- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Kemi /
19

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14 MARS 1931

KEMI

19

Sulfitlut
loo m3

[-Kalkstenamjöl-]

{+Kalkstena-
mjöl+}
9oo kg

Kalk
12o kg

innehållande oa
1,7 gr Jäsbart
socker per liter

pumpas till
neutraliseringstorn

omröres med luft till
surhötsgraden blir
o,7° (fenolftalein)

far sjunka

den klara luten
avdekanteraa

kyles till 2o

förjäsningskar till
hälften fyllt med
lut i kraftig Jäsning

[-Ammoniumsulfat-]

{+Ammonium-
sulfat+}
2o kg

[-Fosforsyra-]

{+Fosfor-
syra+}

Stenkol
2 ton

Jäses oa 48 tim.

hälften av innehållet
pumpas till
efterJäsningB-kar där det lämnas att
Jäsa färdigt. Tid oa

Soda

Ha2 003

6 kg

spriten neutraliseras
i kolonnapparaten

sprit 98^ looo liter

Fig. 1. Tillverkningsschema för sulfitsprit.

Medan sålunda användningen av motoralkohol på
allt sätt gynnas i ett flertal länder, synes det, som
om det allmänna här ej hade något större intresse
av atl sulfitspritindustrien hålles igång.
Försäljningspriset på högprocentig motoralkohol är nu endast ca
30 öre per liter, ett pris, som ligger i närheten av
självkostnadspriset för varan. Men när alkoholen l
juli 1933 pålägges en skatt av 3 öre och särskilt, när
denna följande år höjes till 6 öre, torde det stora
flertalet sulfitspritfabriker komma att
nedläggas. Det är därför att hoppas, att
riksdagen i tid beslutar, att bensinskatt
ej skall utgå för inom landet tillverkad
motoralkohol.

2. Behandling av luten före jäsningen.
Den från sulfitkokarna kommande heta
luten ledes lämpligen först till en mindre
behållare, i vilken en del av den i vätskan
ännu lösta svavelsyrligheten avlägsnas
och ledes åter till anläggningen för
tillverkning av syra. Luten kan t. e. få med
stor hastighet utströmma mot en plan
vägg, varvid svavelsyrligheten piskas ur.
Från gasavskiljaren föres luten till en
eller flera samlingsbassänger. Dessa
utföras ofta av armerad betong, men
cisterner av trä kunna även användas. När en
neutraliseringsbehållare blivit ledig,
pumpas luten till denna. I allmänhet finnas vid

sulfitspritfabrikerna två dylika. De äro ofta byggda
av armerad betong och invändigt klädda med
syrafast tegel. Formen är cylindrisk. Höjden är ca 3
gånger större än diametern. De kallas därför
neutraliseringstorn. Nedre delen är konisk. I dennas
spets finnes ett inblåsningsrör för komprimerad luft
och ett avtappningrör för kalkslam. Strax ovanför
konan sitter i den cylindriska delen en rörstuds av
gjutjärn. Genom denna går ett kopparrör in till mitten
av cisternen. Detta användes för avtappning av
neutraliserad lut. Neutraliseringstornen äro upptill försedda
med huvar, genom vilka vattenånga och andra gaser
strömma ut i det fria. Tornen kunna även vara
täckta med trälock. Gaserna avgå genom skorstenar.

I locket finnes en öppning, genom vilken
neutraliseringsmedel tillföres luten. Medan ett torn fylles
med lut, inpressas luft genom ventilen i den koniska
delen. Samtidigt tillsättes - se tillverkningsschemat,
fig. l - neutraliseringsmedlet. Detta utgöres t. e.
av ganska finmalet kalkstensmjöl. Målningen får ej
vara för fin, ty blir kornstorleken mycket liten, tar
det allt för lång tid för luten att klarna. Första
gången tornet satsas efter en rengöring, tillsättes ca
2 ton mjöl per 100 m3 lut. Nästa gång blir
beskickningen kanske 1,5 ton. Den minskas sedan för varje
gång. Medeltalet per neutralisering ligger omkring
0,9 ton per 100 m3.

Under sista delen av omröringsperioden försättes
innehållet i neutraliseringstornet med en mindre
mängd osläckt kalk. Utan denna skulle det vara
omöjligt att få ned aciditeten till den för
jästsvamparnas trivsel lämpligaste. När surhetsgraden är
0,7°, dvs. när 20 cc lut förbrukar 0,7 cc 1-normal
natronlut (indikator: fenolftalein), avbrytes luftningen.
varpå luten lämnas att klarna. Slammet sjunker
långsamt till bottnen och efter ca 6 timmar är
vätskan ganska klar. Den avtappas då till bassänger,
där de finaste partiklarna lämnas att sjunka.

Det i neutraliseringstornet kvarvarande slammet
består av kalkstenskorn överdragna med ett tunt
lager sulfit. När sur lut åter pumpas in i tornet,
under det innehållet omröres med luft, löses det
neutrala sulfitet delvis, så att slammet igen får förmåga
att neutralisera. På grund härav kan mängden
neutraliseringsmedel minskas för var varje fyllning.

Fig. 2. Plan över sulfitspritfabrik.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:12:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931k/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free