Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 JAN. 1931
MEKANIK
13
att leverantören ej använt material med riktigt
avvägda utvidgningskoefficienter.
Tages vid beräkning av pannverkningsgraden
hänsyn till ovannämnda förbättringar, torde den stiga
till minst 88 % vid kontinuerlig drift, med de
förekommande variationerna i driften.
Pannorna visade en ovanligt stor smidighet att
följa belastningskraven. Vid ett tillfälle under
prov-ningsveckan ökades ångproduktionen från 7 400 -
15 000 kg/tim, med något stigande tryck under ett
tidsintervall mindre än 5 min. Vid ett annat
tillfälle minskades ångproduktionen, efter 3 timmars
drift med konstant c:a 20 ton/tim., på mindre än 10
min. till c:a 10 ton/tim, och med konstant tryck i
pannan i fortsättningen.
Undersökning av hjälpmaskineriets
energiförbrukning skedde samtidigt med verkningsgradsproven,
och den har uppdelats i följande grupper:
1) Förmalningen, omfattande travers med
grip-skopa för lossning av kol ur järnvägsvagnar, förkross
för kolen, 2 st. koltransportband om vardera c:a 20 m,
l st. elevator om 26 m höjd, 2 st. kvarnar, 2 st.
kvarnfläktar, koltork, filterventilator samt l st.
transportsnäcka för kolpulver.
2) Pannanläggningens hjälpmaskiner, som i
huvudsak utgöras av kondensat- och råvattenpump,
rökgasfläktar samt primär- och sekundärluftfläktar.
3) Omformaraggregat lämnande 200 volt likström
till en framför kolkvarnarna monterad
magnetavskil-jare samt kolpulvermatarna.
För samtliga motorer användes 380 volt 3-fas
växelström.
Energiförbrukningen för hela veckan utgör i ge-
nomsnitt:
Förmalningshus inkl. kross och
transportanordningar 27,0 kWh per ton råkol
pannhus 20,9 " " " "
omformare 1,9 " " " "
Antages l 000 kg kol motsvara l 500 kW
konden-seringsenergi, skulle ovannämnda energiförbrukning
för samtliga hjälpmaskiner motsvara 3,3, % av den
totala energileveransen och av dessa torde c:a 55 %
böra skrivas på kolpulvereldningens konto. Härvid
är emellertid att märka, dels att kvarnarna under
provningen ej kördes med mer än 2,4 - 2,8 tons
belastning mot normalt 3,5 - 4,0 ton/tim., dels att det
å mättekniska skäl grundade kravet på obetydlig
pulvermängd i silon vid dagens slut nödvändiggjorde
målning i kortare perioder, och dessa båda faktorer
höja energiförbrukningen.
Det förtjänar att påpekas, att den ovannämnda
till synes höga energiförbrukningen ävenledes
inkluderar kolens transport från järnvägsvagn till
kolgården och vidare därifrån upp i silos. I den mån
som pannbelastningen stiger, sjunker givetvis
energiförbrukningen för hjälpmaskineriet.
VI.
Samköming med vattenkraftverk.
Som fabriksavdelningarnas ångbehov ej är nog
stort för att med mottrycksturbin helt täcka deras
kraftbehov, måste en del elektrisk energi antingen
framställas i kondenseringsmaskin eller köpas från
annat kraftverk, och man har valt det senare. Den
förut omnämnda Ruthsackumulatorn om 70 m3
tjänar till att utjämna belastningsspetsarna på
kraftsidan.
Vid de tillfällen då ångbehovet är större än
kraftbehovet, ledes ångan, för att ej kraft skall köras in
på stadens nät, genom en AV A-ventil förbi turbinen.
Denna AV A-ventil börjar öppna sig vid ett tryck av
2,8 åto, medan en å turbinen monterad
mottrycks-regulator är inställd på 3 åto. Genom dessa
inställningar för trycken ernås ett utomordentligt gott
samarbete mellan AVA-ventilen och
turbinregula-torn.
Sedan mottrycksregulatorn inmonterats hava alla
svängningsfenomen och därmed följande
belastningsvariationer å turbinen upphört. Vid vissa tillfällen
under dagens lopp, då stadens elektricitetsverk är
mycket litet belastat och därför relativt mycket mera
känsligt för belastningsändringar än under normala
förhållanden, regleras ångturbinens belastning
antingen medelst en A V A-ventil nr 2 eller, då
särskilt stora belastningsändringar väntas, för hand.
Den härvid använda regleringsångan på kraftsidan
ledes till Ruthsackumulatorn.
Kombination av ackumulator med
varmvattenberedare har utfallit synnerligen väl. Man har icke
endast nått det åsyftade målet; praktiskt taget
fullständig utjämning av ångbehovet, utan stor
tidsbesparing har även därigenom uppnåtts, i det att
upp-kokningstiden för vattnet bortfallit.
De främsta leverantörerna hava varit följande:
Aktiebolaget Lindholme n-M o t a l a,
Motala-Verkstad, har stått som huvudleverantör för såväl
ångpanneanläggningen som de i byggnaderna
ingående bärande järnkonstruktionerna. Aktiebolaget
Calvert & Co., Göteborg, har utfört samtliga
rörledningar såväl inom centralen som
servisledningarna till de olika fabriksavdelningarna jämte
omläggningen av rörnäten inom dessa. Svenska
turbinfabriks aktiebolaget
Ljungström, Finspong, har levererat ångturbinen och
Allmänna svenska elektriska
aktiebolaget den elektriska utrustningen.
Vid projekteringen och utformningen av den
ifrågavarande ångcentralen har ju en hel del för
svenska förhållanden nya vägar beträtts. Förebilden
för densamma har närmast hämtats från de stora
industriländerna. Under utredningsarbetet och i
samband därmed företagna studieresor har jag icke
kunnat undertrycka den reflexionen, att vi vid
lösandet av våra ångtekniska problem hittills varit alltför
traditionsbundna och konservativa. Det torde därför
icke vara orätt att påstå, att vi kommit något efter
i utvecklingen.
Det är visserligen sant att inom Sverige ej
förefinnes behov av stora anläggningar i samma
utsträckning som i de stora industriländerna. Och det är
ju närmast för dessa som de moderna
pannkonstruk-tionerna och förbränningsförfarandena äga sin
till-lämpning. Samtidigt förtjänar dock att bemärkas,
att i vårt naboland Finland, som i mycket har
likartade förhållanden som vi, man på det ångtekniska
området har kommit ett bra stycke före oss.
Det har påståtts, att detta i mycket hög grad kan
tillskrivas det intima samarbete som förefinnes
mellan de finländska ångteknikerna och icke minst den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
