- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Kemi /
9

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÄFTE 2

TEKNISK TIDSKRIFT

FEBR. 1931

*



REMI

REDAKTÖR

INNEHÅLL: Vmdsiktarna och deras betydelse vid den moderna finmalningen, av bergsingenjör Ernst Rothelius.
- Föreningsmeddelanden.

VINDSIKTARNA OCH DERAS BETYDELSE VID DEN
MODERNA FINMALNINGEN.

Av bergsingenjör ERNST ROTHELIUS.

För siktning av torrt, målet gods fanns ända till
senare hälften av 1880-talet endast plåt- eller vävda
trådsiktar. Vid siktning av mycket fint gods
användes vävda metalltrådsdukar med mycket små maskor,
men samtidigt mycket fin tråd. För de allra finaste
kornen användas siktdukar av siden. Det är klart att
vid siktning av hårda ämnen, såsom de flesta
mineraliska råvarorna, sådana tunna sikttrådar ej hålla
länge utan nötas sönder rätt fort. Talk, som är ett
av de mjukare mineralen, kan vid finmalning siktas
på sidenduk, men då få ej några kvartskorn eller
andra hårdare mineralkorn ingå, då i annat fall hela
sikten rives sönder. Nedre gränsen f. n. på
hålstorleken i metalltråddukar, vilka användas i praktisk
drift för siktning av krossade mineral, är ungefär 0,1
mm. Med sidendukar går man ned till 0,05 mm och
något längre. Svårigheten med att de fina
siktdukarna sätta igen sig, har man delvis lyckats upphäva
genom de moderna darr sik tärna.

Vid siktning av finmalen kvarts och andra hårda
mineral samt av mjukare mineral vid ytterligt långt
driven nedmalning har man f. n. endast s. k.
vindsiktar. Den första brukbara vindsikten konstruerades
av engelsmännen MUMFORD och MOODIE under
senare hälften av 1880-talet. En av de tidigaste
utfö-ringsformerna framgår av fig. 1. Den är byggd av
firman GEBRUDER PFEIFFER i Kaiserslautern år 1889.

1. Vindsiktar av typen Moodie med fläkt inom
sikthtiset.

Denna maskin är urtypen för alla vindsiktar med
luftcirkulation inom sikthuset. k är en vertikal axel,
som genom en konisk kuggväxel upptill försättes i
snabb rotation. Axeln bär samtidigt ett f läk th jul a
och en godsfördelningsskiva b. Godset införes
uppifrån runt omkring vertikalaxeln på
fördelningsskivan och utkastas av denna mot skärmen c-d.
Fläkten suger ut de lättaste partiklarna, vilka avsätta sig
i den yttre tratten i och kunna uppsamlas i de på
sidorna utgående rören. Luften går här i ständig
cirkulation inom sikthuset, vilket är utmärkande för
alla vindsiktar av typen Moodie.

Redan denna sikt i sin enkla form lämnade med
dåvarande fordringar på de malda produkterna
mycket goda resultat vid finmalning av portlandscement

och thomasslagg. Inga särskilda mått och steg hade
vidtagits för att göra mjölupptagningen och
mjölav-skil j ningen särdeles effektiva. Tratten c mellan
rummen för dessa två processer tjänstgör samtidigt
som skärm för de utkastade partiklarna, varvid
genom slaget mot denna skärm partiklarna erhållas i
disperst tillstånd och lättare kunna omspolas av
luften.

Fig. 1.

Vindsikt av Gebriider Pfeiffers konstruktion
byggd år 1889.

Fig. 2 visar en något förbättrad form, där en
särskild upp- och nedvänd tratt tjänstgör som
anslagsskärm för det utkastade godset. För att undvika
virvelbildningen under fördelningskivan har ditsatts en
dubbelkon.

I fig. 3 synes en av de senaste utföringsformerna.
b är den vertikala axeln, som roterar mycket snabbt,
e är fläkten och h inmatningstratten. Den
ringformiga skärmen d är regelbundet böjd emot fördelnings-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1931k/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free