- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Kemi /
40

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

40

TEKNISK TIDSKRIFT

9 MAJ 1931

Fig. 25. Lantbruksbränneri, Åraslöv.

på jästen och gör vidare, att ef ter jäsningen blir
ofullständig, genom att diastasen i mäsken förstöres (för
lågt PH).

Det enklaste och kanske mest tillförlitliga sättet
att kontrollera jäsningens renhet är att hålla reda
på mäskens surhetsgrad. Anställd sötmäsk bör ha en
surhetsgrad av 0,1 till 0,4°, medan den hos den
ut-jästa mäsken bör ligga mellan 0,3 och 0,6°.

8. Destillation.

I en del brännerier arbetar man fortfarande trots
den höga bränsleförbrukningen med tvåblåsiga
pisto-riusapparater. Fig. 22 är en schematisk skiss av en
dylik.

Med nuvarande priser på kol och arbete torde det
för vanliga brännerier vara mest ekonomiskt att
använda kontinuerliga destillationsapparater. De matas
med mäsk av en ångdriven, reglerbar surmäskpump.
Man skiljer mellan enkla och tvådelade
brännapparater. Ångförbrukningen är praktiskt taget densamma
för båda typerna. Den enkla apparaten är billigare i
anskaffning. Dock bli tvådelade allt vanligare, dels
på grund av att de ge mera koncentrerad dränk, och
dels emedan deras höjd är avsevärt lägre än en
apparats bestående av en kolonn.

Kontinuerliga apparater, fig. 23 och 24, utföras dels
av koppar och dels gjutjärn. Båda materialen äro
bra. En god brännapparat torde ha en livslängd av
minst 25 år.

9. Dranken.

Den avspritade surmäsken, dranken, får från
brännapparaten rinna ned i en lägre än denna stående
behållare. Från denna tryckes vätskan till ett kärl,
som står så högt, att man från detta kan fylla de
fordon, med vilka dranken transporteras. Den
kvantitet, som ej kan förbrukas genast, överföres till
lag-ringsbassänger, "dranksluffar".

Ur lantbrukssynpunkt borde dranken vara av nästan
lika stor betydelse som den vid bränningen erhållna
spriten. Den förra innehåller nämligen för utfodring
av djur synnerligen värdefulla beståndsdelar, och dess
näringsvärde är större än en fjärdedel av de råvarors
från vilka den härstammar. Man kan följaktligen

anse ett bränneri som ett slags kraftfoderfabrik,
vilken av jordbruksprodukter tillverkar ett på kväve
och mineralsalter rikt fodermedel.

Medelgod potatisdrank innehåller 5 å 6 %
torrsubstans. Av denna är ca 25 % råprotein.
Näringsvärdet av 100 liter dränk är något över 3
foderenheter. De tillåtna dagsransonerna äro för mjölkkor
upp till 40 liter och för svin och får 3-5 liter.

Lantbruksbränneriernas ekonomi.

Samtliga brännerier med undantag av
sulfitspritfabrikerna äro anslutna till Sveriges
Bränneriidkare-förening, som har sitt säte i Kristianstad. Varje höst
träffas mellan denna och reningsverken uppgörelse
om priset på det råbrännvin, som skall levereras
under kampanjen. Det är nu 32 öre per liter 50 %-ig
vara. Följande tillverkningskalkyl, tab. 2, visar, hur
kostnaderna fördela sig vid ett medelstort
förstklassigt bränneri. De flesta brännerier arbeta emellertid
ej så ekonomiskt.

Tab. 2. Tillverkningspriset för potatissprit.
Råmaterial: ör!Up2r.liter

50 %-ig.

Potatis å 3: 40 kr, per 100 kg, 16 %-ig 15,50

Korn å 15:- " " " " ....... 0,85

Blandsäd å 12:- " " " " ....... 1,53

Stenkol å 25: - " " ton.......... 1,38 19,26

Arbetslöner m. m:

Löner till brännmästare och arbetare___ 3,53

Underhåll ............................ 2 00

Kontrollör............................ 0528

Föreningsavgifter, telefon m. m......... 1,81 7,62

Fasta kostnader:

Avskrivningar och räntor.............. 4,oo

Försäkringar och skatter............... 0,90 4,90

Summa öre 31,78
För dranken erhålles ....................... 2,84

Tillverkningspriset är således i öre........... 28,94

Brännerihanteringen ger lantbefolkningen, som
annars skulle gå i det närmaste sysslolös under
vintern, tillfälle till arbete, Härigenom ökas dess
inkomster och levnadsstandarden kan höjas. Bränneriet
är ur social synpunkt sannolikt idealet för industri.
När lantbruket behöver arbetskraft, står den, men
när arbetarna skulle bliva lediga, sättes den igång.

Bränneriet, fig. 25, ger lantbrukaren tillfälle att
sälja stärkelsen i potatisen i form av högvärdig lätt
transportabel vara, varefter den kväverika återstoden
använd som foder möjliggör hållandet av stor
kreatursbesättning. Detta, att de för djuren erforderliga
kvävenäringsämnena kunna hämtas från den egna
gården, är av största värde för det ofta av
kapitalbrist lidande lantbruket. Den från de stora
ladugårdarna kommande gödseln möjliggör vidare för magra
jordar ett rationellt drivet lantbruk.
Brännvinsbränningen är därför av största betydelse för att ej säga
ett livsvillkor för lantbruket i de trakter, där
brännerierna nu äro belägna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1931k/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free