Teknisk Tidskrift / 1931. Mekanik / 46 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

46

TEKNISK TIDSKRIFT

18 APRIL 1931

Tabell 4. Forts.

Tryck
25 kg/cm² 50 kg/cm² 100 kg/cm²

Temperatur
! °C
Medelvärde Internationell kcal/kg
-
Tolerans
(±)
Internationell kcal/kg
Medelvärde Internationell kcal/kg
i Tolerans
(±)
Internationell
i kcal/kg
l
Medelvärde Internationell kcal/kg
Tolerans
i (±)
Internationell kcal/kg

j
! 250
689,0
2,0



j

! 300
719,5
2,0
700,0
3,0
-
-

! 350
747,5
2,0
734,o
! 2,5
701,5
i 3,0

! 400
775,0
2,o
765,0
| 2,5
742,5
! 2,5

! 450
801,5
2,0
793,5
i 2,5
777,5
: 2,5

! 500
827,5
2,5
822,5
: 2,5
810,0
2,5

l 550
854,0
3,0
850,5
i 3,5
841,0
l 4,0


150 kg/cm² 200 kg/cm² 250 kg/cm²
!
350
648,5
4,0

;
_


i 400
715,0
2,5
676,0
! 2,5
623,0
; 4,°

l 450
759,0
2,5
737,0
i 3,o
710,0
1 5,0

! 500
796,5
2,5
782,0
; 4,o
765,0
: 5,0

! 550
830,5
4,0
820
\ 6
807
i 10

J. Viktor Blomquist.

DISKUSSION

FÖRD VID TEKNISKA FÖRBUNDETS I

BORÅS ÅNGTEKNISKA FÖRELÄSNINGS-

SERIE DEN 15 NOVEMBER 1930.1

Maskininspektör P. A. Halberg, Köpenhamn,
redogjorde för utvecklingen av ång- och kraftförsörjningen
vid ett modernt storbryggeri, A/S Tuborgs Fabrikker i
Hellerup, Danmark, där man har sökt lösa dithörande
problem på ett möjligast tillfredsställande sätt.

Pannanläggningen bestod 1908, efter en del äldre
pannors utbyte, av 8 Babcock Wilcox’ rörpannor med
sammanlagt 1 390 m² eldyta och 10 at. arbetstryck.
Under-feedstokers inmonterades 1908/09 och en
Ruthsackumulator med 125 m³ år 1922. Den senare avger sin ånga med
ett tryck av 2,2 atö. till lågtrycksnätet. Beträffande
ackumulatorn hade den visat sig tillfredsställande i stånd att
utjämna de stora variationerna i ångförbrukning och
beräknades motsvara en eljest behövlig extra panna med
ca 200 m2 eldyta. År 1921 och 1923 installerades två
economisers med 240 resp. 473 m2;
matarvattentemperaturen höjdes därigenom till 120 °C mot tidigare 65 °C.

Vintern 1924/25 såg man sig dock ställd inför
nödvändigheten att projektera ytterligare utvidgning av
pannanläggningen, enär tillräcklig reserv ej längre
förefanns, då driften alltjämt utökades. Sommaren 1925
beslöts sålunda att man skulle installera två moderna
vattenrörpannor av marintyp för högt tryck och hög
överhettning enligt Vickers Boiler Co:s system, byggda
av A/S Völund i Köpenhamn (fig. 1). Den ena pannan
inlades 1925, den andra 1928. Vardera pannan har en
eldyta av 481 m² samt är utrustad med Illinois
dubbel-kedjerost med ca 13 m². Överhettarens eldyta är 107,5 m²och economiserns 255 m². Panntrycket är max. 22 atö.
och överhettningen max. 360 °C. Pannorna, som vid
normal belastning kunna arbeta med en verkningsgrad av
83 1/2 %, äro för övrigt modernt utrustade med bl. a.
Copes matarvattenregulator samt indikerande och
registrerande belastningsinstrument. Kedjerosterna hava

i De hållna föredragen finnas införda i Teknisk tidskrift
Mekanik, jan., febr. och mars 1931,

separata luftkamrar med regleringsspjäll för
under-blästern; aska och slagg granuleras med vatten och
matas automatiskt ned i en transportvagn.

