automatiska
anläggningarna än å föregående manuella stationer.
Men automatstationerna äro ju också alldeles nya.
Underhållskostnaden per abonnent räknat var å
Kungsholmen före automatiseringen ca 2 kronor. Å
nya stationen är kostnaden omkring 3,25. Siffrorna
äro dock icke fullt jämförbara, därigenom att
stationen tillfördes ett större antal abonnenter från
CB-Norr, vilka hade högre samtalsfrekvens än
kungsholmsabonnenterna vid gamla stationen. Å
Centralen däremot nedgingo kostnaderna per abonnent
från 7,85 till 5,29. Den gamla centralstationen var
synnerligen dyrbar i underhåll. Skillnaden i
underhållskostnaderna å Kungsholmen och Centralen
beror på den senares abonnenters avsevärt högre
frekvens. Sannolikt kommer underhållskostnaden att
stiga något i framtiden. Huru mycket är dock svårt
att sia om, då systemet i och för sig är nytt, men
med den precision och vederhäftighet, varmed
anläggningarna och dess delar äro utförda, kan man
vänta, att Stockholms telefonväsende i
fortsättningen skall väl fylla sin uppgift och icke bliva en
tyngande post i statens kassa.
Den besparing, som således till sist kommer att
göras genom Stockholmsnätets automatisering, blir
därför i stort sett besparingen i
expeditionskostnaderna eller omkring 3 millioner kronor. Men då
ha också avsevärda kapital nedlagts i
anläggningarna. Till dato representera utförda och
kontrak-terade anläggningar 18,5 millioner, vartill komma 2,4
millioner för nyuppförda fastigheter. Innan allt blir
klart, torde man nog få räkna med ett i nya
stationsanläggningar investerat kapital om bortåt 30
millioner. Kabelnätets och abonnentanläggningarnas
värde äro då icke medräknade. De representera
minst lika mycket. Slutligen bör kanske också
påpekas, att de nya stationernas nummerkapacitet med
hänsyn till abonnentökningen tilltagits och planerats
avsevärt större än de manuella stationernas.
NOTISER
Internationella elektrotekniska kommissionen.
Kommittén för banmateriel, i vilken äro representerade
England, Tyskland, Frankrike, Italien, Österrike,
Holland, Polen, Tjeckoslovakien, Belgien, Schweiz, U. S. A.
och Sverige, höll den 26-27 okt. sammanträde i
Bruxelles under ordförandeskap av SEMENZA, Italien.
I anslutning till detta möte avhölls även sammanträde
den 28-29 okt. med den s. k. Comité Mixte, som utgör
en samarbetsdelegation på samma område,
representerande IEC, Internationella järnvägsunionen och
fabrikanter av banmateriel i olika länder. Ordförande var
här PÉEIDIER, Frankrike.
Vid det förstnämnda mötet
behandlades en del från Stockholmsmötet
föregående år kvarstående ärenden. De
viktigaste av dessa voro normering av
kommuteringsprov, startprov och
driftspänningar samt vissa tillåtna
temperaturstegringar.
Med avseende på kommuteringsproven
vid likströmsmotorer enades man efter
en livlig diskussion om det brittiska
förslaget att väsentligt inskränka de
föreslagna provens antal och söka
sammanfatta de olika belastningsfallen i en enkel
formel eller tabell.
I fråga om motsvarande prov för
enfasmotorer vanns enighet om vissa
punkter, däremot lämnades öppet för
diskussion inom Comité Mixte spörsmålet om
den spänning, vid vilken provet med 1,7
ggr normal ström skulle utföras.
Startprov vid likströmsmotorer ansågs
onödigt; däremot bestämdes för
enfas-motorer prov med fastbromsad rötor
under 10 sek. samt 1,7 ggr timström;
samma ström skall därjämte uthärdas
under 1 min. vid en hastighet, som är
3 % av motorns maximalhastighet.
Beträffande driftspänningar enades man preliminärt
om de toleranser, inom vilka elektrisk materiel skall
fungera tillfredsställande, i enlighet med följande tablå:
Min. Standard Max.
spänning spänning spänning
Likström ........ (400) (600 V) (720)
500 750 900
(800) (1 200) (1 440)
1 000 1 500 1 800
(1 600) (2 400) (2 880)
2 000 3 000 3 600
3 000 4 500 5 400
Enfasström, 16 2/3 p/s 12 000 15 000 16 500
25 p/s 9 000 11 000 12 000
Trefasström ........ 2 800 3 400 4 000
Fig. 1. IEC Advisory Committee nr 9 i Bruxelles d. 26-27 okt. 1931.
Övre raden, fr. vänster: Schiesser (Schweiz). Nemec (Tjeckoslovakien), Nissim (Italien),
Fletcher (England), Lemaistre (England), Garfield (U. S. A.), Körner (Sverige), de Falco
(Italien), Fiorentini (Italien), Uytborck (Belgien), Cortez-Leigh (England), van Lessem
(Holland), Coates (England), Steiner (Schweiz).
Nedre raden: Dupont (Belgien),Hruschka (Österrike), Padoski (Polen), Monath
(Tyskland), Semenza (Italien), Péridier (Frankrike), Carter (England), Girault (Frankrike).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:12:08 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931e/0211.html
