Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 MAJ 1931
MEKANIK
61
Fig. 2 visar resultatet av mätningen den 4/5 1928,
som gav de jämnaste värdena. Upptill i figuren
anges ångtemperatur, rökgastemperatur vid spjället
utöver luftens temperatur, ångmängd och
oljeförbrukning; nedtill visas värmebalanser för samma period.
Med ledning av detta diagram gjordes ett försök
att kalkylera temperaturerna på olika platser i
över-hettaren, fig. 3. Temperaturen i eldstaden är
beräknad med ett antaget värde på luftöverskottet på
denna plats, då tillgängliga instrument ansågos vara
för ömtåliga för mätningar i den höga temperaturen.
Resultaten äro givetvis osäkra. Likaså den
beräknade godstemperaturen på l 000° i nedersta slingan.
Rörmaterialet utsättes emellertid för mycket höga
temperaturer, varför speciella sorter måst väljas.
Efter vissa svårigheter vid valet av dessa hade man
nyåret 1928 stannat för att utföra halva satsen av ett
känt tyskt fabrikat och andra hälften av Sandvikens
4 C 48. När proven företogos i maj 1928 hade en av
de tyska slingorna urkopplats i följd av felaktigheter
och i augusti 1930 återstodo de sju sandviksrören och
ett av de tyska. Man ansåg sig ha konstaterat att
livslängden på de tyska slingorna ökades i samma mån
som slingantalet i drift minskades, varigenom ett
klart belägg givits på den stora betydelse som
ång-hastigheten har på rörens livslängd i liknande
konstruktioner. /
Drifttiden har varit två skift pr dygn fem dagar
i veckan, och man har inställt eldningen på 600°
ångtemperatur enligt drifttermometern. Vid vissa
undersökningar har man dock gått högre, upptill 800°
på drifttermometern, varvid verkliga
ångtemperatu-ren säkerligen varit över 900°.
Undersökningen av överhettaren utfördes som
examensarbete av dåvarande teknologen O. RUSTAN.
Fig. 8.
OM PROVTAGNING AV FASTA BRÄNSLEN.
Av civilingenjör HILDING HÄKANSON.
I Teknisk tidskrift Mekanik, häfte 7, 1929, hade jag
tillfälle att lämna några meddelanden om de resultat,
som erhöllos vid provtagning av kolbränsle. Därav
framgick, att trots all omsorg vid råprovets
behandling ett jämförelsevis litet generalprov, uppdelat i
fjorton olika småprov, uppvisade så skiljaktiga
värden å fuktighet och aska i småproven, att en differens
av + 1,0 % och -1,2 % av det beräknade
medelvärdet å effektiva värmevärdet uppkom för det högsta
resp. lägsta värmevärdet.
För att få en kontroll på dessa värden, vilka bland
de initierade kommit en viss undran åstad, har jag
under vårterminen 1930 låtit de studerande vid
Tekniska högskolan utföra en kontrollundersökning.
Provtagningen skedde å Kol och koks’ lager vid
Värtan. Följande tillvägagångssätt tillämpades:
Ett råprov om ca l 000 kg uttogs ur ett större lager
stora schlesiska kol av samma kvalitet enligt
certi-fikat. Det uttagna råprovet nedkrossades till stycken
om högst ca 50 mm, omskyfflades i samma riktning
tre gånger, varefter högen delades i
skyfflingsrikt-ningen och vinkelrätt mot densamma i fyra delar.
Därefter uttogos de diagonalt motsatta delarna av
kolhögen, blandades och nedkrossades var för sig till
stycken om ca 20 mm. De båda högarna
omskyfflades tre gånger och delades i likhet, då sålunda fyra
provhögar erhöllos. Varje hög behandlades såsom
förut, nedkrossades till stycken om ca 10 mm och
delades på vanligt sätt så att inalles 8 råprov om ca 125
kg erhöllos.
Dessa råprov behandlades slutligen var för sig,
krossades, omskyfflades och kvarterades, så att till
slut av varje hög ett prov om 3-5 kg och max. 3 mm
kornstorlek erhölls.
Schematiskt visas tillvägagångssättet i fig. 1.
Av dessa 8 generalprov analyserades de sju; det
åttonde förolyckades. I nedanstående tabell äro
analysresultaten sammanförda:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
