Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
TEKNISK TIDSKRIFT
MARS 1931
. \ L .
Fig. 1. Sammanställning av Borås Wäveri a.-b:s nya ångcentral.
pel, hämtade från några typiska svenska
industrianläggningar, söka visa, huru prisläget för
fabrikationsånga ställer sig f. n., dels vid tillämpande av modern
praxis, dels vid val av äldre praxis. Med modern
praxis menar jag då ångpanneanläggningar, utförda
med utpräglade strålningspannor och med äldre praxis
ångpanneanläggningar utformade med normala
vat-tenrörspannor med murade, praktiskt taget okylda
förbränningsrum.
Utveckling av modern praxis.
Innan jag närmare går in på att behandla
kostnadsfrågorna, torde det vara lämpligt att i mycket korta
drag angiva, huru förutnämnda moderna praxis
utvecklats och på vilken ståndpunkt utvecklingen f. n.
står.
Det är för alla, som i sin verksamhet kommit i
kontakt med ånggenereringsproblemen, sannolikt bekant,
att i industriens barndom i regel s. k. eldrörspannor
kommo till användning, dvs. pannor med helt
vatten-kylda förbränningsrum utförda av ett enda
stålelement. De fördelar och nackdelar, som dessa pannor
erbjödo, äro ju för envar kända, varför jag ej
närmare behöver gå in härpå. Allt efter som den
värme-konsumerande industrien växte koin behovet efter
större, personal- och utrymmesbesparande enheter
varjämte fordran på högre ångtryck för kraftalstring
gjorde sig gällande. De normala vattenrörspannorna
framkommo vid denna tidpunkt. De utrustades till en
början med planroster för handeldning, varefter så
småningom mekaniska eldningsapparater av olika slag
infördes, såsom kastapparater, kedjeroster,
under-feedstokers och slutligen under senaste femårsperiod
kedjeroster med zonindelning. Det karakteristiska
för dessa ångpannor var, att förbränningsrummet var
praktiskt taget okylt och att förbränningsrummets
väggar utgjordes av murverk.
År 1920 började man i Amerika inse, att någon
annan väg för ånggenerering måste tillgripas, för att
möta de stora kostnader, som speciellt i storstäderna
uppkommo till följd av nyssnämnda stegring i
tomtpriserna. Man började kasta sina blickar på den inom
olika industrier sedan lång tid tillbaka använda
kol-pulvereldningeii.
En helt naturlig sak var, att man därvid skulle utgå
från de erfarenheter, man hade från rosteldningen i de
okylda murade förbränningsrummen. Man byggde
stora murade förbränningsrum, i avsikt att uppnå hög
Fig. 2. Sammanställning av ånganläggning för A/G Ruhrchemie, Holten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
