Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
TEKNISK TIDSKRIFT
21 MARS 1931
mycket värdefull förenkling- av manövern,
säkerställande av driften samt minskande av brandrisk och
reparationskostnader. Vidare bör den på
landsbygden ganska vanliga driftkontrollen, förbud att under
tröskperioden använda mer än ett visst begränsat
antal motorer inom samma grupp, kunna bortfalla.
Icke endast för motorägaren utan sålunda även för
kraftdistributören har ett allmännare inmonterande
av Pulvis stor ekonomisk betydelse. Genom
kopplingens utjämnande egenskaper elimineras
strömrus-ningarna med därav föranledda spänningsfall -
genom rätt dimensionerade motorer uppehälles en
gynnsam fasförskjutning och alltså en bättre
verkningsgrad för hela nätet.
Vid Pulviskopplingens första framträdande
uttalades från många håll starka tvivel på kopplingens
hållbarhet mot förslitning. Då emellertid slirningen
i Pulvis ej äger rum mot någon slirningsbana i form
av ytfriktion emellan tvenne (eller flera) solida
kroppar utan i form av inre friktion i pulvermassan, är
det huvudsakligen denna pulvermassa som är utsatt
för förslitning.
Kopplingens innersida är försedd med längsgående
refflor. Här lägger sig ett skikt av pulver runt hela
omkretsen, vilket pulverskikt kvarstannar i sitt läge
i förhållande till kopplingshuset, vars innersida icke
blir utsatt för förslitning. Då pulvret består av
runda, hårda korn, har förslitningen visat sig vara så
obetydlig, även vid hårdaste drift, att ännu icke någon
koppling efter ca 3 år varit i behov av ny
pulver-sats på grund av förslitning. Skulle något sådant
efter mycket långvarig drift visa sig nödvändigt, är
det en billig och mycket enkel manipulation att
utbyta det slitna pulvret mot nytt. För att förhindra
rostbildning vid häftig uppvärmning samt därpå
följande hastig avkylning är pulvret blandat med 2 %
grafit. Den omgivande luftens fuktighet inverkar ej
på kopplingens arbetssätt, enär densamma är
praktiskt taget vattentät. För att utröna kopplingens
sätt att arbeta under ovannämnda förhållanden hava
ingående prov under en tid, motsvarande 2 års
praktisk drift, verkställts. Härvid uppvärmdes
kopplingen med vattenånga och avkyldes hastigt, varefter
den lämnades stillastående under några dygn för att
konstatera, om rostbildning förekommit. Därefter
långvariga och påfrestande uppdragningar osv. Vid
undersökning efter provens avslutande förefanns
ingen som helst rostbildning eller förslitning av
kopplingen.
Av allt att döma synes Pulviskopplingen alltså ej
endast hava motsvarat de förhoppningar, som vid
dess framträdande ställdes på densamma, utan även
i många avseenden överträffat dem. Här har
tydligen den elektriska motordriften erhållit ett
värdefullt komplement, ägnat att i hög grad ekonomisera
driften genom övervinnandet av svårigheterna vid
start och överbelastningar, tryggandet av
driftsäkerheten samt genom undvikande av överstarka motorer
upprätthålla en bättre effektfaktor och högre
verkningsgrad.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
höll ordinarie sammanträde å föreningens lokal tisdagen
den 17 febr. 1931.
Sedan ordf., direktör M. LINDHAGEN, öppnat
sammanträdet, utsagos direktör F. LJUNGSTRÖM och civilingenjör
A. THEORELL att jämte ordföranden justera dagens
protokoll.
Genom anmälan inträdde i avdelningen
civilingenjörerna F. AUG. BERGMAN, KARL D. M. BOKLUND och BIRGER
NORSELL, samtliga från Stockholm, och i avdelningen
invaldes mariningenjören friherre LÅGE POSSE, Stockholm.
Genom Svenska industriens
standardiseringskommission hade av statsmedel ställts l 000: - kronor till
Svenska teknologföreningens förfogande för 1931, av vilka
medel avdelningen anvisats 500: - kronor.
Härefter lämnade löjtnant S. WALBERG ett
"meddelande angående Pulvis-kopplingen i praktisk drift".
Föredraget kommer att refereras i Teknisk tidskrift
Mekanik.
Om "Biltillverkningen vid Volvo och utsikterna för en
livskraftig svensk bilindustri" höll civ.-ing. GUSTAF
LARSSON, Göteborg, ett med starkt intresse mottaget
föredrag.
Som bekant arbetar Volvo s-om hopsättningsfabrik,
under det att de i vagnen ingående delarna tillverkas vid
ett flertal svenska firmor. Så t. e. göras motorerna vid
Pentaverken, ramarna vid Bofors, växellådorna vid
Köpings mek. verkstad osv. Utländska delar (t. e. elektrisk
utrustning och förgasare) ingå endast till 10 % av
vagnens värde. Sedan tillverkningen igångsattes hösten
1926, har den successivt ökat från omkring 300 vagnar
år 1927 till 2 000 år 1930. För innevarande år planeras
en fabrikation av 3 000 vagnar.
En på detta sätt uppdelad tillverkning ställer givetvis
stora anspråk på ritningar och kontroll, och
föredragshållaren tillskrev det redan från början tillämpade
S. M. (S. toleranssystemet en stor betydelse härutinnan.
Noggrant materialval i samråd med framstående
me-tallurger, liten cirkulationstid och därmed
sammanhängande litet detaljlager, samt tillämpning av flytande
tillverkning voro vidare faktorer av stort värde.
Talaren framlade i fortsättningen en kalkyl över det
årliga ersättningsbehovet för Sverige, baserad på
skillnaden mellan antalet sålda vagnar och ökningen i
inregistrerat antal. På detta sätt uppskattades
ersättningsbehovet f. n. till ca 15 000 vagnar pr år, vilket antal om
10 år beräknades hava ökat till 2’5 000. Som Volvos mål
står att tillverka åtminstone 6000 av dessa vagnar.
Kontentan av de uttalanden, som från flera håll
gjordes efter föredraget, föreföll vara tillfredsställelse och
glädje över tillkomsten av en svensk vagn med Volvos
framstående vägegenskaper. Att ej accelerationen når
samma storlek som hos en motsvarande amerikansk vagn,
förklarade ingenjör LARSSON beroende på att man vid
Volvo fäst avgörande vikt vid ekonomisk drift och
därför ej gjort motorn större än vad som är fallet.
Sedan ordf. tackat de bägge föredragshållarna, vidtog
förevisning av en demonstratronsfilm, ställd till
avdelningens förfogande av Ford Motor Co., vilken film gav
många intressanta glimtar ur det jättelika företagets
arbetsmetoder och produkter.
Efter sammanträdets avslutande vidtog sedvanlig
supé med samkväm.
A. V. 8-n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