De senaste årens erfarenheter såväl i Europa som i
U. S. A. hava givit vid handen att de hittills kända och
använda metoderna för matarvattnets rening vid
högtryckspannor icke äro tillfredsställande. Man har därför
allt allmännare gått över till att använda destillerat
vatten till spädning. Ett sådant destillationsaggregat,
system Balcke, blev också installerat samtidigt med
Vickers-pannorna. Detsamma har en kapacitet av 10 ton
destillat per timme. Råvattnet tillsättes saltsyra, varvid
de pannstensbildande ämnena i vattnet hållas svävande
och kunna avskiljas i slamform. Härigenom undgås
praktiskt taget all rengöring av destillationsapparaterna.
Då spädvattnet utgör ca 20 % av matarvattenmängden,
blir metoden emellertid ganska dyrbar. Man tordes
emellertid icke vid den tidpunkten gå in för någon annan
metod vid det planerade höga trycket. I mars 1929
anskaffades emellertid ett natrolithfilter, som nu varit i
drift ett helt år utan olägenheter. Denna metod för
späd-vattenframställning är billigare och driftsmässigt sett
bekvämare än destilleringsmetoden; den senare
anläggningen står därför endast i reserv.

Matarpumparna utgöras av 3 centrifugalpumpar, två
elektromotordrivna, den tredje kopplad till en 80 hkr
mottrycksångturbin. Pumparna hava två tryckuttag; de
gamla pannorna matas med ett tryck av 10-12 kg/cm²,
Vickerspannorna med 23-27 kg/cm².

Under de gångna två åren hava Vickerspannorna fullt
uppfyllt våra förväntningar och visat sig vara en för de
givna driftsförhållandena väl väld panntyp. Man ämnar
därför inom kort taga det avslutande steget ifråga om
pannanläggningens utformning genom anskaffande av
ytterligare två Vickerspannor av samma typ som de
föregående, men vardera på 600 m² eldyta och utrustade
med vattenkylda sidoväggar enligt Luloffs system samt
Pneuconex askavskiljare. Med denna anskaffning
bortfalla de ännu återstående Babcock & Wilcox’ pannorna,
varefter Tuborgs åter har en i alla hänseenden modern
pannanläggning.

Fabrikens maskincentral har likaledes varit föremål
för ständiga utvidgningar och moderniseringar. Från
att ursprungligen ett antal små ångmaskiner varit
uppställda här och var i fabriken hade man 1909 kommit
därhän att kraftförsörjningen skedde med 3
ångmaskindrivna dynamomaskiner med 80 kW. Sistnämnda år
anskaffades ytterligare en tandemångmaskin med
direktkopplad dynamo med 350 kW. Denna ångmaskin, som
ännu användes, är byggd med automatisk reglering av
lågtryckscylinderns inströmningsventiler, så att
receivertrycket hålles konstant på 2,2 at. Från receivern
uttages ånga av nämnda tryck till kokning i bryggeriet,
flasksköljning, pasteurisering i tappningar m. m.
Resultatet visade sig så pass bra, att man övergått till att
överallt, varest ånga användes till kokning eller torkning,
uttaga densamma från ångmaskiner eller turbiner.

De stora mängder varmvatten som behövas i driften,
produceras i en särskild varmvattenberedare, bestående
av vattenvärmare med invändiga rörelement för ånga.
Före anskaffandet av den sistnämnda maskinen ledde
man spillångan från de tre andra maskinerna till dessa
rörelement under ca 1/2 kg tryck. När vattenvärmaren
icke kunde absorbera mera värme gick spillångan
automatiskt ut i fria luften, vilket givetvis var högst
oekonomiskt. Den senaste maskinen inrättades därför att
arbeta med ett konstant vakuum om 70 % och
avledning av spillångan till varmvattenberedaren. När
denna ej kan absorbera mera värme, öppnas automatiskt
en ventil till en stor centralkondensor. Enär maskinen
i allmänhet arbetar med endast 5 % fyllning kan den
i regel icke på långt när leverera all erforderlig ånga
till varmvattenberedaren. Den erforderliga fyllnads-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>