Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 7
TEKNISK TIDSKRIFT
REMI
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLQ6FQRENlNC5E.Ni.
JULI 1931
INNEHÅLL: Om Portlandcementets kemi, av dr-ing. Lennart Forsén. - Stenkols "drivning" vid sin
förkoksning. - Litteratur.
OM PORTLANDCEMENTETS KEMI.
DE KOMPLEXA KALKALUMINATHYDRATENS KONSTITUTION OCH DERAS
BETYDELSE FÖR CEMENTETS NORMALA ELLER LÅNGSAMMA
BINDNING.
Av dr-ing. LENNART FORSÉN, Gerknäs, Finland.
(Forts. fr. sid. 47.)
Enligt vår vanliga uppfattning löser sig gips i
vatten under bildning av Ca- och S04-joner. Denna
uppfattning lämnar ingen logisk förklaring till det kända
sakförhållandet, att gipshalvhydratet är cirka fem
gånger mera lösligt i vatten än gipsdihydratet. Antar
man däremot, som jag här visat, att gipsdihydratet
ger ortosulfatjoner S06H4 och gipshalvhydratet ger
halvhydratjoner S209H2, kan den olika lösligheten
förstås på basis av de olika^ anionerna, liksom den
olika lösligheten hos exempelvis CaCl2 och CaF2,
Den alltsedan LAVOISIERS tid diskuterade frågan om
orsaken till gipsens hårdnande förklaras då av
följande reaktion.
Byggnadsgipsens hårdnande:
2 CaS04 . V2 H20 = Ca2 [S209H2] -> 2 Ca- . +
löslig
+ [S209H2]’»’->
+JE?2^ 2 Ca- . + 2 [S06H4] -> 2 Ca [SO?H4] =
svårlöslig
= 2 (CaS04 . 2 H20).
Gipshalvhydratet bildar enligt detta schema ej en
övermättad lösning utan en mättad lösning av det
lättare lösliga saltet Ca2 (S209H2), vars anion
långsamt hydratiseras till ortosulfatjon (S06 H4), varpå
kalciumortosulfatet, som är mindre lösligt i vatten
utkristalliserar i form av gipsdihydrat, och nya mängder
halvhydrat gå i lösning.
Till slut vill jag ännu beröra frågan om de för
cementkemien intressanta vattenhaltiga och vattenfria
kalksilikatens konstitution.
För cementkemien har det varit av intresse att
utröna vilket det kalkrikaste silikatet är, som i
vatten-lösning kan framställas. Av de i naturen
förekommande kalksilikathydraten är ortosilikatet
Hille-br.andit 2 CaO . Si02 . H20 det kalkrikaste. Genom
omsättning av vattenglas med kalksalter har man
framställt gelartade fällningar med upp till 1,7
molekyler kalk på l Si02. Då dessa reaktioner således
voro utförda med natriummetasilikat, ville vi försöka
kontrollera omsättningsreaktionen utgående från
na-triumortosilikat. För ändamålet smälte vi kemiskt
rent natriummetasilikat med natronlut vid ca l 000°.
Den väntade reaktionen Na2 . Si03 -f- 2 NaOH =
- Na4Si04 + H20 hade emellertid ej inträtt.
Analysen visade, att en neutralisation under
vattenav-spjälkning ej ägt rum. För den händelse att ett
na-triumortosilikat härvid verkligen bildats skulle detta
hava samma vattenhalt som Hillebrandit:
Ca2Si04 . H20 = CaSi03 . Ca(OH)0
Na4Si04 . H20 = Na2Si08 . 2 Na(OH).
Vid omsättning av denna natriumortosilikatsmälta
med kalkvatten erhölls en gelatinös fällning med
95 % vatten och ca 1,7 delar CaO på en del Si02<, Att
ett k,alciumortosilikat med 2 CaO på l Si02 ej på
denna väg kan erhållas tillskriver jag hydrolysen,
förorsakad av den stora vattenmängd, som på grund
av kalciumhydroxidens ringa löslighet måste
användas.
Kiselsyran har en stor tendens till polymerisation.
Utgående från ortokiselsyran formuleras denna
polymerisation under vattenavspjälkning enligt följande
schema:
Si(OH)4
Si(OH)3
l
O
l
Si(OH)3
Si(OH)3
l
O
l
-> Si(OH)9
-l
O
l
Si(OH)3
Si(OH)3
l
O
Si(OH)9
l
O -> o. s. v.
l
Si(OH)2
l
O
Si(OH)3
Gränsvärdet för denna polymerisation kan återges
med formeln [(H0)2 SiOJx Antingen i form av ett
ändlöst gitter eller genom ringslutning:
OH OH OH OH
I l l l
-0- Si -O- Si - O - Si -O- Si -
II l l
OH OH OH OH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
