Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 FEBR. 1931
MEKANIK
19
Man har alltså
tvångscirkulation genom
värmegenererings-aggregatet av ren ånga,
givetvis en avsevärd fördel.
Nackdelar äro, att man för ett
relativt stort pumparbete; vid
100 atm pumpar 3V2 ggr så
mycket ånga genom pannan,
som motsvarar den uttagna
ångvolymen.
En anläggning vid
Wittko-witz visas å fig. 5.
Den svenska Atmospannan
torde här vara så väl känd,
att jag ej närmare behöver
gå in på konstruktionen. En
anläggning vid Fors
sulfitfabrik i Sverige synes ha
fungerat fullt tillfredsställande.
Vissa omkonstruktioner hava
gjorts på senaste tiden i syfte
att åstadkomma en högre ang-
produktion per rotorenhet, bl. a. genom att förse
motorerna med omgivande vattenrör, den s. k.
Käfig-rotorn.
Ingenjör MALM har närmare belyst i sitt föredrag,
huru kostnaderna för högtrycksanläggningar ställa
sig i förhållande till anläggningar med lägre tryck.
Man skulle ju kunna tänka sig, att komplikationerna
förbundna med högt tryck skulle medföra högst
väsentliga anläggningskostnader. Går man
emellertid till de stora anläggningarna speciellt i U. S. A.
Fig. 4. Benson-ångpannor vid Siemens kabelverks värme- och kralt- _.<
anläggning, Berlin.
Fig. 5. Löffler-ångpanna vid gruvan "Karolinenschacht", Wittkowitzer Bergbau- und
Eisenhiitten-Gewerkschaft, 130 atm., 500 °C.
finner man, förvånande nog att så alls icke är fallet.
De utredningar, som utförts som underlag för valet
av driftstryck vid installationerna i Boston, vid
Lakeside, m. fi. stora anläggningar i U. S. A. hava med
få undantag visat på en ökning av
anläggningskostnaderna för en tryckhöjning från 40-45 till 85-100
atm på ca 5-15 %. Annorlunda bliva givetvis
åtminstone f. n., som ingenjör Malm påvisat,
förhållandena vid de relativt små enheter, som i
allmänhet komma till användning i vårt land. Man torde
dock hava full anledning att tänka sig att, sedan ett
större antal anläggningar för mycket höga tryck
konstruerats i enheter om några 100 m2 pannyta,
inan kommer att finna speciellt för dessa storlekar
lämpliga, billigare konstruktioner. Antydningar
härom finnas redan.
Vi hava i vårt land konstruktörer, som f. n.
arbeta på detta område och vi få väl hoppas, att det
skall bliva möjligt att så småningom även i detta
hänseende komma därhän, att vi i Sverige här
intaga en ledande ställning. Utom den kände
konstruktören av Atmospannan, ingenjör BLOMQUIST må
nämnas ingenjör WESSBLAD i Motala, som ju som
förut nämnts redan utfört en dylik pannanläggning
för en masonitfabrik, direktör SANDVALL, som i
Jigespannan funnit en konstruktion, som synes vara
synnerligen lämplig speciellt för mindre enheter vid
höga tryck och även överingenjör WIBERG i
Finspong. Pannor av Wibergs konstruktion äro utförda
bl. a. för kraftverket vid Slite på Gotland.
I samband med kostnadsfrågan för de höga trycken
bör givetvis beröras utvecklingen mot högre
ång-panneavdunstningar och därmed reducerade
anläggningskostnader för ånggeneratoranläggningar.
Strålnings värmets tillvaratagande, de stora
förbränningsrummens ekonomi.
Av såväl professor Lindmark som ingenjör Malm
har framhållits, att man når högst väsentligt ökade
avdunstningar, om man i möjligaste mån
tillvaratager det värme, som avstrålar ifrån fyren på rosten
resp. från lågan vid eldningen med kolpulver eller
flytande resp. gasformigt bränsle. Ångproduktionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
