- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Kemi /
26

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

26

TEKNISK TIDSKRIFT

11 APRIL 1931

Fig. 4. Destillationsapparat enligt Avenarius.

4. Tillverkningens ekonomi.

Vanlig sulfitsprit lämplig att användas för
framställning av motoralkohol eller denaturerad sprit
torde nu kunna tillverkas för ca 24 öre per liter.
Detta gäller fritt fabriken, således utan några som
helst transport- och försäljningskostnader.
Vidstående kalkyl, tab. l, visar, ,att den största posten
är ränta och amortering på anläggningen, som i
kalkylen ingår med icke mindre än 9 öre per liter. Och
dock ha de flesta spritfabrikerna för ifrågavarande
produktion - l 000 000 liter per år - kostat
betydligt mera än den angivna summan, enär de uppförts
under en tid med lågt penningvärde.

Priset på bränsle inverkar i hög grad på kostnaden.
När stenkolspriset är 17 kronor per ton, är
bränslekostnaden per liter sprit 4,5 öre. Arbetslöner och
underhåll kosta tillsammans ungefär lika mycket.

Man torde ej någonstädes i vår världsdel kunna
tillverka sprit så billigt som vid våra
sulfitspritfabriker. Den billigaste råvaran utom sulfitlut är
för tillfället melass. Vid ett pris av 5 öre per kg

(50 % socker) och ett utbyte av 0,6 liter
sprit per kg socker, betingar råvaran vid
melasspritfabrikation 16,7 öre per liter.
Härtill komma vidare kostnader för syra,
näringsmedel, ånga, kraft, löner m. m, l
en helt annan klass i fråga om
tillverkningskostnad står potatisspriten.

IV. Potatissprit.

1. Odling av potatis och dennas
egenskaper.

Potatisodlingen, som i Sverige
bedrives vid praktiskt taget varje jordbruk
och i varje täppa, upptager en yta av ca
155000 hektar. Skörden uppgick under
perioden 1921-1925 till i medeltal l 768
tusen ton eller 114 deciton per hektar.

Odlingen täcker i allmänhet varje
landsdels behov, men i vissa trakter, av
vilka de viktigaste äro Kristianstads,
Blekinge och Kronobergs län, frambringas långt
mera potatis, än vad som kan förbrukas inom
området. Detta sammanhänger intimt med
jordmånens beskaffenhet. Överskottet av potatis säljes
för konsumtion på andra platser, en del utfodras och
en ganska avsevärd kvantitet förbrukas vid
stärkelsefabriker och brännerier. I Sverige finnas nu 104 st.
potatisbrännerier, av vilka 6 ligga i Västergötland,
2 i Östergötland, l i Kalmar län och l i Kronobergs
län. Resten finnes i Skåne och Blekinge.
Kapaciteten hos det största, Hörlinge, är 1,1 mill. liter och
hos det minsta, Broby, 157 000 liter 50 %-igt
brännvin.

En potatis är ej frukten till potatisväxten, och ej
heller hör den till dess rotsystem, utan den utgör en
del av växtens jordstam. Dennas grenspetsar
ombildas genom riklig stärkelseavlagring till potatisknölar.
Av potatisväxten odlas en mängd olika sorter, och
för varje år frambringas nya, företrädesvis storvuxna,
stärkelserika och rikt givande sorter, lämpliga för
stärkelsefabriker och brännerier. De bästa
fabrikssorterna torde för närvarande vara Parnassia,
Deo-dara, Wohltmann m. fi.

Fig. 5. Destillationsapparat enligt Golzern-Grimma.

Fig. 6. Reimanns potatisvå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1931k/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free