- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Kemi /
28

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28

TEKNISK TIDSKRIFT

11 APRIL 1931

Fig. 10. Stöpkar och maltkällare, Åraslöv.

Detta framställes utom av korn ofta av blandsäd.
Som diastas är det viktigaste enzymet i malt, bör
man sköta mältningen så, att en så diastasrik produkt
som möjligt erhålles.

Innan mältningen påbörjas, måste säden stöpas.
För detta ändamål öses den ned i det av järnplåt
eller betong utförda stöpkaret, fig. 9. Där tvättas
den, varefter den får stå vattendrärikt l1/*-3 dygn.

När det stöpta kornet lagts på golvet i
maltkällaren, fig. 10, har det utseende (1) fig. 11 visar.
Redan efter en dag börjar roten växa fram (2), och

Fig. 12. Maltkross.

snart kan man utanpå skalet iakttaga, att även
bladgrodden utvecklar sig (3), samtidigt som roten
delar sig. Roten och bladgrodden utveckla sig under
de närmaste dagarna på sätt som (4) och (5) visar.
När bladgrodden nått ungefär samma längd som
kornet, vilket vanligen tar 8 dygn (5), är maltet färdigt
att användas som kortmalt.

Vid längre groningstid genombryter bladgrodden
skalet och växer vid normal skötsel av maltet på
14-17 dagar till l1^ å 2 cm längd. Rottrådarna å
normalt, dvs. vid låg temperatur grott malt, äro
krusiga men å det, som drivits vid för hög
temperatur, äro de tunna och raka. Det senare har mindre
diastashalt. Temperaturen hos det groende maltet
skall hållas mellan 12 och 15°. Den regleras genom
att den groende säden vändes.

Innan maltet användes, måste det först krossas,
för att mäsken skall snabbt kunna lösa i detsamma
befintlig diastas. Krossningen sker mellan tvenne mot
varandra ställbara valsar av gjutjärn, som vid samma
varvantal ha olika diametrar, fig. 12. Därigenom
blir maltet inte endast krossat utan också
sönderslitet.

Fig. 11. Utvecklingen av groende korn.

(Forts.)

VINDSIKTARNA OCH DERAS BETYDELSE VID DEN
MODERNA FINMALNINGEN.

Av bergsingenjör ERNST ROTHELIUS.

(Forts. fr. sid. 24.)

6. Kombinationer mellan vindsiktar av Rema-typ
och olika krossapparater.

Vid målning enligt Raymondsystemet avlägsnas ju
endast så stora partiklar ur krossapparaten, som
luften vid den i krossapparaten sänkta lufthastigheten
förmår transportera med sig, men vid målning enligt
Rema^och Babcocksystemen måste luften kunna föra
med sig allt av ett ur en krossapparat kommande
osiktat gods, understundom hållande rätt stora korn.
Under det att luftens strömningshastighet i
Raymond-vindsiktarna med deras stora genomloppsareor är låg,
så ha till följd av ovan angivna orsak Rema- och

Babcockvindsiktarna trånga genomströmningsareor
och höga lufthastigheter. Härav följer också att de
senare vindsiktarna ha mycket mindre volym vid
samma avverkning än en Raymondsikt. Då inga
särskilda mekaniska transportmedel fordras mellan
krossapparat och vindsikt samt då Rema- och
Babcockvindsiktarna behöva små utrymmen, kunna
krossapparaten och vindsikten sammanbyggas mycket tätt,
varigenom hela krossningskombinationen
koncentreras så att den fordrar mycket litet rum. Härigenom
har det blivit möjligt att tillverka så små enheter
att de lämpa sig för laboratorieändamål.
Kombinationer tillhörande Rema- och Babcockmalsystemen
bestå av vindsikt, krossapparat, fläkt och vanligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1931k/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free