Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 FEBR. 1931
MEKANIK
21
Fig. 6. Nya ånggenerator!! vid Vattenfallsstyrelsens ångkraftstation, Västerås, under
utförande.
ning i eldstaden utan mellanvarande lagring vinner
terräng. Sålunda var fördelningen mellan
anläggningar med lagring resp. direkteldning under år
1928: direkteldade 56,5 %, indirekt 43,5 %, däremot
under år 1929 visade de direkteldade en stegring till
77 %och de indirekteldade en tillbakagång till 23 %.
Tydligt är sålunda, att de flesta nyanläggningar
utföras med direkteldningssystemet.
Den stora framgång, som även de högsta trycken
haft, i det att med dem kunnat erhållas full
driftsäkerhet och måttligt ökade anläggningskostnader,
gör att man nu kan våga det påståendet, att det
icke längre förefinnas tillnärmelsevis samma
svårigheter som för några år sedan att utföra fullt
tillfredsställande kraftanläggningar i samband med
framställning av ånga för fabrikationsändamål.
Mycket låga tryck hos förbränningsapparaterna
äro icke längre i samma grad utslagsgivande för
anläggningens ekonomi. Genom mycket höga tryck
har man erhållit så högst väsentligt ökad
energimängd per kg ånga, att man numera i många fall
kan tillfredsställa hela kraftbehovet hos en
ångför-brukande industri genom mottrycksånga utan att
behöva tillgripa komplicerade
ackumulationsanlägg-ningar eller avsevärda ändringar i tidigare
befintligt rörnät.
I det föregående har jag sökt undvika att referera
annat än till vad som visat sig i praktiken fullt
pålitligt, personligen har jag genom de studier jag haft
tillfälle till inom detta område blivit övertygad om,
att tillämpningen av de mycket höga trycken etc.
även i vårt land är berättigad.
Man hör dock så ofta tvivel uttryckas angående
det berättigade i de moderna ångtekniska
strävandena, att jag ytterligare skulle vilja understryka
följande.
Det är påtagligt, att de höga trycken,
kolpulver-eldning etc. göra anläggningen i någon mån mera
komplicerad. Ångpannan har i högre grad blivit en
maskin än tidigare. Man kan sålunda önska
driftssiffror, vilka direkt visa att komplikationerna vid
en modern anläggning äro fullt motiverade. Då
någon statistik icke finnes och
knappast kan göras beträffande de
industriella anläggningarna där
förhållandena äro alltför varierande, måste man
för att få driftssiffror vända sig
till koridenseringsanläggningarna. Att
bränsleekonomien nu är ofantligt
mycket gynnsammare än för några år
sedan visas bl. a. av att antalet kWh
genererade med ångkraft i U. S. A.
under år 1929 ökade med 18,2 % men
bränsleåtgången härför endast med
13,2 % (EL World 1930, nr 15, s. 719).
Utvecklingen hos de kondenserande
kraftverken kan sägas sträva mot
3 000 Gal/kWh värmeförbrukning,
motsvarande 28,5 % tillgodogjorda av
bränslets värme. Med
kvicksilver-vattenånga är en motsvarande siffra -
2500 Gal/kWh, eller 34 %
tillgodogjort, uppnådd vid kraftstationen
South Meadow i Hartford, Conn.
Det höga tryckets inflytande visas
mera markerat av en sammanställning utförd av
en känd ångteknisk expert i U. S. A., mr Orrock,
fig. 8, och gällande bränsleförbrukningen vid ett
stort antal amerikanska ångcentraler. Siffrorna
äro jämförda med idealförbrukningar vid olika
tryck. Jag kan dessutom aldrig vid en
diskussion som denna underlåta att visa fig. 9, som
karakteriserar de senaste två decenniernas
utveckling i U. j S. A. Man ser av denna grafiska
representation att under åren 1913-20 inträffade
ön icke obetydlig sänkning i kolkonsumtionen per
kWh; detta mest beroende på förändring i
ång-centralernas storlek. Man kan alltså säga, att detta
,Two 6’Pipes
From SeconcLary
Fig. 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
