Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 NOV. 1931
KEMI
86
Bensinsort
Spec. vikt vid + 15° C
Dest. börjar
Överdestillerat till °C
Dest.
50
75
100 125
150 175
200
slut j
Vanlig bilbensin ....................................
0,724
37
2
14,5
41
70,5
89
96
190
B6nsol~blandad flv^bensin
0 722
55
15
65
88
96
158
Bensol-blandad bilbensin = "Esso"..
0,760
38
1,5
14,5
40,5
64,5
84
96
__
186
Terpentinsurrogat ....................................
0,772
125
-
-
1
33
85
93.2
200
hög halt av aromatiska kolväten och ett
kokintervall av 125° å 130-ca 180°.
Då emellertid nära 99 % av all den bensin, som
tillverkas, nyttjas som bränsle i förgasaremotorer,
är hela denna beskrivning avfattad med tanke på
nämnda användningssätt.
Den mångfald av vägar, på vilka man ur
petroleum kan erhålla bensin, samt den godtycklighet,
med vilken man kan transformera råoljans
ursprungliga kolväten till sådana av helt annan kemisk
karaktär, göra, att det är fullständigt uteslutet att
-. åtminstone för närvarande - med kemiska eller
fysikaliska data precisera begreppet
petroleumbensin.
Kemiskt sett utgöres den till över 99 % av en
blandning av kolväten. Dessutom tillkomma i små
mängder vissa föroreningar, såsom svavel,
syreföreningar o. d.
Råoljans sammansättning är av mycket stor
betydelse för bensinens kemiska natur. I allmänhet
utgöra paraffinkolvätena det huvudsakliga
byggnadsmaterialet i de flesta bergoljors lättare
fraktioner; så är särskilt fallet med oljor från
Pennsylvanien och Galizien. Baku-oljornas samt vissa
amerikanska och japanska oljors bensiner äro starkt
naftenhaltiga. Aromatiska och omättade kolväten
förekomma vanligen i blott ringa mängd i
petroleum. Vissa rumänska och galiziska naturliga
bensiner hålla dock över 20 % bensolkolväten. Ur
bergoljor från Borneo och Java har till och med
toluol fabriksmässigt framställts.
Med den kemiska sammansättningen hos kolvätena
i bensinen sammanhänga intimt dennas fysikaliska
och motortekniska egenskaper.
Som drivmedel för de första automobilerna
användes en bensin, som nästan uteslutande bestod av
paraffinkolväten. Dennas lämplighet som
motorbränsle kunde då ganska tillförlitligt karakteriseras
av specifika vikten.
Att numera bedöma en bensin endast med
tillhjälp av specifika vikten är synnerligen olämpligt,
för att inte säga, felaktigt. Den gamla regeln gäller
ej längre, att "en lätt bensin är bra och en tung
dålig".
Såsom redan framhållits, erhåller man nämligen
genom på lämpligt sätt driven destruktiv destillation
av tyngre petroleumfraktioner tyngre bensiner med
mycket hög halt av aromatiska-, naften- och
olefin-kolväten, som hava samma flyktighetsgrad som den
naturliga bensinens paraffiner, men betydligt högre
specifik vikt än dessa.
Flyktighetsegenskaperna hos bensiner med helt
olika specifika vikter kunna således vara nästan
desamma, t. e. hos vanlig bilbensin och "Esso"-bensin.
Likaså kunna bensiner med samma specifika vikt
förete avsevärda olikheter i flyktighetshänseende,
t. e. bensolhaltig flygbensin och vanlig bilbensin
eller "Esso"-bensin och "terpentinsurrogat".
Denna sak belyses av ovanstående tabell.
Tabellen visar även, att man med tillhjälp av
specifika vikten och destillationssiffrorna kan sluta sig
till närvaron av tunga kolväten i bensinen.
Lika litet som bensinens specifika vikt är
utslagsgivande för dess motortekniska lämplighet, är dess
färg och odör det. Emellertid fordra de som köpa
bensinen, att densamma skall vara vattenklar och
angenämt luktande. Det förr ganska starka
misstroendet mot krack-bensinen hade bl. a. sin grund i dess
fräna lukt och ofta gulaktiga färg, orsakad av vissa
omättade ämnen.
Omfattande förbränningstekniska undersökningar,
som utförts med bensin under senare år, ha givit
vid handen, att dess kokförhållanden, vilka avspegla
dess flyktighetsegenskaper, samt dess
"knackningsegenskaper" äro de faktorer, som avgöra dess
prestation i en förgasaremotor.
Bensinens kokintervall har, som nämnts, med åren
alltmer vidgats därigenom, att övre kokgränsen
flyttats uppåt. Länge betecknade man med bensin
de upp till 150°C kokande bergoljefraktionerna.
Numera ligger slutkokpunkten för flertalet bensinsorter
vid 220° å 230°. I vårt land förekomma dock
sällan sådana som koka högre än 200°. Undre
kokgränsen ligger sällan lägre än 30°.
Bensinens kokförlopp mellan de nämnda
gränserna återges av destillationskurvan, vilken
avslöjar många betydelsefulla egenskaper hos bensinen
på ett förträffligt sätt.
Då emellertid petroleumbensinerna, såsom ovan
framhållits, .till sin kemiska karaktär numera ofta
äro helt olikartade, måste destillationskurvan tolkas
på ett annat sätt än förr var fallet. Man ansåg, att
en förstklassig bensin skulle koka inom ett litet
temperaturintervall, dvs. dess destillationskurva skulle
vara flack. Detta innebär, att bensinen skulle vara
homogent sammansatt. Detta önskemål gäller ej
numera i lika hög grad som förr.
Av största intresse är däremot de egenskaper hos
bensinen, som åstadkomma god start, snabb
acceleration och god allmän prestation i förbränningsmotorn.
Enligt vad professor G. BROWN visat, avspeglar
destillationskurvan väl dessa egenskaper, ehuru
bensinens förflyktigande i en karburator och vid
Engler-destillationen sker under ganska olikartade
betingelser. I en förgasare befinna sig de förgasade
bensinbeståndsdelarna i intim kontakt med vätskefasen,
under det de vid destillationen hastigt bortföras.
Bensinångans sammansättning blir därför olika i de
båda fallen.
Brown har kommit till det resultatet, att 10
%-punkten på destillationskurvan svarar mot den lägsta
maskintemperatur, vid vilken motorn kan startas
tillfredsställande lätt. Denna punkt får emellertid ej
ligga så lågt, att ånglås uppkommer.
Bensinens "s tärt förmåga" är utan tvivel den
egenskap, som man lägger största vikten vid. Isyn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
