Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 JUNI 1.931
KEMI
48
Tillsatt mångd
Fig-. 36. Början av bindningen. Inverkan av bindetidsreglerare av olika
grupper.
ning - således vid frånvaro av kolloidalt löst
aluminat - anrikas reaktionslösriingen med
kalksili-kat resp. med kiselsyra och kalk. Så snart en viss
kalkkoncentration i förhållande till kiselsyran
uppnåtts, inträder koagulation, vilket kan visas vid
försök med vattenglas och kalciumklorid.
Denna koagulering, som inträder genom
elektrolyt-verkan, kan enligt Zsigmondy formuleras medels
följande reaktioner:
Si02;
aqua
Si03 - + Ca 4-
= Si02; aqua Si03Ca
eller
03 - + Ca + =
Si02
. x CaO : aqua Si
= j Si02 . x CaQ; aqua[ Si03Ca
Detta koaguleringsfenomen inträder således vid
cementets normala ,avbindning och motsvarar det vi
kalla bindningens början. Härvid ser man, huru
vattnet försvinner från cementbrukets yta, den
tidigare våta massan får ett torrt utseende. Det bildade
tunna gelet består huvudsakligast av vatten, som
fortfarande upplöser vidare mängder klinkermineral,
vilka åter omvandlas och koagulera, varigenom i en
kontinuerlig process ett allt styvare gel uppstår På
detta sätt fortskrider härdningsprocessen.
De enskilda bindetidsreglerarna förhålla sig olika
vid tillsats i större mängder, se fig. 36. Med vissa
kalisalter CaS04 . 2 H20, Ca (C103)2, CaJ2, Ca (OH),
ernås en viss maximieffekt, varpå en ytterligare
tillsats ej förorsakar någon förändring (I). Andra
kalk-salter CaS04 . Va H20, CaCl2, CaBr2, Ca(N03)2 (II),
åstadkomma åter vid viss koncentration en
maximieffekt, varpå bindetiden åter blir kortare.
Detta fenomen
sammanhänger med de
nybildade dubbelsalternas
olika löslighet. I de fall
där omslag till
snabb-bindning inträder vid
tillsats av större
mängder bindetidsreglerare
är. såvitt vi tillsvidare
funnit, det bildade
dubbelsaltet lösligt i
överskott av kalksalt under
bildning av nya lättare
Jösliga föreningar: Fig.37. 3 CaO . ci2 . i5Hao,
- 3 CaO -A12(X .
2 A1(OH)3 + CaX2 -f 3 Ca(OH)., =
= 3 CaO . A120, . CaX2a<|
fällning 4
CaO » Al,,0,t -CaX2 . aq + 2 CaX., ~
3 CaX2aq
lösning
Den i lösning befintliga aluminiumföreningen
förorsakar silikatens snabba koagulering, varför åter
snabbindning inträder.
Den olikartade inverkan som uppnås med
gipsdi-hydrat och gipshalvhydrat beror på gipsdihydratets
kända ringa löslighet i jämförelse med gipshalvhydrat.
I sodagruppen (III) förorsakas omslaget till
snabbbindning åter av den bildade natronlutens inverkan:
A1(OH)3 utfälles som känt av natronlut, men löser sig
i överskott.
Bland de olika bindetidsreglerarna är, som jag
nämnde, utom gips tidigare även kalciumklorid känd.
Kalciumkloriden har särskilt de senaste åren tilldragit
sig ett stort intresse på grund av dess egenskap att i
hög grad öka betongens hållfasthet särskilt redan
efter kort härdningstid. En förklaring för
kalcium-kloridens verkningssätt har ej kunnat givas.
Kalciumkloriden tillhör som jag nämnde den grupp av
bindetidsreglerare, vilka förorsaka omslag till
snabbbindning vid tillsats i större mängd. I samband med
våra undersökningar över detta omslagsfenomen
provade vi kalciumkloridens inverkan på kiselsyrerika
aluminiumfattiga klinkerarter, som ge norm.alt
bindande cement även utan reglerare. Det visade sig
såsom vi förmodade, att kalciumkloriden även om den
användes i överskott ej gör dessa aluminiumfattiga
cement snabbind,ande, då ju omslaget är beroende av
den lösta Al-föreningens inverkan. Vid
undersökningen av kalciumkloridens inverkan på hållfastheten
visade det sig åter, att även dessa aluminiumfattiga
cement ytterst gynnsamt påverkas av ett par procents
tillsats av kalciumklorid. Sålunda konstaterade vi
vid en tillsats av 2 % kalciumklorid en stegring av
nära 100 % av tryckhållfastheten efter 3 dygn hos
ett dylikt cement. (Från 216 till 418 kg/cm2).
Orsaken till denna intressanta gynnsamma inverkan
av kalciumklorid sammanhänger med bildningen av
en basisk kalciumklorid 3 C,aO . CaCl2 . 15 H20. Se
fig. 37-39. CaBr2 har samma verkan, den
motsvarande basiska bromiden 3 CaO . CaBr2 . 15 H20
existerar även. Egendomligt nog har existensen av dessa
sedan gammalt kända ytterst väl kristalliserande
basiska kalksarter ej beaktats av forskarna på
cementkemiens område. Sålunda tillskriver Kiihl orsaken
till hållfasthetsstegringen vid tillsats av CaBr2 en
katalytisk inverkan av brom på cement. Dessa bä-
rig. 38. 3CaO - CaBra . 15 F
Fig. y(J. CaO . Ca(N03)a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
