Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
TEKNISK TIDSKRIFT
14 FEBR. 1931
kas ut i cyklonen och damm-avskilj ar en. Detta är
Raymonds eget system. I Hardinges anordning
tryckes luften in kvarnen och därefter till vindsikt och
cyklon, medan i Kennedy-van Sauns malsystem
luften suges genom malapparaten men tryckes in i
vindsikten och cyklonen. Dessa skillnader bero sålunda
på var fläkten är inmonterad i malkretsen.
Fig. 17 visar Raymonds automatiska pulverisator
för finkrossning av mera lättkrossade ämnen
utrustad med Raymonds vindsikt och cyklon samt
dammavskiljare. Användes för krossning av kol till
pulver för eldningsändamål, för finkrossning av
bauxit, kalksten, kemikalier och färger, kaolin och
talk osv. Pulverisatorn tillhör närmast
desintegra-torerna. Den består av ett på en horisontell axel
roterande armkors, vars armändar äro försedda med
slitstarka plattor, vilka tjänstgöra såsom slagorgan,
och vilka röra sig inuti ett nedtill halvcylindriskt
rum, vilket invändigt också är försett med slitstark
infodring. Efter varandra följande plattor äro vridna
plattor åt olika håll, så att godset kastas omväxlande
till vänster och höger i malcylindern. Inmatningen
av godset sker genom en tratt a. Medelst fläkten b
suges en luftström genom malcylindern upp till
vindsikten c. Godsluftströmmen bringas genom
deflekto-rerna i rotation vid inträdet i inre tratten, vars
volym upptill är mycket stor. Regleringsskruv för
deflektorerna synes vid d. l vindsikten utfälles det
för grova godset, som direkt går i retur till
pulverisatorn. Luftströmmen och den färdigmalda
produkten sugas genom fläkten till cyklonen e, där det
mesta av godset avskiljes. Luftströmmen återvänder
sedan till pulverisatorn. För avtappning av
överskottsluft finns oftast ett litet rör /, som brukar
utmynna ovanför taket till anläggningen. För det fall,
att det fina damm, som denna avloppsluft innehåller,
är en värdefull produkt eller skadligt, uppsamlas det
i särskilda dammfiltra g. Dessa bestå överst av ett
fördelningsrum, varifrån godsluftströmmen går ned i
tygtuber, vilka genomsläppa luften, men avfiltrera
godset, som uppsamlas vid h.
Kapaciteten och kraftförbrukningen hos en sådan
enhet vid målning av tungspat eller lika hårt material
till olika finheter framgår av fig. 18. Minskningen i
kapaciteten för nedmalningen av de 2 sista procenten
är ungefär l ton pr timme, under det att ökningen
av kraftförbrukningen är 15 hkr pr ton.
Raymond Brothers föra även en pendelkvarn,
försedd med vindsikt (fig. 19), huvudsakligen avsedd för
tinmalning av kol för eldningsändamål Hela kvarnen,
som är överbyggd med en plåthuv, arbetar under
vakuum. Godset matas in medelst en vals F, utan att
någon störande kvantitet luft medsuges. Den från
cyklonen kommande luften går in i ett plåthölje
ned-omkring kvarnen och från detta genom öppningar G
med ledskenor ställda såsom i turbiner in i nialrunr
met. Luften erhåller härigenorn en roterande rörelse,
samtidigt som den stiger upp genom kvarnen. Vid
apparater för målning av grövre kornstorlekar erår
luften upp i en enkel plåtkon såsom i fig. 19 Delta
utförande heter "Low-side". Men vid apparater för
målning ned till mycket små kornstorlekar placeras en
normal Raymondvindsikt med dubbla plåttrattar (fig.
20) ovanpå malrummet och inan erhåller då en
"High-side"-typ. Lawside-typen med fyra eller fem
pendlar användes för krossning av kol, koks, gips, kalk
och fosfat ned till en finhet av 95 % mindre än
än 0,15 mm. High-side-typen användes vid
kross-ningar ned till en kornstorlek 99 % mindre än
0,075 mm.
____________________________________(Forts.)
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska teknologföreningens avdelning för kemi och
bergsvetenskap samlades till traditionellt
julsammanträde den 12 december 1930 kl. 19,30 å föreningens lokal.
Sammanträdet öppnades av ordföranden, professor
CARL BENEDICKS, som därvid hälsade välkommen
professor KOMPPA, Helsingfors, vilken inbjudits att närvara.
Till att jämte ordföranden justera dagens protokoll
utsagos disponent H. (SUNDHOLM och ingenjör H. TÖRNQVIST.
Sedan delegerade från kemiska sammanslutningar
enligt mottaget meddelande beslutat föreslå Sveriges
deltagande i Internationella unionen för kemi genom
Svenska nationalkommittén för kemi beslöt avdelningen
att för åren 1931-193i3 utse till ledamot av kommittén
direktör EJNAR RODLING, Stockholm, med docent E.
NORLIN, Lidingön, som suppleant.
På hemställan av styrelsen beslöt avdelningen att
under nästkommande år anordna det tolfte allmänna
svenska kemistmötet. Till bestyrelse för detta, med rätt
att med sig adjungera även andra lämpliga personer,
utsagos civilingenjör AXEL ODELBERG, Gustavsberg,
sammankallande överingenjör CHARLES BIRCH-JENSEN, Malmö, fil.
dr B. GROTH, Stockholm, professor BROR HOLMBERG,
Stockholm, civilingenjör ORVAR LAQUIST, Stockholm, professor
CARL KULLGREN, Stockholm, direktör SIGURD NAUCKHOFF,
Stockholm, disponent SVEN NORDENGREN, Landskrona,
profess-or WILH. PALMAER, Stockholm, professor L.
HAMBERG, Uppsala, och överingenjör EDV. SCHÖN, Hälsingborg.
Åt bestyreisen lämnades i uppdrag att fastställa tid, plats
och program för mötet. Preliminärt har diskuterats att
förlägga mötet delvis till Hälsingborg och delvis till
Malmö i samband med Svenska teknologföreningens
stämma därstädes i maj månad.
Disponent BENGT THORBJÖRNSSON höll föredrag med
ljusbilder och demonstrationer om "Tillverkning av
rå-brännvin". Föredraget kommer att tryckas i Teknisk
tidskrift.
’Sedan de allvarliga förhandlingarna avslutats
samlades ett 80-tal ledamöter och gäster till sedvanligt
jul-samkväm. Ordföranden tackade å avdelningens vägnar
aftonens föredragshållare och riktade en hälsning till
aen vid nyåret tillträdande ordföranden, civilingenjör
AXEL ODELBERG. Han framförde därjämte ett tack till
avgående vice sekreteraren, direktör S. E. SIEURIN, och
till sekreteraren och klubbmästarna för samarbetet
under det gångna året. Civilingenjör ODELBERG frambar
avdelningens erkänsla till den avgående ordföranden och
hälsade gästerna välkomna.
Av civilingenjör KARL WESSBLAD utdelades vidare ett
stort antal julklappar till bemärkta
avdelningsledamöter, varjämte Lucia serverade glögg på traditionsenligt
sätt.
A.-b. Stockholms bryggerier hade sörjt för fri
utskänk-ning av öl, Liljeholmens stearinfabriks a.-b. hade lämnat
rikliga bidrag till bordens dekorering, Gustavsbergs
porslinsfabrik utdelade askkoppar med specialdekor och
Barnängens tekniska fabrikers a.-b. lämnade också
bidrag till julklappsutdelningen.
H. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
