- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Mekanik /
12

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12

TEKNISK T T D S K. R T F T

17 JAN. 1931

kort maltid, belastas till omkring 4 ton per styck,
och malfinheten hålles på exakt 85 % genomgång på
4900 maskors-sikten.

Kolkvarnarna hava visat sig fungera förträffligt,
och varken å dessa eller tillhörande
kolpulvertrans-portledningar hava efter 2 000 timmars drift i
förmal-ningshuset, motsvarande ca 7 000 timmars drift med
ångpanneanläggningen, någon större förslitning
förmärkts.

Beträffande bimkring av kolpulver har denna
visat sig ofarlig, då lagringstiden understiger en
vecka. Likväl måste då befintliga explosionsluckor
samt tilloppsledningar till pannorna från bunkers
hermetiskt tillslutas. För att onödiggöra längre
bimkring har ordnats så, att kolpulver, som
eventuellt blivit över vid en pannas avställande,
omedelbart kan förbrännas i den andra i drift varande
pannan. Detta system är så genomfört, att om
pulver-matare eller primärluftfläkt för den ena pannan av
någon anledning skulle behöva avställas, kan
motsvarande hjälpmaskiner för den andra pannan
omedelbart betjäna den första.

Leveransen av ånga till de olika
fabriksavdelning-arna, av vilka en ligger på 400 m avstånd från
centralen, har gått utan svårighet. Vintertid måste de
längre ledningarna likväl fyllas långsamt, omkring
20 min. Kondensatet pumpas tillbaka med
centrifugalpumpar. Samtliga utomhusledningar tappas
nattetid under vintern. Ångledningarnas
värmeförluster äro mycket små, uppgående till c:a 4 % för
den 400 m långa ledningen, som dock endast
befordrar c:a 3 % av totala ångmängden. I de övriga
ledningarna förloras endast upp till l % av värmet.

En Topsy-vattenförvärmare har inkopplats efter
ångackumulatorn på sådant sätt, att förvärmareri
jämväl vid behov kunde matas med direktånga.
Förvärmaren är med tvenne grövre rörledningar
förbunden med en större varmvattenbehållare,
varigenom en god självcirkulation erhålles. Ångan till
förvärmaren regleras av en Area-regulator, så att
varmvattnet håller praktiskt taget en konstant
temperatur av 90°C. Vid behov av lägre
vattentemperatur spädes varmvattnet med kallvatten vid
förbrukningsmaskinen. Högre vattentemperatur än
90°C är vid ifrågavarande fabrikation ej erforderlig.

V.

Undersökning av pannornas normala
veckoverkningsgrad.

Förutom de vanligen förekommande
leveransproven hava vid upprepade tillfällen ingående
provningar ägt rum. Som det ansågs önskvärt att
utsträcka proven över en hel vecka, så att även
förlusterna vid stillestånden på nätterna och söndagen
inkluderades i verkningsgraden, träffades
överenskommelse med professor Tore Lindmark att
planlägga och leda dylika prov.

Eri godtycklig drifts vecka valdes för
undersökningarnas utförande. Inga extra åtgärder vidtogos för
att trimma anläggningen till dessa prov. Eldarna
fingo sköta sina åligganden som vanligt, utan
ingripande av provningspersonalen. Pannorna
startades med nypåfyllt kallt vatten.

Om provningsresultaten må följande nämnas. Verk-

ningsgraden för hela driftsveckan blev 79,6 % och för
de olika veckodagarna

Måndag-dygnet .............. 76,4 %

Tisdag- " .............. 77,1 %

Onsdag- " .............. 78,7 %

Torsdag- " .............. 83,6 %

Fredag- " .............. 82,8 %

Lördag- och Söndag-dygnet ... 78,4 %

Förlusterna sammansättas i medeltal för hela
provveckan av följande poster:

Avgasförluster............... 12,3 %

Bottenblåsning .............. 0,3, %

Kvarnförluster .............. 0,4 %

Restförluster ................ 7,4 %

Ovannämnda medelverkningsgrad för veckan
gäller för den vid provet förekommande
utnyttjnings-graden.

Antalet driftstimmar
100 X –––y^j–––-50,o%.

Om pannan hade arbetat med samma
medelbelastning som vid provet, men istället med 100 %
utnyttj-ningsgrad, skulle verkningsgraden hava utfallit
högre. I detta fall skulle bottenblåsningen och
kvarnförluster blivit ungefär desamma, rest- och
avgasförluster däremot mindre. Förlusten på grund
av luftläckage genom pannan under
avställnings-perioden skulle helt hava bortfallit och
utstrålningsförlusten minskats, varigenom restförlusten
reducerats från 7,4 % till sannolikt 5 %. Avgasförlusten
skulle hava minskats till högst c:a 10 %, därigenom
att en jämnare och högre kolsyrehalt skulle kunnat
hållas, och verkningsgraden skulle då, som jag redan
tidigare omnämnt, ha stigit upp till 84 å 85 %.

Efter proven har en ny typ av i längdriktningen
veckade plåtar inlagts i luftförvärmaren, varigenom
pannverkningsgraden stigit med hela 2 %.

Kvarnförlusterna avse de förluster man gör däri,
att ej allt kol är malbart. Den kolrest, som
kvarnarna ej förmå förmala, kan många gånger hava ett
värmevärde av upp till 3 500 Gal. Vid ifrågavarande
provningstillfälle användes Oberschlesiska Erbskohle
med ett effektivt värmevärde av 6 760 Gal. Av dessa
kol erhölls dagligen en oförmalbar rest varierande
från 110 till 160 kg. Dessa värden äro likväl
exceptionellt höga, och den vanliga kvarnförlusten torde
vara mindre än hälften av detta värde. Härvid torde
även bemärkas, att om än denna kolkvantitet är
oduglig för den pulvereldade centralen, den likväl
finner användning som bränsle för andra ändamål.

Restförlusterna sammansättas i sin tur av
utstrålningsförluster, luftläckage genom pannan under den
tid eldning icke pågår samt diverse mindre förluster
genom oförbränt, genom pulverläckage i koltorken»
luftfilter samt genom ångläckage, framför allt i
säkerhetsventilerna.

Av denna senare grupp förluster hava en del redan
hunnit minskas väsentligt. Sålunda slutas numera
brännkammaren och pannan nära nog hermetiskt
under stillestånd samt frånkopplas skorstensdraget
fullständigt genom särskild anordning. Även
säkerhetsventilerna hava ombyggts, så att de kunna hålla
fullt tätt ända till blåsningstrycket uppnåtts. Att
säkerhetsventilerna ej förut höllo tätt berodde på,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:12:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931m/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free