- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Kemi /
20

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20

TEKNISK TIDSKRIFT

14 MARS 1931

När slammet, sedan det sjunkit, börjar nå upp till
det snedskurna avtappningsröret, spolas det ut genom
avloppet i tornets botten.

Utom kalkstensmjöl användes med fördel som
neutraliseringsmedel mesa från sulfatfabriker och
släckt kalk från tillverkning av absolut alkohol.

Neutraliseringen är den viktigaste operationen vid
sulfitsprittillverkning. Blir luten för sur ökas till en
början jästens verksamhet för att därpå hastigt
mattas. I lutar med för låg vätejonkoncentration har
jästen mycket svårt att trivas. Dessa lutar äro även
mera utsatta för infektion. Optimum för jästens
verksamhet tycks ligga vid PH = 4,5 till 4,9.

Genom att bygga ett större antal
neutraliserings-torn, som få tjänstgöra som buffertcisterner för sur
lut, för neutralisering och för fullständig klarning av

av den neutraliserade luten, kan fabrikationen i viss
grad förenklas. En spritfabrik inrättad på detta sätt
fordrar ej mera betjäning än en man per skift. Fig.
2 är en plan över en sulfitspritfabrik.

Innan den klara neutraliserade luten införes i
jäsningskaren, kyles den till 30°, vilken temperatur är
den bästa för jästens utveckling. Kylningen sker
antingen med vatten i rörkylare eller också i kyltorn -
ett slags graderverk, genom vilket luften drives
med en fläkt. Den förra metoden är visserligen
något dyrare men medför ingen infektionsrisk.
Förespråkarna för det senare förfaringssättet peka på,
att luten koncentreras något vid kylningen.
Vatten-kylningen torde dock vara att föredraga.

(Forts.)

VINDSIKTARNA OCH DERAS BETYDELSE VID DEN
MODERNA FINMALNINGEN.

Av bergsingenjör ERNST ROTHELIUS.

(Forts. fr. sid. 16.)

Bethlehem Steel Company tillverkar en s. k.
ring-valskvarn närmast liknande en Loeschekvarn i
kombination med en Raymondvindsikt (fig. 21). 9 st.
valsar roterande kring fasta ställbara axlar äro placerade
över en sakta roterande ring eller skiva (75 varv pr
minut). Valsarnas avstånd från skivan är ställbart
därigenom att valsaxlarnas yttre ändar genom
vertikala byglar äro sammanbundna med ställbara
spiralfjädrar. Då fjädern förlänges eller förkortas, vrider
sig bygeln och axeln omkring ett kullager, som
ligger under axelns yttre ända, varest axeln och bygeln
äro förbundna. Godset matas in genom en
matar-skruv. Apparaten arbetar under vakuum. I en
vind-låda under skivan kommer luften tillbaka från
eyklo-nen och sveper sedan fram över kanten på skivan
med stor hastighet, beroende på sektionsminskningen
i denna punkt. Tillräckligt långt nedmalet gods följer
nu med upp i den ovanför liggande vindsikten av
Raymondtyp. Fig. 22 är yttervy av kombinationen,
där man ser de ställbara fjädrarna och deras
förbindningar med byglarna samt de senares anslutningar
till valsarnas axeländar. Till vänster synes tydligt
lagret och axeln, om vilken bygeln och valsaxelns
yttre ända vrida sig. Denna malkombination
användes mycket i Förenta staterna för målning av
lättkrossat gods.

I Fuller-kvärnen (fig. 23) ha vi exempel på en
krossapparat i kombination med Raymond-vindsikt,
där övertryck råder i atmosfären inne i kvarnen. Den
från cyklonen kommande luften går in i en fläkt och
tryckes av denna in i centrum av kvarnen. På ett
armkors a sittande skövlar hjälpa till att pressa ned
luften i malrummet. I malbanan gå 6 kulor b. c är
ytterkonen och d deflektorerna i vindsikten. Med e
regleras undertrycket i den inre vindsikttratten. I
fig. 24 visas en hel anläggning. Vid cyklonens undre
ända finns en s. k. Fiiller-Kinyon-piimp för
pneuma-tisk transport av det färdigmalda godset. Dessa
kvarnar användas både i Förenta staterna och Tyskland.

En 70" Fullerkvarn lämnar pr timme 10,5 ton
kol-pulver med en återstod av 6,9 % på en sikt med
0,088 mm hål ur en blandning av 50 % stenkol och
50 % antracit vid en kraftförbrukning av 16,73

Fig. 21. Bethlehem Steel Companys pulverisator med vindsikt
av Raymond-typ. 1. Inmatningsrör. 2. Matarskruv. 3. Valsar
(9 st.). 4. Justering av matningshastigheten. 5. Den trånga
luftpassagen över skivans kant. 6. Den roterande skivan. 7.
Axeltapp för direkt anslutning av motor. 8. Oljereservoar. 9.
Stödlager. 10. Dammskyddade lager. 11. Ingångsöppning f or luften från
cyklonen. 12. Fettspruta. 13. Fjädrar för justering av valstrycket.
14. Slitbanor av specialstål. 15 Dammskyddade lager. 16. Sektion
av vals och axel. 17. Första separationszonen. 18. Returrör för
avseparerat gods. 19. Deflektorer. 20. Visare, visande
deflek-torernas ställning. 21. Ratt för inställning av deflektorerna.
22. Rörledning till cyklonen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:12:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931k/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free