- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Kemi /
27

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 APRIL 1931

KEMI

27

Fig. 7. Potatislada, Tomelilla.

Fig. 9. Stöpkar och sädesloft, Rödaled.

Tab. 1. Tillverkningspriset för 1000 liter sulfitsprit
vid en fabrik med en dagsproduktion av 3 300

liter 100 %-ig sprit.
Råvaror och förbrukningsartiklar:

Lut ........... 100 m3 0,10 kr. 10: -

Kalkstensmjöl .. 0,9 ton 12,00 " 10:80

Kalk .......... 0,12 " 40,00 " 4:80

Ammoniumsulfat 20 kg 0,18 " 3:60

Fosforsyra ..... 5 " 0,50 " 2:50

Ånga
(stenkolspris 17 kr./ton) 15 ton 3,00 " 45: -

Soda .......... 6 kg 0,15 " 0:90

Kraft och vatten.................. 10: - 87: 60

Arbetslöner m. m.:

Arbetslöner för driften............ 22: -

Underhåll m. m................... 24: -

Kontrollör ....................... 1:80 47:80

Fasta kostnader:

Administration ................... 10: -

Försäkringar och fastighetsskatt––- 4: -

Avskrivningar:

Byggnader 4 % av 200000:- kr. 8: -
Maskiner 10 % " 400000:- " 40: -
Ränta: 6 % av det i rörelsen
investerade kapitalet - 700 000 kr.... 42: - 104: -

Summa kronor 239:40

Fig’ 8. Tillverkningsschema lör potatissprit.

God fabrikspotatis innehåller ca 24 % torrsubstans,
varav 18 % är stärkelse. Den kemiska
sammansättningen är i hög grad beroende av jordmån och
gödning. Eftersom stärkelsen är den för
brännvinstillverkningen värdefullaste beståndsdelen, värdesättes
potatisen i allmänhet efter stärkelsehalten, som kan
bestämmas genom provning av potatisens specifika
vikt.

Innan man bestämmer specifika vikten, måste
varan rengöras noga. Med den från åkern kommande
potatisen finns alltid större eller mindre mängd
jord. Potatis, som ser ut att vara alldeles ren, kan
vid tvättning förlora 2-3 % i vikt, och för potatis
från lerjord är 10 % ej någon särskilt stor
förorening.

Specifika vikten bestämmes vanligen med en
potatisvåg enligt Reimann, fig. 6. 5 kg väges först i
den övre korgen och överföres sedan till den nedre
i vatten nedsänkta.

Vid lagring av potatis avdunstar en del vatten
från densamma, varigenom den minskar i vikt.
Vidare överföres en del av stärkelsen i socker och
slutligen förbrukas en del socker vid andningen.
Dessa förändringar äro normala, men skötes
potatislagret ej riktigt, förstöres det lätt genom förruttnelse.
I allmänhet förvaras potatisskörden i stackar på
åkrarna. De täckas först med halm och sedan med
jord. Vid brännerierna inlägges potatisen
i källare, fig. 7. Omogen vara och sådan,
om vilken man vet, att den ej lämpar sig
för lagring måste användas snarast
möjligt efter skörden.

Det för bränneriändamål lämpligaste
maltet erhålles av Sexradigt korn, vars
höga halt av kväve är av stor betydelse.
Den viktigaste egenskapen är
grobarheten, emedan de korn, som ej gro, icke
endast kunna anses som värdelösa, utan
de göra direkt skada som bärare av mögel
och bakterier. Grobarheten hos gott
brän-nerikorn skall vara minst 95 % och hos
medelmåttigt minst 90 %.

2. Maltberedning.

Tillverkningschemat, fig. 8, visar att
man för att försockra stärkelse, som
kommer från kokaren, måste tillsätta malt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1931k/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free