Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
TEKNISK TIDSKRIFT
21 FEBR. 1931
Fig. 1. Ånggenerator, konstruktion Rosencrants, International Combustion.
ger en antydan om vilket antal ånganläggningar för
högre tryck som mellan åren 1924 och 1929 tillkommit
i U. S. A. inom industrien.
Ångtryck Antal anläggningar
20-30 atm................. 63
30-40 " ................ 67
40-85 " ................. 6
Även i Europa kan man i viss grad iakttaga
samma utveckling, dvs. den är ej särskilt markerad i
Tyskland, beroende på, att fördelarna med denna
lösning av kraftfrågan redan långt tidigare
uppmärksammats därstädes och utvecklingen har sålunda där
i huvudsak inneburit ombyggnads- och
utvidgnings-arbeten för att draga fördel av den tekniska
utvecklingen. I England går utvecklingen, ehuru
långsammare, även i samma riktning som i U. S. A. Det är
icke möjligt att under den begränsade tid, som står
mig till buds, närmare i detalj redogöra för det otal
anläggningar av detta slag som uppstått.
Inledningsvis tar jag endast ett exempel från en engelsk
industrianläggning, i stort sett av samma typ som den vi
i dag ha sett hos Borås Wäfveri a.-b. Jag har valt
kraftverket Billingham, Stockton-on-Tees, Synthetic
Amonia & Mtrates, Ltd, en avdelning av Imperial
Chemical Industries (Mondgruppen), beskriven i
En-gineering.
Denna anläggning har nyligen utvidgats med ett
batteri om 8 pannor för vardera 130 t/h, ångtryck 56
atm och överhettning 460 °C. Pannornas
konstruktion framgår av fig. l, de äro kolpulvereldade med
helt kylda förbränningsrum («), economisers med
ångbildning (c) samt luftförvärmare av regenerativ
typ (d).
Av större intresse än att i fortsättningen beskriva
valda exempel av dylika kraftanläggningar inom
industrien, som på senare åren uppstått, är säkerligen
att hastigt med exempel från utförda anläggningar
söka belysa den utveckling mot högre tryck och
större allmän ekonomi inom ånganläggningar, som
skett under senare åren.
Då de mest typiska exemplen såväl beträffande
tillämpningen av höga ångtryck som intensiv
ång-produktion finnas inom ångkraftverken, som
framställa kraft i kondenserande turbiner, kommer större
delen av i det följande nämnda exempel att gälla
dylika anläggningar. Erfarenheterna från
industrianläggningar äro så långt jag kunnat följa desamma
enahanda. Som bekant förefinns emellertid alltid
svårighet att få material till publicering från
industrianläggningar. Detta är sålunda huvudorsaken till
att de följande exemplen måst väljas från
kraftverken.
Ångpanneanläggningar för mycket höga tryck.
Det var icke längesedan ett ångpannetryck på 20
atm. räknades som högtryck, då som motsats till de
ångpannor med stora vattenrum för tryck i
storleksordningen 10 atm, med vilka i allmänhet industriens
värmebehov tillfredsställdes. Det kan utan vidare
fastslås, att tryck mellan 30-40 atm nu över hela
världen måste räknas till standardtrycken och att man
till verkliga högtrycksanläggningar
("Höchstdruck-anlagen") måste räkna först dem, vid vilka
ångpannor kommit till användning för minst 60-70 atm
tryck. Liksom i allmänhet på
ångproduktionsområ-det har i denna utveckling U. S. A. varit ledande.
Jag repeterar de siffror jag tidigare anfört. Vid
industrianläggningar fr. o. m. år 1924 och t. o. m. slutet
av 1929 utfördes i U. S. A. 63 st.
industrianläggningar för 20-30 atm, 67 st. mellan 30-40 atm
och ett tiotal över 40 atm, varav 5 st. över 85 atm.
Liknande men ännu mera markerad är utvecklingen
inom kraftverken, där, som framgår av tabell l, redan
ett 10-tal anläggningar med ett mångfaldigt större
antal pannor är i drift eller under igångsättning för
tryck över 85 atm.
Utvecklingen har icke gått fullt så snabbt framåt i
Europa. Tabell l visar dock ungefär samma antal
högtrycksanläggningar utförda eller i det närmaste
startfärdiga i Europa, ehuru anläggningarna äro
mindre och i vissa fall måste anses som
försöksanläggningar. De tidigaste hava tillkommit åren 1924
-25 men redan under åren 1927-29 har ett högst
avsevärt antal ångpannor med dessa höga tryck
kommit i drift. Genom världspressen har speciellt gått
meddelanden angående de ytterligt gynnsamma
erfarenheterna vid anläggningarna Lakeside Station,
tillhörande Milwaukee Electric Railway & Light Co.
samt Edgar Station, Edison Electric Illummating Co.,
Boston.
Jag skall i det följande göra några korta
antydningar om, hur ifrågavarande högtryckspannor äro
konstruerade.
Man kan säga, att man har två olika klasser av
högtryckspannor, vilket för övrigt redan visats av de
föregående talarna, dels högtrycksångpannor, som
organiskt utvecklats ur de gängse konstruktionerna för
lägre tryck, sålunda, dels ur den horisontala
vatten-rörspannan, den s. k. sektionspannan, där Babcock &
Wilcox’s typ är den mest karakteristiska exponenten,
dels ur normala panntyper med vertikala vattenrör
ordnade på olika sätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
