Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
TEKNISK TIDSKRIFT
14 MARS 1931
Fig. 25. Hardinge-kulkvarn med vindsikt av Raymond-typ, cyklon
och fläkt.
för reglering av utslussningen av godset ur inre trät
ten genom olika inställning av dubbeikonen d.
Deri ektorerna äro fasta. Däremot är det överliggande
utgångsröret höj- och sänkbart ned mellan
deflekto-rerna, vilket ej framgår på bilden. T en cyklon
uttages det färdigmalda godset. För att stegra
vindhastigheten i sikthuset kan luft genom en ventil
släppas direkt från tryckröret till vindsikten. Denna
kombination är exempel på då övertryck råder i
krossapparaten. En fördel vid torr finmalning i kul- eller
rörkvarn med luftströmsiktning är att kvarnen och
malgodset avkylas, vilket understundom spelar stor
roll.
Detta gäller t. e. vid torr kulkvarnsmalning av rå
gips. Denna, som har den kemiska formeln CaS04,
2 H20, avgiver vid 120° en del av sitt kristallvatten
och övergår till 2 CaS04, H20. Vid försök år 1910
till diskontinuerlig nedmalning i kulkvarn av rå gips
steg temperaturen så högt att kristallvattnet avgavs,
varvid hela massan i kulkvarnen blev genomfuktad
och vidare nedmalning omöjliggjord. Nyare försök
att nedmala rå gips i en Hardingekulkvärn med
luftströmsiktning såsom i fig. 25 utfördes i jan. år 1926
på försökslaboratoriet i Columbia University School
Fig. 26. Hardinge-malverket med luftströmsiktning på laboratoriet i Columbia University
School of Mines.
Fig. 27. Humboldts Hochleistungs-Mahlgruppe.
of Mines (fig. 26). Fordringarna på finheten hos
godset voro att 95 % skulle vara finare än 0,15 mm.
Av ingående godset var 14,4 % mindre än 0,21 mm
och 0,68 % större än 13,3 mm. Tack vare
luftspol-ningen avkyldes kvarn och gods så kraftigt att någon
fara för kristallvattenavgivning ej förefanns.
Kraftåtgången blev ungefär 14,5 hkr pr ton gods. Det
erhållna godset hade blivit mycket finare än vad som
fordrades. Endast 0,18 % var större än 0,15 mm och
4,88 % större än 0,074 mm. Efter år 1926 har
Har-dingekulkvarn med vindsiktning införts på flera
ställen i Förenta staterna för finmalning av rå gips.
Mycket stor användning ha dessa Hardinges
mål-verk med luftströmsiktning även erhållit vid målning
av kalk, kalksten och råvaror till
cenientfabrik-i-tionen. I en sådan anläggning, där 90 % av det
färdigmalda godset var mindre än 0,074 mm, åtgick för
nedmalningen 14,0 kWh pr ton och i en annan, där
89,0 % av slutprodukten var mindre än 0,074 mm,
åtgick 14,8 kWh pr ton. Ingående godset var i båda
fallen krossat ned under 12 mm. Av det i
luftcirkulationen från kulkvarnen medföljande
godset avskildes ungefär 60 % i vindsikten
och 40 % som färdig produkt i cyklonen.
0,08 % gick förlorad i form av damm i
utgångsröret för överflödig luft strax
efter fläkten. Slitningen av kulor och
infodring minskades betydligt mot vad
den varit vid den tidigare begagnade
våtmalningen.
Även för finmalning av kol till
kolpulver för eldning begagnas Hardinges
mal verk av denna typ. I Tyskland har
för detta ändamål Humboldt i
Köln-Kalk en liknande kombination av kort
rörkvarn, vindsikt, cyklon och fläkt
(fig. 27). Vindsikten är dock ej precis
lik Raymonds, men hela systemet är i
stort sett detsamma, varför det
medtagits här. Den från cyklonen / konv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
