- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Mekanik /
33

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21 MARS 1931

MEKANIK

33

Total kostnadsökn. 50-1

Hr.

40-50

J5-40

Total kostn. ökning to-30 åto
(Obs1, övergång till dest-)

-4

Räntor kontroll proj. div.

Ror/edningar

_7rv^ber. och pumpar
’ELmötörer
Ho l och asktransport

.._..."!

Byggnader /. fundament
c-a kr.30:-pr m*

Ångpannor 10 åto 250 C

Hedjeroster

FlåHtqr n

LufJförvärm.

Economiser

% Ha na ler och skorsten
avpl–JQ Plattformar, trappor

Bunkers
QQ Armatur och regulatorer

Murverk inm. plåtomsv.
50 Montage och hantl.

Provar/f t 4 veckor
40 Allt i dr/ft färdigt skick
M

300

10O Ton pr rim. Max. ang be hov

Fig. 17. Anläggningskostnad för olika ångcentraler utförda enligt
äldre praxis.

mycket som en ökning från 86 till endast 89 %. Det
framgår härav med all önskvärd tydlighet, att faran
för kapitalutlägg i avsikt att höja verkningsgraden
utan att erhålla motsvarande vinst i kolkostnader är
större ju högre upp man kommer på
verkningsgradskalan. Mycket försiktig måste man vara vid korta
drifttider och erfarenheten har lärt, att man vid
drifttider över 2000 timmar pr år f. n. kan gå upp
till 84 å 86 % och vid ca 7000 timmar till ca 89 %,
såvida ej allt för stora belastningsvariationer
förekomma, då faran för ökade underhållskostnader, till
följd av för låg rökgastemperatur i de sekundära
värmeytorna inträder. Speciellt vid användning av
kol med hög fuktighets- och svavelhalt måste denna
synpunkt allvarligt beaktas. För våra förhållanden,
vilka karakteriseras utav bl. a. inköp av kol av
växlande ursprung, bör enligt min mening vid
kolpul-vereldning 86 %-värdet och vid styckekoleldning
84 %-värdet sättas som maximum och jag utgår i
det följande från dessa värden för alla förutnämnda
drifttider, från 2 200 till 7 000 timmar pr år.
Anmärkas bör även, att den i fig. 16 angivna kurvan
ganska väl överensstämmer med verkliga
förhållanden även för de fall, att ångpannan är utförd för
styckekoleldning och är utrustad med en
kombination av luftförvärmare och economisers. Beträffande
differensen mellan kolpulvereldning och
styckekoleldning återkommer jag i det följande.
I fig. 17 återfinnes en grafisk sammanställning av

Hr./tor 40’000-\
30WO-20WO-IOWO-
2’000’000











^nodsökning 50-100 åto wdsåkning 40-50 » 30-40 "
10-30 » erg.tilldest).
hontroll, proj. div.
;ngar ber. och pumpar rer m.m.























Total kos










/i









/
VA


(obs!6v



A
itaa
° do,
mar



/ /
å




"\


5
n
’et* <edi
ide
dorn
ar

/f
^
» Al

^Räntor,
H /- -t

m/o
iab
7///7,
7r-

/


ri
?/sm
iddc
do/
iar-
J,
M
?/
RorJedn


/J
D


vV
^
W


Matarv.



£ G
k

^

f


EL möte




^
y


v/

Kol och c
tskfransporf
1er -f- fb n damen f JO ’.- pr m3
Ipulvereldning ( 10 åto) kekolseldning (10 åto)
pannor 10 af o. 250 °C vu Ivermask, kompl. ktar t förv. (ev. +economiser). .7 a/er o skorsten av plåt tt formar och trappor jkers naturoch regulatorer -verk, inmurning öplåtomsvep fage och hänt l -vor/ft 4 veckor i driftfårdigt skick
. ’m. M ox. angbehov



vV’
v
\

f
m
j .// ,0,

/
Byggnac. " c–a hr





W
’M
r^5
i’. i

um




XJ


^
^






/A
f
//
""


^^
’zpfc
’rrad vid kc % sfyc
Ang
Fia Luf Hai Pia Bur °’~ Ärr ’9, Mur w- Mor Pro
m



’/l
/

/
Y

/




f *
v


/
/




\
/
/
\
/
/





^

/
v
/








v
y
/ \_
o/n
"meli
7/7 L
tpro
llodt



/

x
oulvi. tidei
T / 5
iban
yckt luff.
%P*
’rrn. /





V
dat
CO. (.
C/7
luff
"orvc






mar
e /r,
st.














50 100 Ton pr t

Fig. 18. Anläggningskostnad för olika ångcentraler utförda enligt
modern praxis.

ungefärliga totala anläggningskostnaden för
ångcentraler för industriändamål, utförda enligt äldre
praxis. För enbart fabrikationsånga genererad av
10 åto tryck gäller praktiskt taget den genom
punkterna I, II, III och IV dragna linjen. Den
ungefärliga fördelningen av de olika ingående detaljernas
kostnader har angivits i högra marginalen.

Beträffande byggnadskostnaderna hava dessa
beräknats efter ett pris av kronor 30:- pr kbm
byggnadsvolym, vilket f. n. torde utgöra ett medeltal
mellan å ena sidan de vanligen inom
cellulosaindustrien uppnådda byggnadskostnaderna av kronor
15:- å 20:- pr kbm byggnadsvolym, och å andra
sidan de inom stadsområden belägna anläggningarna
med en någon gång förekommande
byggnadskost-riad av kronor 40:- å 50:- per kbm
byggnadsvolym.

Linjen AB representerar totala
anläggningskostnaden i kronor pr ton maximalt distribuerad ånga
av 10 åto och 250°C vid en matarvattentemperatur
före ev. renings- och avgasningsprocess av 50°C;
denna låga temperatur antagen tillföljd av vanligen
förekommande långa kondensatledningar och viss
spädmatarvattenmängd.

Linjerna CD, EF, GH och IK angiva ungefärliga
anläggningskostnaden vid övergång till 30, 40, 50
resp. 100 åto ångtryck, för det fall
mottryckskraft-alstring förekommer.

I fig. 18 har en liknande uppställning gjorts för
utpräglade strålningspannor enligt modern praxis,
dels vid kolpulvereldning med den genom punkterna
I, II och III gående linjen, dels med
styckekoleldning, linjerna KL och MN, den förstnämnda med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:12:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931m/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free