- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Kemi /
29

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 APRIL 1981

KEMI

29

cyklon för avskilj ning av färdigmalet gods. Dessa
rnalsystem ha åtminstone huvudsakligen hittills
använts för finmalning av kol till eldning av
ångpannor. Understundom går därför färdigmalet kol direkt
från cyklonen in i brännare, i andra fall åter går det
till siloanläggningar för magasinering.

Fig. 30 visar i sektion en Remaanläggning för
krossning av kol. Den i cyklonen i det närmaste
godsbefriade luften suges av fläkten och tryckes
genom en rörledning in under ringkvarnen upp till en
Remavindsikt för siktning av stora korn. Mitt
under kvarnen är rörledningen tillstrypt så att
lufthastigheten blir mycket hög där, varför malgodset
genast erhåller god hastighet på vägen till
vindsik-ten. Inmatningen av nytt krossgods sker i den
vertikala rördelen mellan kvarnen och vindsikten,
varför godset vindsiktas innan det någonsin kommer in
i kvarnen. Tack vare de båda 180 graders
vändningarna vid den inhängda hinder väggen blir
godsströmmens vertikala hastighet vid tvenne tillfällen O,
dvs. partiklarna förlora hastigheten. De
godspartiklar, som då äro för tunga för att åter gripas av
luftströmmen, vars hastighet sänkts genom den ökade
arean i vindsikten, falla då till den lutande bottnen,
på vilken de åter glida in i kvarnen. Det finare
godset fortsätter till cyklonen, där det färdigmalda
godset avskiljes. Den här använda Rema-grov-vindsikten
är ju mycket enkel till sin konstruktion och resultatet
av siktningen blir naturligtvis därefter. För kol till
eldningsändamål är det ej heller så höga fordringar
på jämnhet hos kornstorleken av det färdigmalda
godset, som på krossade mineral- och kemiska
produkter. Vid större fordringar på det färdigmalda kolet
användes en grovvindsikt sammansatt med en enkel
fin vindsikt såsom i fig. 31. Den övre delen av
vindsikten, finvindsikten, liknar närmast en av de tidigaste
Raymondvindsiktarna både med avseende på
deflek-torerna och därigenom att det färdigkrossade godset
-
luftströmmen avgår genom ett nedåt riktat rör F
ur vindsikten. Inmatningen av godset kan ske vid A
eller något längre ned på röret, som antytts på
figuren. Vid B kan gods direkt utslussas ur [-krossapparaten. Fig. 32 är yttervy av en sådan
kombination. Cyklonen är dock ej med. Fläkten och
kvarnen drivas med samma motor. Luften suges från
cyklonen fram under kvarnen och sedan upp i
vindsikten. Siktsystemet står sålunda under vakuum.

Önskar man större finhet hos den färdigmalda
produkten och jämnare kornstorlek brukar man låta
giovsikten åtföljas av en finvlndsikt, som fig. 33
antyder. Hela finvindsiktens ytterväggar utgöras av
tätt ställda fasta detektorer, vilka bilda ett
jalusi-artat galler. Härigenom ökas ju
genomströmningsal ean oerhört starkt vid gods-luftströmmens inträde
i finvindsiktningstratten. Förhållandet mellan
genomströmningsarean i inre och yttre trattarna är här
många gånger större än vid Raymondvindsiktarna.
Då lufthastigheten i Remasiktarna är mycket hög,
måste, om mycket fina korn skola kunna avsätta sig ur
luftströmmen, hastigheten reduceras avsevärt i
finav-skiljningstratten. Det färdigmalda godset avgår upptill.

Det kan omnämnas att de minsta Rema-aggregaten
lämpa sig för laboratorier, då ringdiametern hos
kvarnen är 250 mm och avverkningen vid målning
av kol 80-100 kg/timme vid en återstod av 5-25 %
på sikt med 0,088 mm hål och ett kraftbehov av 4-5
hkr. Hela apparaturen väger 300 kg och totalhöjden
är l m.

Hos de största kvarnarna äro ringdiametrarna
3 000 mm och avverkningen 12-24 ton kol pr timme
vid samma finhetsfordringar som ovan. Detta
aggregat kräver 400-480 hkr och väger 73 ton samt har
en totalhöjd av 8 m.

För större avverkningar har man under de sista
åren alltmer övergått från ringkvarnar till korta
rörkvarnar. Fig. 34 visar en sådan kombination.
Godset, som passerat kvarnen utgår i den på figuren
vänstra axeltappen samt rinner ned i ett rör till en
vakuumledning, som går fram till vindsikten. Den
minsta rörkvarnen har en inre diameter av l m och
en längd av l 250 mm samt avverkar 900 kg kol i
timmen, då 15 % få kvarstanna på sikt med 0,088 mm
hål. Den största rörkvarnen har en inre diameter

F

Fig. 30. Kombination mellan enkel Kerna-grovsikt och ringkvarn.

Fig. 31. lie m a grov- och finvindsikt i kombination med
ringkvarn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1931k/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free