Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
TEKNISK TIDSKRIFT
21 FEBR. 1931
£0 6O 7O
Belastningsfaktor.
Fig. 8. Värmeförbrukning vid varierande tryck enligt Orrok.
>fcy
’«H7, 0,71
0,65. 0,6 Qss
Q5 O.K Q* 0.25
\
––-
––
KOLETS &KUTTO VÄRMEVflRDE 7900 CfiL PK. XO.
-
\
\
X
_
-*.».
->>,
x
\
~
S
N
"~~
\
\
\
\
-
Fig. 9. Resultat hos typiska kraftstationer i förhållande till tidpunkten
för deras startande visa en stor förbättring på senare åren.
är vinsten av den koncentrerade
energiproduktionen. Det fordras emellertid en avsevärd, termisk,
termodynamisk och konstruktiv omgestaltning av
kraftverken för att man skulle komma till de
verkliga vinsterna, som åskådliggöras av utvecklingen
under åren 1923 till och med 1928.
För oss som arbeta i ett land, där man ej kan
tillnärmelsevis räkna med lika stora dimensioner som i
U. S. A. åtminstone icke i normala fall, är det ju ett
synnerligen intressant förhållande att dimensionerna
i och för sig icke ha visat sig ha ett så
överväldigande inflytande på resultatet. Vi hava all
anledning alltså att gå vidare på den väg, som bl. a. nu
Borås Wäfveri aktiebolag genom sin
pioniäranlägg-ning slagit in på, i syfte att även vid mindre
anläggningar tillgodogöra oss de högst avsevärda
besparingar, som äro möjliga genom den moderna
utvecklingen icke minst inom ånggenereringsområdet.
Beträffande totalekonomiens förbättring torde man
icke kunna få tydligare bevis på framstegen än
genom de utredningar, som på senare tiden sett
dagen i U. S. A. beträffande konkurrensen mellan
ang- och vattenkraft och vilka medfört, att i vissa
distrikt i U. S. A., som äro relativt rika på
vattenkraft dock under senare år icke någon utbyggnad
skett av dessa. (El. World 1930, nr 3, s. 134.)
Under år 1929 t. e. har för Buffalo, Niagara och
Eastern Power Corpn’s distrikt endast utbyggnad
med ångkraft kommit till användning. Jag vill nu
ej därmed ha sagt, att detta är tillämpligt för vårt
land, där vattenkraft i allmänhet torde kunna
utbyggas till lägre kostnader och samtidigt sådana
dimensioner på ångkraftverken icke kunna uppnås,
att man kommer ned till bottenkostnaderna i U. S. A.
Tillika äro bränslekostnaderna här högre.
Förhållandet pekar dock hän på att den senaste
utvecklingen inom ångkraftområdet är berättigad till en
ökad uppmärksamhet från speciellt industriens sida.
SVENSKA MASKINVERKENS DIREKT OMKASTBARA
ELLWE MARINMOTORER.
Av professor E. HUBENDICK.
Den tillverkning av oljedrivna förbränningsmotorer,
som började i vårt land sista åren av 1890-talet
och som gick en lysande framtid till mötes, vilken
dock kulminerade vid världskrigets slut, har helt
naturligt ej kunnat gå fri för det naturnödvändiga
fenomen, vi kalla utveckling. Dieselmotorn har
utvecklats till direkt insprutning och övergår alltmer
till tvåtaktsmaskin, följande den allmänna tendens,
som man finner på detta område överallt i världen.
Tändkulemotorn åter har med en hårdnackenhet, som
ej varit lycklig, sökt hålla deri påträngande
utvecklingen inom möjligast snäva gränser,, Detta, har haft
till följd ett bekymmersamt läge för denna industri.
För närvarande spåras emellertid hos vissa företag,
t. e. Bolinders, Skandia, en tendens att följa mera
fruktbärande utvecklingslinjer.
Sedan länge har emellertid en dylik linje följts av
HARRY LEISSNER med Ellwemotorn, en maskin,
vilken med bibehållande av tändkulemotorns enkelhet
genom tillämpande av det s. k. förkammarsystemet
visat nya vägar för utvecklingen.
Bränsleförbrukningen har nedbringats och medeltrycket höjts, så
att med ökad kvalitet hos maskinen möjligheten
föreligger att producera billiga, driftsäkra och enkla
maskiner, vilka kräva mindre passning än de äldre
tändkulemotorerna. Ellwemotorn har förut beskri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
