Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
TEKNISK TIDSKRIFT
21 MARS 1931
Vid cellulosafabriken Hackman & Co. i St.
Johannes, Finland, går sedan nära ett år tillbaka en
Pulvis-remskiva i liknande drift. Kopplingen är en
remskiva med 700 mm diameter, monterad på en
hugg-maskinsmotor på 160 hkr vid 730 varv/min. Här
inträffade ofta driftavbrott på grund av
överbelastningar, men sedan Pulviskopplingen inmonterats, har
något sådant ej inträffat, oaktat driften fortgår 24
timmar på dygnet alla dagar i veckan och under så
ojämna belastningsförhållanden, att kopplingen
tvingats att slira med ungefär tio minuters mellanrum.
Som direkt resultat av dessa lyckade leveranser har
firman Bolinder under förra hösten kunnat notera
order på ett femtontal stora kopplingar för såväl
cellulosa- som jonitfabriker, från Törefors sågverks
aktiebolags nya jonitfabrik i norr till Munksjö
aktiebolags sulfatfabrik, Vaggeryd, i söder och på
kraftbelopp av ända upp till 450 hkr. En av de största
avnämarna inom denna industrigrupp är den av Sv.
cellulosa a.-b. under uppförande varande Östrands
sulfatfabrik i Sundsvallsdistriktet, världens största och
modernaste sulfatfabrik, som i stor utsträckning gått
in för Pulvis.
Beträffande Pulviskopplingens betydelse för ett
vidgat användande av kortslutna växelströmsmotorer
föreligger numera likaså en hel del exempel, som visa,
att kopplingen även i detta hänseende uppfyllt de
förväntningar, man ställt på densamma. Sålunda
drives sedan juni månad 1930 vid aktiebolaget
Götaverken i Göteborg en cirkelblocksåg medelst en 45
hkr växelströmsmotor med kortsluten, enkellindad
rötor. Förtjänsten av att man i detta fall kunnat
begagna sig av kortsluten motor med därav betingad
förenklad manöver, större driftsäkerhet och minskad
brandrisk tillkommer helt och hållet den mellan
motorn och sågspindeln inmonterade Pulvis
axelkopp-Ungen.
För att erhålla den vetenskapliga bekräftelsen på
möjligheten av och fördelarna med denna drift har
man låtit materialprovningsanstalten vid Chalmersska
institutet i Göteborg på själva arbetsplatsen under
praktisk drift upptaga några oscillogram. För det
hårdaste och mest intressanta provet skall jag här
lämna en kort orientering:
Sedan sågklingan fått skära sig in i en ca 800 mm
grov ekstock, så att klingan var nära begravd i
ek-stockeri, stannades motorn. Med klingan fastsittande
i stocken och matningen tillslagen (6,3, cm/sek.)
startades motorn direkt medelst knivströmbrytare.
Sågen gick i gång lugnare och med jämnare acceleration
än som kunnat åstadkommas för hand med vilken
extra startanordning som helst. Oscillogrammets
utseende framgår av fig. 3.
Oscillogrammet visar, att startströmmen som
vanligt vid kortslutna motorer uppgick till ca 5 gånger
ribrmalströmmen, alltså i detta fall ca 300 amp. Tack
vare Pulviskopplingen är emellertid motorn
frikopp-lad från lasten, ända till dess att motorn når fullt
varvantal. Motorn har alltså endast att draga upp
svängmassan i den egna rotorn, vilket i detta fall har
skett på 0,3 sek.
Start-strömstöten har alltså
varit av så kort
varaktighet, att densamma ej
utlöst
maximalströmbrytaren eller
säkerhetsmetallerna smält ned. Av
oscillogrammet framgår
även, att den under
uppdragningstiden (ca 4 sek.)
erforderliga strömstyrkan.
I, obetydligt överskrider
den för kontinuerlig drift
nödvändiga.
0,3 sekunder efter det
strömmen tillslagits, har
motorn uppnått fullt
varvantal och börjar nu draga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
