- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Kemi /
7

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 28. Olika fasers volymfördelning i ett prov berett
av blandcement och 95 % vatten.

4) Tvenne nya mätmetoder ha beskrivits, medelst
vilka man kan erhålla en uppfattning om
vattenbindningen vid uttorkning och vid utfrysning.

5) De nya mätmetoderna ha tillämpats på hårdnade
prov av 4 olika cementmaterial vid upp till 4 olika
åldrar och 4 olika vattenhalter.

6) Försöksresultaten och deras tänkta anknytning
till betongs tekniska egenskaper ha diskuterats.

7) Förslag har uppgjorts till uppdelning av det i
betong förekommande vattnet i tre grupper,
benämnda fast bundet, löst bundet och fritt vatten.
Gränserna mellan de olika vattenslagen ha ej
slutgiltigt fastställts.

8) Skärpning av metoderna och ytterligare försök ha
förklarats önskvärda.

LITTERATUR

Bokanmälan.

Der Aufbau der hochpolymeren organischen
Naturstoffe - auf Grund molekular-morphologischer
Betrach-tungen, av KURT H. MEYER och H. MARK. Akademische
Verlagsgesellschaft, Leipzig 1930. VIII + 264 sid., 89
fig. Pris 18 Mk.

Föreliggande arbete synes mig behandla även för
den i industrien arbetande kemisten synnerligen
intressanta spörsmål. Ty de organiska naturprodukter, som
utgöra råmaterial för kemisk industri utgöras i de
flesta fall av högpolymera föreningar. Så är ju fallet
med cellulosa och dess beledsagare i trä och
fibermatte rial (lignin, hemicellulosa, pektinänmen), stärkelse,
kautschuk, äggviteämnen (läder, lim), fettämnen (fett,
vax, harts), asfalt. Det viktigaste av innehållet i
boken finnes förut publicerat i olika facktidskrifter,
men genomläsningen av densamma ger en klarare
uppfattning av de avhandlade problemen, än vad fallet kan
bli vid ett studium av spridda tidskriftsartiklar.

Som bokens underrubrik anger, grunda författarna
sina teorier över de högpolymera organiska
föreningarnas struktur på molekulär-morfologiska betraktelser.
Dessa senare grunda sig i sin tur på iakttagelser gjorda
vid röntgenografiska undersökningar ’och på
molekyl-energetiska beräkningar.

Bokens första kapitel utgör en inledande orientering
över nutida uppfattning av molekylbyggnaden hos enkla
föreningar på basis av kristallokemiska arbeten av
BRAGG, FAJANS, GRIMM, PAULING och GOLDSCHMIDT.
Resultaten av dessa arbeten sammanfattas på följande sätt.

Varje gitter beståndsdel hos gitter av salter, metaller
och intermetalliska föreningar kan i första
approximation karakteriseras av ett bestämt rymdinnehåll -
motsvarande en definierad partikelradie. Denna
partikelradie är i andra approximation icke någon
oföränderlig storhet utan är beroende av antalet omgivande
partiklar (eventuellt av annan elektrisk laddning). Vid
icke stela joner, t. e. vid alla tungmetalljoner, måste
man utom COULOMB^ växelverkan mellan de stela
laddningarna även tillgripa deformerbarhet hos jonerna för
en fullständig förklaring av de varierande fysikaliska
egenskaperna hos den stora mängden av olika
gitter-typer.

Därefter övergå förff. till en granskning av
röntgenografiska iakttagelser över organiska föreningar
med utgångspunkt från diamant och grafit. Resultaten
av alla dessa egna och andras undersökningar
sammanfattas så, att den homopolära huvudvalensbindningen
mellan två kolatomer i organiska föreningars
kristall-gitter (avståndet mellan centrum hos två närliggande
kolatomer) i första approximation motsvara ett värde
av 1,55 Å (l Å - 10~8 cm), vilket alltefter de -omgivande
atomernas art kan variera uppåt och nedåt med
omkring 10 %. Vid bensolbindning är motsvarande värde
sålunda 1,45 Å. För alifatisk dubbelbindning och för
acetylenbindning hava värdena 1,35 A och 1,1 Å
erhållits. Även för bindningar mellan kolatomer och andra
atomer (C - N, C - O, C - Cl m. fi.) hava avstånden
kunnat beräknas.

De här angivna värdena för atomavstånden inom
molekylen hava kunnat verifieras på annat sätt -
genom kvantitativt studium av de gasformiga
föreningarnas bandspektra.

Avstånden mellan atomer tillhörande närliggande
molekyler, vilka således icke sammanhållas av
huvud-valenskrafter utan av s. k. VAN DER WAAi/ska
kohesions-krafter måste vara större än mellan atomerna i
samma molekyl, ty i annat fall skulle sambandet
mellan sammanhållningskraft och avstånd icke vara
entydigt. Genom röntgenografiska undersökningar av
kristaller av organiska föreningar (framförallt
fettsyror) har avståndet mellan molekylerna kunnat
fastställas till omkring 4 Å. Detta värde erhålles även för
lösningar, men får här tagas i statistisk bemärkelse.
Huvudvalenserna mellan kolatomerna (de
inommolekylära krafterna) motsvaras av avstånd om 1,2-1,6 Å och
gitterkrafterna (de mellanmolekylära krafterna,
kohe-sionskrafterna) av 3,o-4,o Å. Genom detta
betraktelsesätt kunna å ena sidan de hittills använda
strukturformlerna kompletteras genom kvantitativa rymdangivelser,
varigenom åskådliga molekylnrodeller kunna uppställas.
Å andra sidan leder hänsyntagandet till
kohesionskraf-terna även till en uppfattning av det av molekylerna
uppbyggda gittrets fysikaliska och kemiska egenskaper.

Huvudvalensbindningarna karakteriseras även av den
energimängd, som är nödvändig för deras upplösning
(beräknas ur förbränningsvärmet). För bindningen
C-O är denna energimängd 92 kcal, för C-C alif. = 71,
C-C arom. = 96, C=C = 125, C=C = 166, C^O = 203
kcal osv. Även molekylarkohesionen är en
approximativt additiv egenskap, men den för övervinnande av
densamma nödvändiga energimängden är av mindre
storhetsordning, delvis beroende på det större avståndet,
på vilket kohesionskrafterna äro verksamma.
Molkohe-sionsinkrementet för gruppen -CHs är sålunda 1,78
kcal, för –CH2- 0,99, -O- 1,63, -OH 7,25, -COOK
8,97 osv. Vid mycket stora molekyllängder kan dock
den totala molkohesionen uppnå värden, som äro större

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:12:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931k/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free