Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 AUG. 1931
KEMI
61
skall, anger Ristenpart, M ligga nära O och i varje
fall icke stiga över ca 10. Har blekningen utförts
så att vävens avslitningskraft börjar sjunka, stiger
M och kan vid mycket överblekta vävnader nå upp
till 100 och däröver. Då Ristenparts metod är
grundad på jämförelse mellan den blekta och oblekta
varan, lämpar sig hans metod närmast för
fabrikskontroll.
Birtwell och medarbetare hava utfört omfattande
systematiska undersökningar över bomullens
absorption av metylenblått. Deras metylenblått-tal anger
huru många millimol metylenblått, som absorberas av
100 g torr bomull under standardiserade
förhållanden. Vid sina arbeten fann Birtwell att mängden
metylenblått, som absorberas av bomull, bland annat
är beroende på metylenblåttlösningens surhetsgrad
(pH), bomullens askhalt, askans alkalitet och
färgämnets renhetsgrad. Små mängder föroreningar i
bomullen kunna verka i hög grad störande. Så t. e.
ökas absorptionen väsentligt, om bomullen kokas eller
tvättas med tvål eller såpa och härvid svårlösliga
fettsyrade salter utfällas på fibrerna. Rå bomull
absorberar betydligt mera metylenblått än vanlig blekt
beroende på den höga askhalten och andra
föroreningar i den förstnämnda. Vaxet i densamma synes
icke inverka, då råbomull visar samma
absorptions-förmåga före som efter extraktion med kloroform
eller bensin.
Med ledning av erhållna undersökningsresultat har
Birtwell och medarbetare angivit följande
förfaringssätt för bestämning av metylenblåttalet hos bomull.
Ren handelsvara av metylenblått håller 91 % till
97 % av färgämnet och 3 % till 9 % föroreningar.
Före användningen renas färgämnet genom
omkristal-lisation tre gånger ur tolv gånger sin vikt vatten.
Den så erhållna produkten håller 99 %-100 %
färgämne i torrt tillstånd. Renhetsgraden kontrolleras
genom titrering med titanklorid. Fuktighetshalten
bestämmes genom torkning vid 110° C.
Av den renade kloriden beredes en 1/250 normal
buffrad lösning av följande sammansättning:
Metylenblått ....................... 1,279 g
Monokaliumfosfat .................. 6,81 g
Normal natriumhydratlösning........ 29,63 cm3
Vatten ............................ till en liter.
Denna lösning är buffrad till pH - 7.
Bestämning av absorptionsförmågan hos bomull
utföres på följande sätt. 2,5 g lufttorr bomull med
känd fuktighetshalt skakas l timme med n/10 H2S04
och tvättas därefter grundligt med vatten, varigenom
bomullen bringas i en standardkondition med hänsyn
till askbeståndsdelarnas alkalitet. Den så beredda
bomullen användes efter torkning för undersökningen.
T ett tjockväggigt glaskärl, se A i fig. 2, rymmande
20-25 cm3 i delen under insnör ningen och 15-20
cm3 i den övre delen, införes 15 cm3 av den
buffrade metylenblåttlösningen. Det förbehandlade
bomullsprovet införes därefter i reaktionskärlet, där
den väl fördelas i lösningen genom omröring med en
glasstav. Denna lämnas kvar i kärlet, varpå över
detsamma stjälpes en centrifugbehållare av glas, B i
fig. 2. Det hela får därefter stå i 18 timmar vid
vanlig rumstemperatur, varefter alltsammans
centrifuge-ras 15-30 sekunder vid l 500 varv per minut. 12-13
cm3 av lösningen rinner då ned i centrifugkärlet,
Fig. 2. Glaskärl för
bestämning avmety-
lenblåttabsorption
hos bomull.
under det att insnörningen på det
inre kärlet kvarhåller bomullen.
Av den avskilda lösningen
avpip-petteras 10 cm3, vari mängden
metylenblått bestämmes genom
titrering med naftolgult S (2-4
dinitro-naftol -7 sulfonsyrat natrium,
C10H408N2SNa2). Titreringen
grundar sig på att det sura färgämnet
naftolgult S med metylenblått
bildar en svårlöslig förening, N -
- Na2 + 2B - Cl = N -B2+2
NaCl. Fällningen, som uppkommer,
har rödbrun färg. Vid titreringen
försvinner lösningens blåa färg allt
mer och mer för att slutligen övergå i gult, då
naftolgult tillsatts i överskott. För bestämning av
slutpunkten rekommenderar PELET-JoLiVET1 att droppar
av lösningen släppas på ett filtrerpapper, varvid
fällningen stannar i fläckens mitt, så att lösningens färg
kan iakttagas utanför. Birtwell anger denna metod
såsom osäker och rekommenderar i stället följande
förfaringssätt. Titreringen utföres i ett centrifugkärl
till nära ändpunkten, varefter lösningen centrifugeras
15-30 sekunder i en centrifug med 19 cm radie
vid l 500 varv pr minut. Härvid avsätter sig
fällningen, och lösningens färg kan lättare iakttagas vid
sluttitreringen. Fällningen är emellertid icke
fullkomligt olöslig - enligt Pelet-Jolivet löses 42 mg
pr liter vid 15° C - men ändpunkten kan dock enligt
Birtwell bestämmas på 0,1 cm3 när, då en lösning,
hållande 1,5-2 millimol naftolgult S (mol. vikt 358) pr
liter användes. Naftolgultlösningen beredes av
handelns natriumsalt, omkristalliserat ur alkohol och
vatten samt torkat vid 70° C i vakuum. Av det renade
och torkade saltet löses ca 0,6 g pr liter. Denna
lösning kan användas som standard, men säkrast är att
kontrollera den med en med titanklorid ställd lösning
av metylenblått.
I vissa fall har Birtwell även använt en
metylen-blåttlösning buffrad till pH - 2,7 av följande
sammansättning
Metylenblått ................ 1,279 g
n/5 ättiksyra............. . till en liter
Råbomull har en hög metylenblåttabsorption 2–4
eller däröver millimol pr 100 g. Bykes bomullen
med l % natronlutlösning 6 timmar vid 20 Ibs
övertryck, sjunker absorptionen och utgör då hos
texas-bomull ca 0,85, egyptisk ca 1,0-1,04 och hos indisk ca
1,0 (amerikansk typ) till ca 1,75. Bomull med olika
ursprung visar således olika absorptionsförmåga.
Försiktigt blekt bomull har i allmänhet lägre
absorption än den enbart alikalikokade, men det är icke
möjligt att fixera säkra gränser, enär värdena även
här variera med bomullens ursprung. Från praktisk
synpunkt sett anger Birtwell och medarbetare, att
bestämning av metylenblåttabsorptionen kan vara av
betydelse, enär den ger en upplysning om bomullens
förmåga att vid färgning upptaga färgen jämnt. En
hög metylenblåttabsorption anger, att fara föreligger
att så icke är fallet, enär då olikhet härutinnan kan
föreligga i olika delar av partiet. I allmänhet
erhålles jämnare färgning, om blekningen utförts så att
i Pelet-Jolivet, Die Theorie des Färbeprozesses, Dresden
1910, sid. 49.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
