- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Kemi /
31

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 APRIL 1931

KEMI

31

fram till inmatningsstället under
vindsikten. Därvid erhålles
naturligtvis bättre malresultat.

Jämför man Raymond- med
Remasystemet, framgår det tydligt, att
luftströmsiktningen inne i kvarnen
vid det förra systemet motsvarar
den enkla grovsikten i det senare.
I Remasystemet gå även rätt grova
korn med upp till vindsikten, vilket
underlättar själva
siktningsproces-sen, då de större kornen medverka

till en större dispersion hos
kornsamlingen. Dessutom minskas
procentuellt den del av godset, som skall avsiktas, vilket
också gör processen gynnsammare. Yid förmälning av
fuktigt gods i rörkvarnar är tendensen tydligen en
övergång till Raymondsystemet, vilket den moderna
Babcockkonstruktionen visar. Det är ju också
självklart att just vid dessa korta rörkvarnar med
centrumuttag i gaveln en utmatning av fuktigt gods måste
bliva mycket svår. Med varmluft spolning både torkas
och transporteras godset utur kvarnen mycket lätt.
En annan gynnsamt verkande omständighet vid
torr-målning i kulkvarn är den att de tyngre och större
godspartiklarna jämte kulorna slungas längst ut mot
cylinderväggen, under det att det fina godset nästan
ligger i centrum på kvarnen, lätt åtkomligt för en
genom centra på kvarngavlarna driven luftström.
För att tillräckligt stor luftmängd skall kunna drivas
genom dessa korta rörkvarnar äro in- och
uttagsöppningarna rikligt dimensionerade.

Jämför man åter Remamalsystemet med
krosskombinationer, där Moodievindsikt användes, så äro de
precis lika med avseende på att godset från
krossapparaten i osiktad form går till vindsikten. Under
det att vid Remasystemet luft transporterar godset
till vindsikten, så är det vanligen ett bägarverk som
för godset upp till Moodievindsiktarna.

7. Enklare slag av vindsiktning.

I de hittills omnämnda olika krosskombinationerna
har alltid en särskild vindsikt ingått i den slutna
malkretsen. Så framgår t. e. av fig. 25 huru en
vindsikt av Raymondtyp finnes insatt. Fig. 37 visar
emellertid en enklare utföringsform. Här utnyttjar

Fig. 36. Samtidig målning och torkning enligt Rema systemet.

Fig. 35. Kombination mellan kort rörkvarn och Babcock vindsikt.

man huvudsakligen siktförmågan hos den roterande
plåt sikten, som gods-luftströmmen måste passera,
samtidigt som man som egentlig vindsikt endast har
en efterföljande förminskad Raymondsikt, liggande
horisontellt. Samma tankegång har man följt vid
införandet av vindsiktning på de i Tyskland använda
Loesche-kvarnarna. Enligt den i fig. 38 visade
vind-siktningsanordningen består den av tvenne
roterande grovmaskiga sikttromlar f, som
gods-luftströmmen måste passera på väg till cyklonen, där
det färdigmalda godset avskiljes. Genom
friktions-drivanordningen g-h-i kan rotationshastigheten
varieras. Vid större hastigheter på tromlarna kunna
endast mycket små korn följa luftströmmen genom
sikten, vid lägre hastigheter kunna även stora korn
passera. En fördel härmed är att siktningen blir
nästan oberoende av luftmängden, vilket är av stor

betydelse vid olika
belastningar av krossapparaten,
då motsvarande olika stora
luftmängder måste
användas för borttransport av
färdigmalet gods.
Kraftförbrukningen vid
nedmal-ning av kol så långt att
omkring 5 % stanna på
sikt med 0,088 mm hål är
16 kWh/ton.

Denna
vindsiktsanord-ning med roterande
grovmaskiga tromlar är den
allra senasto framkomna.
Den är enklare än tidigare
beskrivna typer av
vindsiktar. Samtidigt blir
siktningen mera oberoende av
belastningen. Möjligheten
att få kornen i disperst
tillstånd är även större. Som
ovan påvisats hade redan
Hardinge börjat använda
en sådan anordning på
sina kulkvarnar för
torr-målning1. I mera utvecklad
form återfinnes
konstruktionen på fig. 38. Enligt
erhållna uppgifter lära de
senaste konstruktionerna
på detta
vindsiktnings-system fört fram till
mycket driftsäkra och
välarbe-tade apparater.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1931k/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free