- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Mekanik /
96

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

96

TEKNISK TIDSKRIFT

15 AUG. 1931

Fig. 2.

yttre trumman
passera kolen
till en behållare
och därifrån på
förut angivet
sätt till krossen.
Torkningen i
trumman sker
genom
tillförande av förvärmd
luft till den
innersta trumman.
För alstrande av
den erforderliga
torkluften kan
en särskild,
omedelbart framför

torktrumman uppställd liten kokskamin, användas.
Avgaserna från denna blandas med luft i lämpliga
proportioner och blåsas in i torktrummans centrum.
Torkningen av kolen kan emellertid även ske direkt
i kolkvarnen.

Behållaren för det färdiga kolpulvret placeras så
nära intill smältugnen som möjligt för att få korta
tilloppsledningar, enär det är av vikt, att pulver icke
avlagrar sig i ledningen till brännaren. Behållaren
slutes nedtill av ett lock eller en skiva. Under denna
skiva finnes en elektriskt driven snäcka (é), vilken
matar ut en noga avvägd kvantitet kolpulver pr
tidsenhet. Genom reglering av varvtalet hos den motor,
som driver snäckan, kan man reglera den brännaren
tillförda kvantiteten kolpulver. Från snäckan blåses
pulvret med hjälp av en fläkt (k) till brännaren.
Blandningen av luft och kolpulver tillföres i själva
brännaren ytterligare luft, sekundärluft, för
förbränningen på sådant sätt, att den sistnämnda ommantlar
kolpulverströmmen. I allmänhet förvärmes
sekundärluften, vilket sker i rekuperatorn (e). Rökgaserna
från ugnen tillföras rekuperatorn genom en mycket
kort vinkelkanal, utbildad till en svängbar huv.
För-värmning är emellertid icke nödvändig vid smältning
av tackjärnsgjutgods, enär tillräckligt hög
temperatur ändå kan ernås i ugnen. Genom, förvärmning av
sekundärluften vinner man emellertid högre
förbränningstemperatur och till följd därav förkortad
smälttid samt minskad kolåtgång.

Ugnens arbetssätt.

Förbränningen av kolpulvret sker i själva ugnen
och icke i någon slags förkammare, varigenom en god

värmeekonomi erhålles.
Förbränningsluften tillföres under
så högt tryck, 250-400 mm
vattenpelare, att kolaskan
blåses ut ur ugnen utan att avlagra
sig i ugnen eller fästa vid dess
väggar. Härigenom undvikes en
förorening av metallen, i det att
större delen av svavelhalten i
kolen avlägsnas. Någon
svavelupptagning i metallen äger
således knappast rum. Tack vare
att kolet befinner sig i mycket
* finfördelat skick, kan
förbränningen ske utan luftöverskott,
varigenom en hög termisk
verkningsgrad uppnås. Lågan kan givetvis även hållas
svagt reducerande.

Gången av en smältning är i huvudsak följande.
Chargeringen verkställes från den över ugnen
befintliga plattformen. Det material, som skall beskickas,
rutschas helt enkelt med hjälp av en f Or sk j utbar
tratt (m, fig. 2) ned genom brännareöppningen,
sedan ugnen ställts i chargeringsläge.
Chargeringen tar mycket kort tid i anspråk, endast 5 å 10
min.; den får emellertid ske relativt varsamt, så att
icke det nedramlande materialet skadar infodringen.
Sedan ugnen åter ställts horisontellt och godset blivit
genomvärmt samt smältningen av detsamma påbörjat,
sättes rotationen i gång. Till en början vrides
endast cirka */* varv, så att smältgodset vändes.
Efter 10 min. vrides ånyo 1/4 varv osv. Vid varje
vridning vändes godset så, att alltjämt nya delar av
detsamma komma att utsättas för strålningen från
lågan. Dessutom bliva de heta ugnsväggarna i
tillfälle att avgiva magasinerat värme till beskickningen.
Till en början arbetar man med en svagt reducerande
låga för att undvika oxidering av järnet. Så snart
smält järn bildats, sjunker det ned under slaggtäcket
och undandrages alltså hastigt förbränningsgasernas
inflytande. För att få en tunnflytande slagg
tillsättes något kalk, i regel är 2 % tillräckligt.
Slaggtäcket avdrages eller avlägsnas icke under
smältningen såsom vid andra flamugnar utan skyddar
hela tiden den smälta metallen. Särskilt vid dennas
överhettning till lämplig gjuttemperatur har
slaggtäcket betydelse, enär gaslösligheten hos det smälta
järnet som känt tilltager med stigande temperatur.
Att märka är även, att kolpulverlågan, ehuru den
utvecklar sig mycket fort, genom konstruktionen
hos brännaren kan föras så, att den fyller hela
ugnsrummet, utan att direkt träffa badet och föra
undan slaggen.

Smältningen tager för nedanstående chargevikter
ungefär följande tider i anspråk:

Smältans vikt
ton

2 IVa 1,33,

5 3 1,7

10 41/* 2,2

Erforderlig tid
timmar

Smält per timme
ton

. Vid insats i kall ugn förlänges de angivna
smält-tiderna med ca 1/2 timme.

Sedan nedsmältningen avslutats och ugnen erhållit
en högre temperatur än järnet, kan bränsle- och
lufttillförseln ökas, för att på kortast möjliga tid uppnå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:12:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931m/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free