- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Mekanik /
34

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEKNISK TIDSKRIFT

21 MARS 1931

% Merkostnad
40

30

20

10

10

20

1926

7927

halvk

fån

0&-&

/928

1929 \

Fig. 19. Jämförelse av anläggningskostnader för äldre och modern
praxis under olika år.

economiser- och luftförvärmareinstallation, den
sistnämnda med enbart luftförvärmareinstallation.

I allmänhet torde man vid utförande av
stycke-koleldning, på grund av askans variabla
beskaffenhet, i Sverige vara nödsakad att välja kombinationen
luftförvärmare och economisers, emedan i regel
enbart luftförvärmning för detta fall visar sig
ofördelaktigt ur såväl driftkostnads- som
underhållssynpunkt.

Kostnaderna i kronor pr ton maximalt genererad
ånga av 10 åto representeras av linjerna DC, EF och
GH, varjämte till jämförelse den i fig. 17 angivna
kurvan AB inlagts. Differensen i
anläggningskostnad mellan äldre och modern praxis är
anmärkningsvärt stor vid 100 tons maximalt ångbehov, blir
mindre vid avtagande maximalt ångbehov, för att vid
ca 18 å 22 ton, allt efter utföringssättet av de
sekundära värmeytorna, gå ned till 0.

Differensen mellan kolpulvereldning och
stycke-koleldning vid modern praxis ligger i
storleksordningen 4 till 8,5 %, beräknad å kostnaderna för
kol-pulvereldning, varvid, såsom redan framhållits, det
bör observeras, att den högre siffran, motsvarande
enbart luftförvärmareinstallation vid
styckekoleld-ning, endast i undantagsfall kan realiseras.

Av fig. 17 och 18 framgår även den stora differens
i merkostnad för höjning av ångtrycket, som
föreligger mellan äldre och modem praxis, ca 50 å 60 %,
beräknad å merkostnaden för äldre praxis vid
övergång från 10 till 100 åto.

Av speciellt intresse är att jämföra dessa värden
med uppgifter, som lämnats från amerikanska
hög-trycksanläggningar, vilka utförts under senare år. I
fig. 17 har i hopträngd skala upp till en maximal
ång-produktion av 500 ton pr timme den procentuella
ökningen i ångpanneanläggningens
anläggningskostnader vid övergång från 10 till 100 åto visats, linjen
ÖP. Linjen ÖP har i själva verket extrapolerats
från linjen NO. Punkterna R och P äro siffror, an-

givna från tvenne utförda, i drift varande
anläggningar i U. S. A. Av figuren framgår, att de
storleksordningar, som undersökts för svenska
förhållanden enligt fig. 17 och 18 i stort sett överensstämma
med erfarenheter från amerikanska anläggningar,
varför det ej torde vara en allt för stor dödssynd att
i sådana fall, där vi sakna egen erfarenhet,
preliminärt stödja oss på den rika amerikanska.

En annan fråga, som även tarvar ett särskilt
belysande, är anläggningskostnadens förändring med
tiden. I allmänhet råder ännu den uppfattningen,
att anläggningskostnaden för anläggningar, utförda
enligt modern praxis, speciellt då för
kolpulvereldning, vid våra små enheter, de nyss behandlade
inberäknade, är så avskräckande stor, att detta
utformnings sätt ej har någon framtid att vänta, eller
med andra ord, de i fig. 17 och 18 visade kurvorna
måste vara oriktiga.

Undersöker man emellertid prisförändringarna,
såsom de framträtt i vårt land vid behandlingen av
hithörande problem under senaste fem år, finner man,
att den procentuella skillnaden mellan äldre och
modern praxis varit ungefär vad som visas i fig. 19,
som angiver huru anläggningskostnaden för
kolpul-vereldade anläggningar förändrats jämförd med
styckekoleldade anläggningar, utförda med normala
murade förbränningsrum. Vid mindre anläggningar
med ett maximalt ångbehov av ca 25 ton pr timme
var år 1926 den procentuella merkostnaden ca 32 %.
En svag sänkning kan spåras fram till våren 1929,
då all lagbundenhet försvinner fram till år 1930,
varefter en viss stabilitet inträtt, ehuru f. n. en
märkbar sänkning kan iakttagas. F. n. sammanfaller
vid denna storleksordning å ånganläggningen
anläggningskostnaden för de båda jämförda
utföringsformerna. Vid de större anläggningarna är
karaktären av prisförändringen liknande, varvid dock bör
observeras, att f. n. modern praxis ligger avsevärt
lägre i anläggningskostnader. Den kraftigaste
sänkningen inträdde tydligen mellan våren 1929 och
början av år 1930, då de utpräglade strålningspannorna
för såväl kolpulvereldning som styckekoleldning
med större iver från leverantörhåll sökte arbeta sig
in på den svenska marknaden. Hittills hava dessa
försök med några få undantag när mötts med
oförstående kanske huvudsakligast därför, att avståndet
mellan vårt land och U. S. A., där dessa idéer sedan
flera år tillbaka gjorts fruktbärande för industrien,
är allt för stort för att våra industrimän i allmänhet
kunnat få tillfälle att studera förhållandena på
platsen.

Fasta driftkostnader.

Sedan anläggningskostnadsfrågan i stora drag
klarlagts till sin karaktär, kunna de s. k. fasta
driftkostnaderna approximativt bestämmas enligt följande
uppställning:

a) Kapitalkostnader:

Amorteringstiden 15 år, räntefot 6 %. Sålunda
ränta och amortering 10,3 % å
anläggningskapitalet.

b) Underhåll: 8 timmars drift 24 timmars drift

Byggnader ....... ±/2 % i/2 % av anläggn.-

kostn. för
resp. detalj.
Övrig utrustning... 3 % 4 %

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:12:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931m/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free