Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
TEKNISK TIDSKRIFT
11 JULI 1931
Skrivfrummd
»Tid i minuter
Fig. 5. Laboratorieapparat för bestämning av stenkols drivningstendens.
Volymvikten påverkas således av vattenhalt och
kornstorlek, och genom att ändra dessa kan man även
nedsätta volymvikten i koksugnen. Härigenom har man ett
medel att mildra eller upphäva drivningen hos kol med
denna farliga egenskap.
Ett annat sätt att motverka drivningen består i att
blanda ett drivningsbenäget kol med magra, icke bakande
kol, som svinna i ugnen. Vid moderna kokserier
användas numera alltid finmalda, intima blandningar av
olika kolsorter.
Ett väsentligt inflytande på drivningen har
förkoks-ningstemperaturen. Med stigande temperatur växer
för-koksningshastigheten och därmed den på tidsenheten
alstrade mängden gaser. Detta förklarar, att i smala
kammare, vari koksningen sker snabbare, blir drivningen
större, och därför böra drivningsbenägna kol förkoksas
i bredare kammare med längre förkoksningstid.
För att på laboratoriet undersöka ett kols
drivningstendens användes av Koppers A. G. en apparat, avbildad
i fig. .5. Den består av en chamotteugn, i vilken en
cylindrisk ståldegel är insatt. Degelns botten är försedd
med ett antal hål, och den uppvärmes med en i ugnen
insatt teclubrännare. I degeln befinner sig en lättrörlig
kolv, som hänger på en hävarm, vars ena ände är fästad
i stativet, under det den andra, som belastas med en
vikt av 10 kg, registrerar kolvens rörelse genom att
skriva på en trumma, vilken med urverk bringas att
rotera med en hastighet av ett varv på 4 timmar. Före
utförandet av ett försök inklädas degelns vägg och
botten med tunn asbestpapp. I degeln ifyllas 80 g
luft-torrt kol med en kornstorlek av O-l mm. Degeln
skakas och stötes mot ett bord, så att kolets skikthöjd blir
37 mm, vilket motsvarar en volymvikt av 0,74-0,76
kg/1. Den vid degelväggen över kolskiktet räckande
asbestpappen vikes över kolet, och en asbestskiva
pålägges. Däröver anbringas sedan en cirkelrund skiva av
silimanit, vars diameter är l-2 mm mindre än degelns.
’Skivan är på översidan försedd med refflor och inlägges
så, att refflorna komma att stå i förbindelse med hål i
kolvens botten, på det att i degeln under förkoksningen
alstrade gaser må kunna avgå. Degeln insattes i ugnen
och kolven belastas med hävstången, vars utväxling
förhåller sig som l : 3. Ståldegeln upphettas med en
teclubrännare med en gas, som skall hava så nära 4 200
kcal/m.3 som möjligt och stå under ett tryck av 35 mm
vattenpelare. Försöket fortgår i fyra timmar, och
kurvans form på diagrammet utvisar drivningsegenskaperna.
Fig. 6 visar ett diagram med kurvor för tre olika
stenkol. Det anger sambandet mellan degelvolym och tid.
I diagrammet äro inritade räta linjer, parallella med
abskissan genom punkterna 4 o.ch 8. Dessa linjer indela
ytan i zonerna a, ö och c, vilka kunna anses vara karak-
Kol, vars kurva stiger över O-linjen och falla inom a äro mycket farliga.
" " " " " " . " " " b " även "
11 11 11 11 11 11 11 11 11 ^ » möjligen "
" " " icke stiger över O-linjen och falla inom a äro mycket
farliga.
" " " " " " " ,, " ,, b " möjligen
farliga.
" " ., " " " ,, " " " c " icke
farliga.
Fig. 6. Schema över stenkols drivningsegenskaper.
teristiska för kolens drivningstendens. I allmänhet kan
man säga, att kol, vars kurva går över O-linjen, äro
drivningsbenägna, att kol, vars kurva faller inom zonen a,
äro mycket farliga. Faller kurvan inom zonen ö, äro
kolen mindre farliga, och först om kurvan faller inom
zonen c, som fallet är med kurvan III i diagrammet, kan
kolet anses som riskfritt.
Firman Koppers A. G. har även byggt en stor
prov-ningsanordning för att direkt på en ugnsvägg kunna
mäta drivtrycket och i full skala studera drivningsföre
teelsen.
E-t N-n.
LITTERATUR
Nyutkommen kemisk litteratur.
BAKER, J. W.: Natural Terpenes, 172 s., förlagMethuen.
Pris 6 s.
DEMING, H. G., and ABEN SEN, S. B.: Chemistry and
Qualitative Analyses, förlag Chapman & Hall. Pris 9 s.
FAJANS, K., and WUST, J.: A Text-book of Practical
Physical Chemistry, 2i33 s., förlag Methuen. Pris 15 s.
GLASSTONE, S:. The Electrochemistry of solutions, 476
s., förlag Methuen. Pris 21 s.
HAAS, A.: Quantum Chemistry, 78 s., förlag Constable.
Pris 6 s.
STYLE, W. G.: Photochemistry, 96 s., förlag Methuen.
Pris 2/6 s.
DHAR, N. R.: The Chemical action of light, 528 s.,
förlag Blackie. Pris 25 s.
PORTER, A. W.: Thermodynamics, 96 s., förlag Methuen.
Pris 2/6 s.
ASCHER, R.: Die Schmiermittel, 302 s., förlag Springer.
Pris 16 RM.
BABLIK, H.: Grundlagen des Verzinkens, 255 s., förlag
Springer. Pris 29:-50 RM.
BERTELSMANN, W., und SCHUSTER, F.: Einfuhrung in
die technische Behandlung gasförmiger Stoffe, 288 s.,
förlag Springer. Pris h. 38 RM, bd 40 RM.
BIANCHINI, C., och WEIHE, A.: Celluloseesterlacke, 329
s., förlag Springer. Pris 22: 50 RM.
KUBELKA, V., und NEMEC, VL.: Die quantitative
Leder-analyse, 121 s., förlag Springer. Pris 4: 50 RM.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
